Global ETD Search

11	Bakgrundsmusik i skolan : En studie om bakgrundsmusikens effekt på ordningen och arbetsinsatsen i skolklasser Johannesson, Mattias January 2007 (has links) No description available. bakgrundsmusik pedagogiskt verktyg skola ordning arbetsinsats Education Pedagogik
12	Bakgrundsmusik i skolan : En studie om bakgrundsmusikens effekt på ordningen och arbetsinsatsen i skolklasser Johannesson, Mattias January 2007 (has links) No description available. bakgrundsmusik pedagogiskt verktyg skola ordning arbetsinsats Education Pedagogik
13	Datorspelsmusikens påverkan av användarens problemlösningsförmåga Nordell Ahlquist, Måns January 2005 (has links) Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan påverka användarens problemlösningsförmåga. Ämnet är nästintill outforskat, så musikstudier från ämnesområden som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. Där framkom att bland annat tempo och ljudklang är avgörande för hur ett musikstycke skall påverka användarens kognitiva processer. För att ta reda på om musik påverkar problemlösningsförmågan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb där försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik. Tre nivåer av musik användes; hård musik, klassisk musik och tystnad. Resultatet visar på en signifikant bättre problemlösningsförmåga hos dem som fick spela datorspelet med klassisk musik i bakgrunden jämfört med dem som lyssnade på hård musik. Att spela datorspelet utan musik fick de olika försökspersonerna att prestera kraftigt varierande resultat vilket bör tyda på att människor påverkas olika av tystnad. Musikpåverkan Datorspel Bakgrundsmusik Problemlösning Human Computer Interaction
14	Pedagogers användning av musik och rörelse - i den vardagliga undervisningen Erikson, Åsa, Skaneby, Sofie January 2007 (has links) Syftet med den här studien var att undersöka om och hur pedagoger använder sig av musik och rörelse i sin vardagliga undervisning. Vi undersökte även vad det är som kan påverka pedagogernas användning samt deras tankar kring hur musik och rörelse kan vara ett hjälpmedel vid inlärning. Vi gjorde vår undersökning på två skolor i Trelleborgs kommun och hade litteraturstudier till hjälp. Som underlag hade vi enkäter och intervjuer vilka vi gjorde en kvalitativ analys utifrån. Personerna i urvalsgruppen är pedagoger och verksamma i förskoleklass till skolår 6, de har blandade yrkesbakgrunder och erfarenheter. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna i urvalsgruppen använder sig av musik och rörelse nästan dagligen. Ungefär hälften använder sig mycket av bakgrundsmusik och hälften mer av rörelse, som rörelsepauser. Pedagogerna tror att musik och rörelse kan hjälpa elever i dess inlärning och de använder sig både av musik och rörelse i syfte att underlätta inlärningen. De främsta orsakerna till varför pedagogerna inte använder sig av musik och rörelse är brist på tid samt att de menar att kompetensen inte är tillräcklig. musik rörelse inlärning bakgrundsmusik rörelsepauser Social Sciences Samhällsvetenskap
15	Vuxnas upplevelser i samband med musik och dagliga aktiviteter : En scoping review / Adults’ experiences in connection to music and daily activities : A scoping review Brenke, Elin, Forsberg, Anna January 2024 (has links) Bakgrund: Få studier om vuxnas upplevelser av musik vid dagliga aktiviteter har hittats. En kartläggning kring detta skulle därför kunna ge arbets-terapeuter ökad förståelse kring användning av musik som ett verktyg i deras verksamheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva utifrån befintlig litteratur vilka upplevelser personer 18 år eller äldre har av musik i samband med utförande eller engagemang i dagliga aktiviteter. Metod: Denna studies design var scoping review. Databaserna som användes var AMED, ASSIA, CINAHL, MEDLINE och PsycInfo. Manuella sökningar har också utförts och inkluderade artiklar har granskats med hjälp av en numerisk analys samt en innehållsanalys. Resultat: 12 artiklar har inkluderats. Huvudkategorier med exempel på dagliga aktiviteter i samband med musik samt musikupplevelser i samband med dagliga aktiviteter har framkommit. Exempel på de generiska kategorierna och underkategorierna handlar om hushållsarbete, transport, känslor, kognition och individuella skillnader. Slutsats: Få studier finns med en tydlig koppling mellan aktivitet och musik vilket bekräftar behovet av denna studie samt fortsatt forskning inom området. Implikationer: Behov av mer information finns kring hur musik kan underlätta aktivitetsutförande hos mer specifika diagnosgrupper, hur musik kan användas i olika rehabiliterande sammanhang samt kulturella aspekters möjliga påverkan på musikanvändning vid aktivitetsutförande. Arbetsterapi Bakgrundsmusik Erfarenheter Litteraturöversikt Personer över 18 år Rutiner Occupational Therapy Arbetsterapi
