Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län. Studien ämnar även undersöka hur faktorer på mikro, meso och exonivå samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjänsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar  Studien bygger på en kvantitativ metod och innefattar även kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkätundersökning. Enkäten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län. Den kvalititativa delen består av en öppen fråga som avslutade enkäten. I analysen av underökningens resultat har vi använt oss av utvecklingsekologisk teori som kompletterats med begreppen skydds och riskfaktorer. Resultaten har även analyserats mot bakgrund av tidigare forskning. Resultaten visar att socialsekreterarna generellt har god erfarenhet av att arbeta med barnavårdsärenden och att de möter barn med frihetsberövade föräldrar i sin yrkesroll. De anser att barn med frihetsberövade föräldrar är i behov av specifika insatser men att insatser till målgruppen är mycket begränsade. Samverkan och samarbete mellan socialtjänst och andra myndigheter och organisationer är bristfällig vilket bekräftas av kommentarerna i den öppna frågan. Vidare belyser resultatet i enkäten hur barn med frihetsberövade föräldrar kommer till socialtjänstens kännedom. Resultaten säger dock inget om brister vad gäller anmälningsskyldigheten jämlikt 14 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:45) (SoL). Kommentarerna i den öppna frågan gav fördjupad information om brister i anmälningsskyldigheten. Där framkom att andra myndigheter och aktörer inte alltid anmäler till socialtjänsten att ett barn har en förälder frihetsberövad och att detta är problematiskt. Anmälningar från andra myndigheter och aktörer är en förutsättning för socialtjänsten ska kunna ge barnen det stöd och de insatser de är i behov av. Bland kommentarerna i den öppna frågan lämnas förslag på utvecklings- och förbättringsarbete för målgruppen. Här nämner socialsekreterarna bland annat stödgruppsverksamhet som exempel på insats. Genom vår undersökning har vi kunnat få en god beskrivning av hur socialtjänstens stöd ser ut för målgruppen i Uppsala län.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnskötare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv med fokus på förskolan. Med hjälp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet är att undersöka ekologisk mat på förskolorna ur ett hälsopedagogiskt, närings- och ekonomiskt perspektiv. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var hur nyckelpersonerna ansåg att förskolebarns hälsa påverkades av ekologisk kost och om de upplevde att den tillförde mer näring än konventionell odlad mat. Dessutom huruvida de ansåg att ekologisk mat hade inverkan på matkostnaderna samt hur barnen fick ta del av kunskaper om det. För att samla in en empiri valdes en kvalitativ hermeneutisk metodansats med kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom det ett gemensamt svar om att ekologisk mat var bättre för att undvika onödiga gifter. Forskning visade att bekämpningsmedlet organiska fosforföreningar kan ha negativa följder för barn och vuxna. Dessutom fanns en problematik om att det inte gick att uppfatta direkta effekter på hälsan genom ekologisk mat. Ekonomi och tillgänglighet styrde förskolornas inköp. Enligt undersökningen behövde inte ekologisk kost betyda en högre utgift. På grund av brist på forskning fanns det meningsskillnader om ekologisk kost hade ett högre näringsinnehåll än konventionell. Flera studier indikerade på att det fanns mer C- vitamin, järn och magnesium i ekologisk mat. Kommunikation och samspel är avgörande för lärande och genom det fick barnen ta till sig kunskap om ekologisk kost.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio. Data analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysens gång uppkommer fem stycken teman; Att skapa en trygg relation till eleven, Att vara tillgänglig för eleven, Att känna en egen rädsla för ämnet våld i hemmet, Att känna sig ensam på sin arbetsplats samt Att använda hälsosamtalet och FN:s barnkonvention som verktyg. Konklusion: Denna studie visar att skolsköterskor upplever det svårt att prata med eleven om våld i hemmet. Hälsosamtalen skapar relation men öppnar inte upp till samtal om våld i stunden. Tillgängligheten med en öppen mottagning till skolsköterskan är oerhört viktig. Resultatet bör kunna användas till att utveckla hälsosamtalen och frågeformulären så att elevens egna ord används. / Background: Through regular health consultations and health appointments the school nurse has a unique opportunity to meet all the students and then be able to ask whether they have been victims of domestic violence. To ask about domestic violence is a difficult question. The school nurse is a person who can make a big difference in student's life. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the experiences of school nurses asking students about domestic violence. Method: Five interviews were conducted with school nurses practitioners in schools from pre-school to grade nine. Data was analysed using qualitative meaning analysis. Results: During the course of the assay five themes occur; To create a secure relationship, To be available for the student, A feeling of fear for the subject domestic violence, A feeling of loneliness at work, and To use the health consultations and The UNICEF CRC (Convention of the Rights of the Child) as tools. Conclusion: This study shows that school nurses find it difficult to talk to students about domestic violence. A health consultation creates relationships but does not create windows to talk about domestic violence. The availability of a drop-in school nurse's clinic is important. This result should be able to be used to develop health consultations and questionnaires so that the very own words of the students are used.

