No description available.

No description available.

No description available.

University of Macau / Faculty of Education

Aim and research questions The purpose of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in grades 7-9 use ball games in education in relation to the curriculum. The study also aims to investigate teachers' description of how their assessment of students in connection with ball games relates to the knowledge requirements. Below we present our specific question formulation. In what way do PE teachers work with ball games in relation the curriculum for grades 7-9? How do PE teachers motivate the use of ball games in education connected to the curriculum? How do PE teachers describe their assessment of students’ ability in relation to ball games as content and the curriculums’ knowledge requirements? Method The data collection was done through semi-structured interviews. Six legitimate PE teachers in grades 7-9 were interviewed. All the interviewed teachers worked in different suburbs to Stockholm. The selection was made through a structured selection with the help of the Facebook groups “Idrottslärare” and “Sveriges idrottslärare” but also through snowball selection. The theories that have been helpful in understanding and interpreting the results are curriculum theory and frame factor theory. Results All interviewed teachers work with ball games as a tool to develop students’ complex movements and cooperative ability. A couple of teachers said that ball games can also be applied to parts of the curriculum such as health, sports injuries and more. The PE teachers motivate ball games as a method for developing student’s complex movements. Most of the teachers describe that it is difficult to know where the boundary between different grades when it comes to assessment and that it is also difficult to justify why the students has received a specific grade. Conclusion The study shows that the curriculum in PE for grades 7-9 is perceived as relatively interpretable on the transformation and realisation arena. This gives teachers choices when it comes to the choice of teaching content and implementation. Based on the curriculum theory it is possible to ascertain that all interviewed teachers interpret ball games in the curriculum and think that ball games are an important part of teaching. The reason why the PE teachers think that ball games are considered to have a place in PE may be because they are influenced by society and sports culture. Based on the pedagogical framework system, the teachers must have a great knowledge about how the assessment should be realized in reality and to avoid different interpretations of the grading steps, teachers work and discuss together to make the assessment fair. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 använder bollspel i undervisningen i förhållande till ämnets kursplan. Studien syftar också till att undersöka lärares beskrivning av hur deras bedömning av eleverna i samband med bollspel relaterar till kunskapskraven. Nedan presenteras studiens specifika frågeställningar. På vilket sätt arbetar lärare i idrott och hälsa med bollspel i relation till kursplanen för årskurs 7–9? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa användandet av bollspel i undervisningen kopplat till kursplanen? Hur beskriver lärare i idrott och hälsa att deras bedömning av elevernas förmåga går till i relation till bollspel som innehåll och kursplanens kunskapskrav? Metod Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 intervjuades. Alla intervjuade lärare arbetade i olika förorter till Stockholm. Urvalet skedde genom ett strukturerat urval med hjälp av Facebookgrupperna ”Idrottslärare” och ”Sveriges idrottslärare” men även genom snöbollsurval. Teorierna som funnits till hjälp för att förstå och tolka resultatet är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat Samtliga intervjuade lärare arbetar med bollspel som ett verktyg för att utveckla elevernas komplexa rörelser och samarbetsförmåga. Ett par lärare menade att bollspel går att applicera även på delar i kursplanen såsom hälsa, idrottsskador med mera. Lärarna i idrott och hälsa motiverar bollspel som en metod för att utveckla elevernas komplexa rörelser. En majoritet av lärarna menar att det är svårt att veta var gränsen mellan olika betygssteg går, och att det även är svårt att motivera varför eleven har fått ett specifikt betyg. Slutsats Studien visar att kursplanen i idrott och hälsa för årskurs 7–9 uppfattas relativt tolkningsbar på transformerings- och realiseringsarenan. Detta ger lärare valmöjligheter när det kommer till val av undervisningsinnehåll och genomförande. Med utgångspunkt i läroplansteorin går det att konstatera att alla intervjuade lärare tolkar in bollspel i kursplanen och anser att bollspel är en viktig del i undervisningen. Anledningen till att bollspel anses ha en plats i undervisningen kan bero på att de är influerade av samhället och idrottskulturen. Kopplat till det pedagogiska ramsystemet krävs en stor kunskap gällande hur bedömning ska gå till och för att undvika olika tolkningar av betygsstegen arbetar och diskuterar kollegor tillsammans för att bedömningen ska bli rättvis.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel. Svaren har bearbetats i statistikprogrammet SPSS så att frekvensfördelning, skillnader och samband kan analyseras. Resultaten i undersökning 1, på studenter, visar att Sociala och psykologiska faktorer somkommunikation och motivation är högst värderade. 90 % av studenterna har värderat motivation till högst betydelse för att lära sig färdigheter i bollspel. Studenternas värdering av faktorer som sammankopplas med lärandeteorierna GMP- och DS-teorin visar att båda teorierna värderas likvärdigt. Studenterna uppvisar också samstämmighet i förhållande till kön, ålder och bollspelserfarenhet. De skillnader som finns redovisas. Elevernas svar, i undersökning 2, visar att faktorer som indikerar engagemang och motivation, har den största betydelsen för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel. Eleverna värderar faktorer som sammankopplas till DS-teorin och ett indirekt lärande signifikant högre än faktorer som sammankopplas till GMP-teorin och ett direkt lärande. Elevundersökningen uppvisar resultat med signifikanta skillnader mellan könen. Flickor värderar faktorer som indikerar engagemang signifikant högre än pojkarna. Pojkarna värderar faktorer som indikerar fysisk förmåga signifikant högre än flickorna. Enskilda faktorer som instruktion, repetition och demonstration, har flickor värderat signifikant högre än pojkar. Betydelsen av bollspelserfarenhet och ålder har inte spelat någon större roll för hur eleverna har gjort sina värderingar. / The purpose of this work is to understand which factors are most important in learning motor skills in ball games and attach this to learning theory. Are there differences in the perception if you are a beginner or have experience from ball games? Makes gender or age any difference? Which learning theory is most valued? To give a background to the issue, a review of previous research and a description of the two dominant learning theories, General motor program theory and Dynamical systems theory is done together with didactic aspects and motor concept in learning and ball games. Questions have been raised in the questionnaire form to two different study groups, and 112 students from the institution of Sports and Science at Learning and society, Malmö University and part 129 pupils from a primary school and a secondary school in Skåne.Investigation teams have been assessing factors considered to be significant in learning motor skills in ball games. The answers have been processed in SPSS statistical programme, so that the frequency distribution, variation and correlation can be analyzed. The result of survey 1, students, reveals that the social and psychological factors such as communication and motivation are most valued. 90% of students have assessed motivation to a maximum importance to learn skills in ball games. Students ' evaluation of factors linked to learning theories GMP and DS theory shows that both theories are valued equally. Students demonstrate coherence in relation to gender, age and ball game experience. The differences are accounted for. The pupils ' responses, in study 2, shows that the factors which indicates commitment and motivation, have the greatest importance in learning motor skills in ball games. The pupils in this survey value factors linked to DS theory and an indirect learning significantly higher than factors linked to the GMP theory and direct learning. The pupils´ survey results show significant differences between the sexes. Girls value the factors indicating commitment significantly higher than boys. The boys value the factors that indicate physical ability significantly higher than the girls. Individual factors such as instruction, rehearsal and demonstration, have girls valued significantly higher than boys. The importance of ball game experience and age has not played a major role in how the pupils have done their values.

University of Macau / Faculty of Education