16	Rytm och Relation : musikens tempo och igenkännandes effekter på konsumentbeteende Lindholm, Marcus, Johansson, Maya January 2024 (has links) Den här uppsatsen undersöker bakgrundsmusikens tempo, kundernas igenkännande med musiken och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende i en hemtextilbutik. Genom ett fältexperiment, samlades data in med enkäter och observationer från verkliga kunder, som exponerades för musik med varierande tempo (snabbt och långsamt) och igenkännande (bekant och obekant). Totalt samlades 101 enkätsvar in och genom S-O-R-modellen (Stimuli-Organism-Respons) undersöktes om emotionerna upphetsning och nöje, förmedlade av musikens tempo eller igenkännande som stimuli, har en inverkan på hur länge kunderna befinner sig i butiken, hur mycket de spenderade och deras variationssökande beteende. För att analysera resultaten användes oberoende t-tester, regressionsanalyser och variansanalyser.Studiens resultat visar att bakgrundsmusik i snabbare takt ökar kundernas upphetsningsnivåer, men kundernas igenkännande med musiken och interaktionen mellan snabbt tempo och hög igenkänning hade ingen signifikant påverkan på deras emotioner. Trots att kunderna upplevde mer upphetsning under sitt besök, visar resultaten ingen signifikant inverkan på hur länge kunderna stannade i butiken, hur mycket de spenderade eller deras variationssökande beteende. Studien fann dock att nöje har en positiv relation till kundernas spendering, vilket inte förmedlades av musiken utan kan bero på den samlade butiksmiljön och externa faktorer. / This essay examines the impact of background music tempo and customer recognition on emotions and purchasing behavior in a home textile store. Through a field experiment, data was collected from surveys and observations of 101 customers exposed to music with varying tempos (fast vs. slow) and levels of recognition (familiar vs. unfamiliar). Using the S-O-R (Stimulus-Organism-Response) model, the study explored whether emotions, such as pleasure and arousal, influenced by the music's tempo or familiarity, affect the time customers spend in the store, their spending amounts, and their variety-seeking behavior. To analyze the results, independent t-tests, regression analyses, and variance analyses were used.The results show that fast-tempo background music increases customers' arousal levels. However, recognition of the music and the interaction between fast tempo and high recognition had no significant effect on their emotions. Although customers experienced more excitement during their store visit, the study found no significant impact on the duration of their stay, their spending, or their variety-seeking behavior. Nonetheless, the study revealed that enjoyment positively correlates with customer spending, suggesting that factors other than music, such as the overall store environment or other external influences, might contribute to this relationship. Marketing retail background music music tempo familiarity Marknadsföring detaljhandel bakgrundsmusik musiktempo igenkännande Business Administration Företagsekonomi
17	A study of how tempo in music affects reading comprehension when consuming written news on a smartphone / En studie i hur tempo i musik påverkar läsförståelse när man konsumerar nyheter på en smarttelefon Christensen, Tania, Hansson, Tobias January 2018 (has links) This study examines how tempo of background music affects reading comprehension when consuming written news on a smartphone. It has taken inspiration from a study conducted in 2002 which investigated how tempo in music affects reading comprehension when reading news on a pocket computer in a distracting environment. There is a rapidly growing use of smartphones and with this an increasing use of both news applications and music streaming services. Therefore, especially in a time where the reliability of certain news is being discussed, it is interesting to examine if there is any correlation between the music we listen to and how we comprehend news. Two instrumental music samples, which could be described as of the electronic pop genre, were created with the tempo being the only difference between them. Participants got to read two articles from the business section on a smartphone with either no background music or one of the two samples playing in headphones. After each article, a questionnaire with five true or false questions regarding the contents of the articles was answered. A final questionnaire regarding the participants experience of reading news on smartphones and listening