Alla som arbetar med människor möter frågor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftet med föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vad som varit hjälpsamt och inte för föräldrar som har varit med om att förlora ett barn genom plötslig död. Fyra personer intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009) meningsanalys. Resultatet från intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt för de intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sätt att sörja, då kan hjälpen från andra bli både hjälpsam och läkande. I fokus för de intervjuade var att relationen med den döde måste få fortsätta och att de ville hålla minnet av sitt döda barn levande. Det var viktigt att andra förstod detta behov. Informanterna uttryckte att förlusten klingar av men att saknaden ökar. De uttrycker också att det är viktigt att hitta ett eget förhållningssätt till att hantera vardagen och kunna vara i sorgen när den dök upp. Det viktigaste resultatet ur ett behandlingsperspektiv var att det inte är självklart att professionell hjälp alltid är det rätta. Den bör erbjudas med jämna mellanrum men det viktigaste är att vara lyhörd för den sörjandes egna behov. Att inte sjukdomsförklara sörjande är viktigt samtidigt som det är betydelsefullt både för de sörjande och andra att inse att förlusten av ett barn tar tid att bearbeta. Det är också viktigt att stödja föräldrarnas egen syn på den mening de ser med sin förlust över tid.

This study focus on how preschool teachers work with science and if there is any difference depending on which profil the pre-school has. In order to obtain material to this study and investigate how the pre-school teachers work with science and see if there were any difference eleven pre-school teachers were interviewed. The pre-school teachers worked in pre-schools with different profiles. The profile of the pre-school had some influence on how the pre-school teachers worked with science but the main reason was the pre-school teachers own view on the subject and their own awareness. The pre-school teachers worked with the conditions they had in their pre-schools and tried to make it in to a positive experience for the children. Their opinion was that the material they had was sufficient and that one could do much with simple things that could be found in the pre-schools. The everyday science was of great importance to the pre-school teachers and how to discover it together with the children. The reult of this study is that pre-school teachers work with science in different ways and it is mostly their own interest that leads the way. The profile of the pre-schools has a minor influence on how they work with science instead it depends on the pre-school teachers own interest. The pre-school teachers also think that it is of great importance to have science in the pre-schools and that perhaps develops into an interest in science for the children. The pre-school teachers mean that science should be a positive experience for the children to spark their interest.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för och arbetar med barns skriftspråksutveckling. Frågeställningen är på vilket sätt förskollärarna arbetar för att nå de berörda strävansmålen (mål formulerade i förskolans läroplan) samt vad de grundar sina val av metoder på. I den tidigare forskningen uttrycks mycket om pedagogers medvetenhet och vad skriftutvecklande arbete kan vara. Litteracitet begreppet tas även upp, vad det är och om hur detta synliggörs i förskolan. Detta följs av en empirisk del där resultat av tre intervjuer redovisas. Resultatet stämmer delvis överens med tidigare forskning om hur barn lär och vad som kan vara skriftspråk.   Alla lärarna var överens om vikten av en tidig stimulering. Olika aktiviteter så som läsning, miljöns utformning, lära genom lek samt att utgå ifrån barnens intressen stimulerar en skriftspråksutveckling. Undersökningen visar att det sker mycket skriftspråksutvecklande arbete i förskolan men att lärarna inte alltid är medvetna om vad som egentligen sker eller vad arbetssätten grundar sig på. Lärarnas kunskaper och synsätt på barns lärande visade sig ha betydelse för det stimulerande arbetet. Ett synliggörande av vad skriftspråk kan vara skulle utveckla det stimulerande arbetet samt lärarnas lyhördhet för vad barnen är intresserade av.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos. Sammanfattningsvis såg intervjudeltagarna att betydelsen av en diagnos främst gynnar det enskilda barnet då vetskapen om den kan innebära att barnet får en större förståelse för sig själv. Med rätt hjälp från omgivningen kan barnet utveckla strategier och metoder som fungerar som verktyg för den personliga utvecklingen. En nackdel med diagnostisering av barn är när syftet med diagnosen glöms bort och istället endast fungerar som en stämpel på barnet. Detta kan resultera i att barnet då inte får den hjälp det behöver för att hitta gynnsamma strategier och metoder, vilket i sin tur kan stjälpa barnet i dess personliga utveckling.

No description available.

I denna studie är syftet att ta reda på hur förskolepedagoger utformar innemiljön för lek, så attden blir en bra lärandemiljö oberoende av barngruppens storlek. En kvalitativforskningsmetod har använts i form av enkäter med öppna frågor. Pedagoger på traditionellaförskolor samt ute-förskolor i södra Sverige har fått svara på enkäterna. Resultatet visar på attdet finns både möjligheter och hinder i pedagogernas arbete med att utforma en lärandemiljöutefter att barngruppens storlek varierar. Det som framkommer i undersökningen är attpedagogernas åsikter varierar, samt bristen på tid till gemensamma djupgående reflektioner.Den slutsats som kan dras av undersökningen är att pedagogerna har en strävan i att fullföljasitt uppdrag utifrån förskolans styrdokument. Om de så behöver trolla med knäna.

No description available.