Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.   In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.   In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality. / I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.

No description available.

As a consumer, you can use cards for payment more or less everywhere you go, however, it is not certain that the card can be used for all purchases. When a customer pays with card there arises a card transaction fee charged to the merchant. This is a big problem for businesses where transactions with small amounts are a large portion of sales. An observation at the beginning of this study showed that seemingly similar merchants have chosen to solve this problem in different ways. Some merchant’s refuses card purchases below a certain amount, while others accept card with any purchase. This study aims to create understanding why there is a difference between these merchants. Fifteen different merchants in kiosks, shops, cafes and convenience stores were interviewed. To analyze the collected data the investigator’s used “The Balanced Scorecard”. The model’s purpose is to illustrate a way of thinking of performance management and which factors are of importance. The responses from the interviews were categorized into “The Balanced Scorecards” four perspectives in order to see differences, similarities and patterns. The survey shows two distinct patterns. The six merchants who chosen not to have a threshold for card payments says that service towards the customers is the most important factor behind the decision. These merchants are aware that some purchases are unprofitable but they see a better financial result in future if their customers are satisfied. All of the other nine merchants who have a threshold indicate financial motives as a basis for their decisions. These merchants are more likely to see the effect to the individual transaction in which the nonprofitability of each purchase gives an inferior total result and therefore should be avoided.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen där styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansågs inte enligt kritiker förbättra områden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort används som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts främsta syfte är att översätta strategiska mål och visioner till ett antal sammanhängande prestationsmått. Dessa mått delas in i olika perspektiv som vanligtvis är finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade. Majoriteten av de största bankerna som är verksamma i Sverige använder balanserade styrkort. I bankverksamhet är en av de viktigaste parametrarna kundservice, eftersom att banker är en form av tjänsteorganisationer. I och med en hårdnad konkurrens på bankmarknaden finns det höga krav på den interna styrningen för att banker ska kunna behålla sin befintliga kundstock och utöka den. Med detta som bakgrund är det intressant att se på hur de olika styrkorten skiljer sig mellan bankerna och om det går att utskilja typiska nyckeltal/mått och perspektiv som är specifika för bankbranschen. Syfte: Är att beskriva utformning och användning av balanserade styrkort i de största bankerna på den svenska marknaden samt att utveckla ett förslag på ett generellt styrkort för banker verksamma i Sverige. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer har använts. Resultat & Slutsats: Balanserade styrkort används i planeringssyfte och som ett kommunikationsverktyg. De viktigaste perspektiven i bankernas balanserade styrkort är det finansiella perspektivet, kundperspektivet samt ett medarbetarperspektiv. / Background: Between 1980 and 1990 there was an ongoing debate about internal management in companies. Management solely based on financial indicators was criticized because it didn’t allow for improvements in customer satisfaction, innovation, product/service quality and more. The balanced scorecard can be used as a tool for planning and follow-up. The main purpose of the balanced scorecard is to translate an organizations strategic goal and vision to a set of performance measures. These measures are organized into different perspectives, these are usually a financial perspective, a customer focused perspective, an internal process perspective and an innovation perspective. The majority of the largest banks in Sweden use a balanced scorecard. One of the most important things for success in the banking industry is to have satisfied customers. The importance of customer satisfaction put pressure on the internal management as banks wants to keep their existing customer base and also expand it. Therefore it’s interesting to see if a typical balanced scorecard for Swedish banks exists. Aim: The aim for this study is to describe the design and usage of the balanced scorecard in the largest Swedish banks. Further we want to develop a typical scorecard for Swedish banks. Method: Qualitative methods with interviews have been applied. Results & Conclusion: The balanced scorecard is used as a planning tool, a tool for communication. The most important parts of the balanced scorecard in Swedish banking are the financial perspective, the customer perspective and the employee perspective.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri. Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika. Hoshin Kanri har dock ett starkt fokus på förbättrad marknadsposition och aktiviteter, medan det balanserade styrkortet har fokus på balans mellan finansiella och icke-finansiella mått. En frekvent horisontell och vertikal måldialog främjar en stärkt målkongruens. Målkongruens är inget statiskt tillstånd som antingen uppnås eller ej, utan snarare en skala varför benämningen grad av målkongruens bör användas. Det finns två sidor av begreppet målkongruens; en avser individens beteende målkongruens ska kunna uppnås och en sida avser de kausala samband som finns mellan mål och delmål. För att stärka de båda sidorna av målkongruens bör ett antal kriterier tas hänsyn till, vars effektivitet löpande bör granskas. / Background: Several technological inventions occurred in the 20th century and the criticism from the Relevance Lost debate changed the perspective of traditional management control. The two performance measurement systems, the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are tools to implement corporate strategies. The concept goal congruence is described heterogeneously by different authors. Thus it is interesting to examine how goal congruence can be reached in a company’s planning process. Purpose: The purpose of this study is to describe the planning process in performance measurement systems and explain how goal congruence can be reached. Moreover, the purpose is to discuss and describe the concept goal congruence and to develop a method of how to strengthen goal congruence. Methodology: To answer the purpose of this study, two case studies have been conducted with companies that have implemented and actively worked with the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri. At each company, three interviews were held with respondents who had significant knowledge and experience of the systems respectively. Conclusion: The performance measurement systems the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are indeed homogeneous. Yet, the Balanced Scorecard puts significant emphasis on reaching a balance between financial and non-financial measures with its four perspectives. Hoshin Kanri on the contrary focuses on activities and to reach a prominent position in the market. Vertical and horizontal communication enables the systems to strengthen goal congruence. Goal congruence is not a definite state but rather a scale on which goal congruence gradually can be strengthened. The concept goal congruence is twofold; it concerns the individual’s behavior and the causality when determining goals and sub-goals. In order to strengthen both sides of goal congruence a number of criteria must be fulfilled and their effectiveness needs to be continuously revised.