to music and prior knowledge of the contents of the articles was then presented to the subject. The results indicate that a slower tempo improves reading comprehension and efficiency. However, no significant differences between the experimental conditions were found. / Den här studien undersöker hur tempot i bakgrundsmusik påverkar läsförståelse vid konsumtion av skrivna nyheter på en smarttelefon. En studie av hur tempo i musik påverkar läsförståelse vid läsning av nyheter på en handdator i en distraherande miljö och som genomfördes år 2002 är den huvudsakliga inspirationen. Användandet av smarttelefoner blir bara större och detta innebär en ökning av både applikationer för nyhetskonsumtion och streamingtjänster. Därför är det intressant att undersöka om det finns en korrelation mellan musiken vi lyssnar på och hur vi förstår och uppfattar nyheter, speciellt i denna tid då trovärdighet av nyheter ofta diskuteras. Två instrumentala musikstycken, vilka tillhör genren elektronisk pop, skapades med tempot som den enda åtskilda variabeln. Deltagare i studien fick läsa två artiklar från ekonomidelen på en smarttelefon med antingen ingen musik eller ett av de två musikstyckena spelandes i hörlurar. Efter varje artikel fick deltagaren svara på ett frågeformulär med fem frågor av typen "sant eller falskt" som handlade om innehållet i artikeln. Ett formulär angående deltagarens erfarenhet av att läsa nyheter på en smarttelefon samtidigt som musik spelas i bakgrunden samt tidigare kunskap om innehållet i artiklarna besvarades slutligen. Resultaten indikerar att ett långsammare tempo förbättrar både förståelse och effektivitet vid läsning. Inga signifikanta skillnader mellan grupperna kunde dock fastställas. background music reading comprehension smartphone tempo written news bakgrundsmusik läsförståelse smarttelefon tempo nyheter Media and Communication Technology Medieteknik
18	Ambient musik : En undersökning om spatial musik som klingande arkitektur / Ambient Music : Investigating spatial music as sounding architecture Milveden, Jens January 2022 (has links) ”Ambient Music”, established and described by its ”creator” Brian Eno, has become a term with a wide range of uses - as generative music, in sound- and audiovisual art installation, a mediated ”sound” of a genre through albums and artists to plug in to during your daily walk - as well as any imaginable association with the term connected to public, spatial or virtual ambience. Through the liner notes of the genres original albums (Ambient 1: Music For Airports of 1978, and to some extent Discreet Music of 1975) it is clear though that the original idea is more related to listening to your own spatial awareness as a form of music rather than a following of certain sounds and conventions that the term has been associated with. At the time as a sonic alternative to conventional background music of public spaces. The author suggests that these ideas never would have surfaced if it wasn’t for the earlier ideas of Erik Satie and John Cage, whose sonic frameworks and instructions beyond the traditional music sheet were vital for Eno to create generative canvases of sounding art for the spaces. The paper then focuses on consolidating the term ”Ambient Music” with its frameworks in art and function by deconstructing it between spatial, architectonic usage and as a mediated genre of a ”sound”, via virtual generative music - and back again, via its original description of enhancing environments ”acoustic and atmospheric idiosyncracies”. With Eno’s original thesis in mind the paper continues to explore where ”Ambient Music” (through arguably its sub-genre, ”Spatial Music”) is today, as well as looking at the potential futures for the genres’ artistic functions as an established and accepted sonic element of physical architecture and public spaces. This exemplified by building a bridge between ”Ambient Music” and the modern ”non-ambient” sonic scenographer, ”Spatial Music”-artist Mareike Dobewall, for further discussions on sound art as sounding architecture - a potential future for the Ambient label. Sonic Spatial Ambient Architecture John Cage Brian Eno Dobewall Erik Satie Music Soundscape Generative Music For Airports Furniture Music Indeterminacy Ambience Space Acoustics Sound Installation Audiovisual Atmosphere Landscape Muzak Background Music Musica Mundana Voicelanding Phenomenology Spatial Ambient Arkitektur Musik John Cage Brian Eno Dobewall Erik Satie Musica Mundana Voicelanding Ljudlandskap Generativ Möblemangsmusik Indeterminism Ambiens Rumslighet Akustik Installation Ljudinstallation Audiovisuell Atmosfär Landskap Muzak Bakgrundsmusik Fenomenologi Musicology Musikvetenskap

Search results