<p>Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.</p><p> </p><p>In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.</p><p> </p><p>In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality.</p> / <p>I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.</p>

Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fått en ny innebörd från det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg än ett prestationsmätningsverktyg. Ursprungligen användes styrkort i den privata sektorn men används idag även inom kommunala verksamheter. Det har uppmärksammats att svårigheter kan uppstå vid användningen av balanserat styrkort vilket studeras närmare i denna uppsats. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur interna svårigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvändning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svårigheter som kan uppkomma vid användning av balanserat styrkort? Denna studie är kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts på två kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad. Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svårigheter är något som det aktivt arbetas med. För att skapa motivation och engagemang hos både medarbetare och chefer är det viktigt att skapa en förståelse för styrkortet på alla nivåer i organisationen samt att uppmuntra till kommunikation, kreativitet, eget ansvar och delaktighet i styrkortsarbetet. En central faktor till att kunna hantera de svårigheter som uppstår är det så kallade styrkortsnätverket som består av experter inom styrkortsanvändningen. En annan viktig faktor är målkedjan vilken skapar en tydlig röd tråd från mål till konkreta handlingar. Denna kan i sin tur reducera bristande motivation och engagemang då varje person inom verksamheten kan se sitt bidrag till de övergripande målen. Vi har även genom studien kommit fram till att ett väl utvecklat och aktuellt tekniskt systemstöd anses vara till stor hjälp för att styrkortsarbetet ska fungera. Detta system motverkar svårigheter som kan finnas i fråga om onödig och inaktuell information. Men för att önskad användning av systemet ska kunna ske krävs att användarna förstår sig på det. Detta har hanterats på så sätt enkelhet är i fokus för att kunna säkerställa optimal användning.

Zugl.: München, University, Diss., 2008.

O gerenciamento dos resíduos de construção civil configura-se ferramenta sistêmica, no qual se verifica a possibilidade do uso de um modelo de Sistema de Gerenciamento com a utilização de indicadores. O referencial teórico abordado, com conceitos e entendimentos sobre a responsabilidade socioambiental das organizações na disposição correta de seus resíduos, particularmente aqueles oriundos de construção civil como indutores e indicadores de responsabilidade social e ambiental, posicionamento estratégico e a responsabilidade socioambiental, delimitam a esfera financeira como um ativo intangível da empresa. Assim, o Balanced Scorecard, apresentado em suas quatro perspectivas: a financeira, a do cliente, a dos processos internos e a do aprendizado e crescimento, relacionam-se com a responsabilidade na gestão dos seus resíduos. Para avaliar a adequação dos indicadores e respectivas métricas, torna-se plausível a aplicação dos dez testes do Performance Prism. A gestão por indicadores é assim analisada na ótica das diferentes, porém integradas, perspectivas do Balanced Scorecard. A principal característica do modelo em estudo é a inserção da responsabilidade pelos resíduos às estratégias empresariais, conduzindo linearmente tais ações aos princípios da empresa. Os resultados apresentados após sua implementação em uma empresa de engenharia civil proporcionaram um reaproveitamento do entulho gerado da ordem de aproximados 52% como matéria-prima para agregados, comprovando a viabilidade de uso dos indicadores, integrando as ações de gerenciamento de resíduos às demais questões críticas e estratégicas da empresa.

Made available in DSpace on 2014-12-17T15:53:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MaxwellSC.pdf: 709809 bytes, checksum: 9bac64e003c92f533d7eb02ced5632a9 (MD5) Previous issue date: 2003-10-24 / This study presents the results of a research on the use of financial and non-financial performance indicators used by medium and large hotels. The research was conducted in Rio Grande do Norte, a Brazilian State. The objective is to identify the usage of performance measures by these companies. Hotel industry is one of the most important sectors in the Rio Grande do Norte economy. The research takes the Balanced Scorecard as a conceptual framework, since it represents an original contribution to the literature of managerial accounting, for rethinking old issues, pointing out themes that were forgotten or badly interpreted, to discuss the requirements imposed by the economy environment, dominated by competitive companies, and increasing the understanding of the relationship between strategy and operation. The objective of the research is to investigate if the hotel managers make use of a managerial information system or not, when evaluating the performance of their business unit. The research reveals the usage of performance evaluation using a large variety of measures. Among them is worth mention: the usage of accounting profit altogether with the EVA/MVA, the process cycle time, total quality management, process transformation, strategic mission, vision, strategic measures, measures related to feedback, risk, costs, productivity, incomes, customers retention, customer satisfaction and profitability, measures using time as a component, quality of the process, cost of the processes, employees capabilities, information systems, motivation, empowerment and alignment. The research leads to the conclusion that the usage of the deriving concepts of Balanced Scorecard can improve the performance measurement systems used by hotels / Esta Pesquisa ? resultado de uma investiga??o relacionada aos aspectos que devem ser abordados na utiliza??o de indicadores financeiros e n?o-financeiros para fins de avalia??o do desempenho dos hot?is de m?dio e grande porte do Estado do Rio Grande do Norte, buscando oferecer uma contribui??o ao estudo in loco de tais pr?ticas de avalia??o. Destacando o segmento hoteleiro como um dos mais importantes no cen?rio econ?mico atual. Utiliza como referencial conceitual o Balanced Scorecard, enfatizando, esta teoria como uma contribui??o original ? literatura de contabilidade gerencial, por repensar temas antigos, mostrando os pontos que estavam esquecidos ou mal interpretados, mostrando como podem ser aplicados aos tempos modernos, para atender ?s exig?ncias impostas pelo ambiente mais competitivo para as empresas, aumentando a compreens?o do tema vincula??o entre estrat?gia e opera??o . O Objetivo da pesquisa ? investigar se a gest?o hoteleira disp?e de um sistema estruturado ou n?o de informa??es sobre a avalia??o de desempenho. Como resultado da pesquisa ? revelada a exist?ncia de avalia??o de desempenho utilizando indicadores variados como: lucro cont?bil utilizado juntamente com o EVA/MVA, redu??o do tempo de ciclo, gest?o da qualidade total, reengenharia, miss?o, vis?o, medidas estrat?gicas, feedback, risco, redu??o de custos/melhoria de produtividade, crescimento e mix de receitas, reten??o/capta??o/satisfa??o e lucratividade de clientes, medidas de tempo e espera, qualidade do processo, custo dos processos, capacidades dos funcion?rios, sistemas de informa??o, motiva??o, empowerment e alinhamento. Conclui que a utiliza??o dos conceitos oriundos do Balanced Scorecard pode contribuir com informa??es mais relevantes para o gerenciamento dos hot?is