Studien är en kvalitativ studie med sex deltagare i gruppverksamhet inom barn- och ungdomshabiliteringen. Syftet är att genom intervjuer undersöka barn och ungdomars erfarenheter. Studien har ambitionen att fokusera ett inifrånperspektiv där deltagaren i gruppverksamheten blir lyssnad på och får göra sin röst hörd. Intervjuguiden innehåller frågor inom området habilitering, gruppverksamhet och medbestämmande och inflytande. Intervjusvaren har analyserats utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang KASAM och begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultaten visar att gruppverksamhet är en plats för att träffa kompisar och för lek och aktivitet. Habiliteringen är en plats för träning och där man kan få hjälp, material och träffa kompisar. Respondenterna beskriver att det är de själva som bestämmer att de ska gå i gruppen men att det måste fungera praktiskt för familjen. Resultaten visar att det är den egna familjen och kamraterna som är centrala när det gäller beslutet att delta i gruppen. Respondenterna uttrycker att gruppverksamheten är bra som den är men det ges också förslag på förändringar när det gäller gruppverksamhetens innehåll och tid. Gruppverksamhetens struktur gör den begriplig och hanterbar för deltagarna och det finns förbättringsområden inom området medbestämmande och inflytande.

The purpose of my study is to examine how the Hospital Play Specialists looks at the importance of play for children in the hospitalenvironment. The thesis is based on qualitative research interviews. This means that respondents followed an interview guide with questions. These questions I compiled in advance. The main theme in the interviews has been the characteristics and importance of play. The interviews were conducted with six Hospital Play Specialists in three different hospitals in Stockholm. The results of the survey show that the informants agree about play therapy's positive impact for children in hospital environment.By empirical data, theory and previous research, I have found three main components which is primary conditions for children's play in hospital. The first is how the child is feeling. The second is access to play stimulating environment and authentic materials. The third component and probably the most important, is how the Hospital Play Therapist herself is with the child.

I denna studie bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. I dagens samhälle kryper datoranvändningen allt längre ner i åldrarna. Barn idag använder sig allt mer av digitala medier och olika appar som inbjuder till socialt samspel. Vi är nyfikna på hur den här utvecklingen påverkar barns sociala utveckling. Att barn bearbetar det de upplever och tar in i dagens allt mer digitaliserade samhälle kan visa sig på olika sätt men att arbeta med pedagogiskt drama i förskolan kan vara ett sätt för barn att få hjälp till bearbetning. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur pedagogers erfarenheter kring arbetet med pedagogiskt drama i förskolan ser ut. Hur resonerar pedagogerna kring att pedagogiskt drama bidrar till barns individuella och sociala utveckling. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer. Vi har genomfört 9 intervjuer med personal inom förskolan och i förskoleklass, såsom barnskötare, förskollärare och lärare. Under intervjuerna har vi använt oss av öppna frågor för att ta reda på respondenternas erfarenhet i ämnet Resultatet visar att pedagogiskt drama används i förskolans verksamhet, ibland mer och ibland mindre och ibland utan att pedagogerna reflekterar över att det är just pedagogiskt drama de utövar. Där det används ofta är det vanligen på grund av att en eller flera pedagoger tycker att det är roligt och har ett intresse för drama. Pedagogerna tycker att det är ett aktuellt ämne som på många sätt bidrar till barns och barngruppens utveckling.

Bakgrund Samtal mellan barn och förskollärare är av betydelse med tanke på språkutvecklingen hos barn. Det finns olika kompetenser som barn får med sig genom att samtala med andra personer. Att lyssna på varandra är också betydelsefullt för att det ska bli ett bra samspel mellan människor. Det är även av vikt att som förskollärare arbeta med språk och vara medveten om hur samtal med barn kan genomföras. Att finnas med och stötta barnen i sitt lärande och ge dem utmaningar som är på en lagom nivå är även positivt att göra som förskollärare. Sociokulturell teori är basen för undersökningen vilket eftersom lärande sker i samspel med andra. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur den verbala kommunikationen ter sig mellan förskollärare och barn i förskolan. Vi ville även få reda på vilka olika sorters samtal som förekom och om det fanns något mönster i när de olika samtalen användes. Hur förskollärarna tog tillvara på barnens spontana kommentarer eller frågor var också en del av undersökningen. Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av observation som är ett redskap i kvalitativ metod. Observationerna genomfördes i tamburen, vid måltidssituationen, fri lek och vid utevistelse på förskolorna och då observerades samtalen mellan förskollärare och barn. Resultat Undersökningen visade att det fanns flera olika sorters samtal mellan förskollärare och barn samt att det fanns mönster i när de olika samtalskategorierna användes. Exempelvis var berättande samtal vanligt förekommande vid måltiden. Barnens spontana kommentarer och frågor togs tillvara på av förskollärarna och även där förekom olika samtalskategorier samt olika lång respons från förskollärarna. Då barnen ställde en fråga blev responsen ofta kortare och bekräftande jämfört med när de kom med något mer spontant som ofta utvecklades till ett berättande samtal.

No description available.

Objective. The objective of the study was to examine whether there could be correlations between socioeconomic conditions of growing up and contact with the healthcare system due to infections in small children. Knowledge about a prospective correlation must be used to develop preventive measures. This knowledge is crucial for healthcare providers who meet the youngest children. They will be able to be more aware of possible risk groups and to start performing the necessary preventive measures in time. The study also examines whether there are socioeconomic inequalities in the experiences of the parents meeting with the health care system. Knowledge about this will be decisive to make the meetings with the healthcare system more adaptive and action-oriented. Methods. The study was conducted as a survey in select kindergartens in the municipality of Trondheim. 95 parents/children made up the selection. The socioeconomic indicators used were education, occupation and income. Both parametric and non-parametric analysis was used. Results. This study showed no socioeconomic correlations in contacting the health care service because of an infection in a child, with one exception. We find that fathers with less income contact the health care system more often because of otitis in their child than fathers with a higher income do. Discussion. The discussion is mostly about how the methods and the design of the study can have interfered with the results. It is also discussed whether public initiatives, individualism and flow of knowledge can have contributed to the results. / Formål. Formålet med studien var å undersøke om det kunne finnes sammenheng mellom sosioøkonomiske oppvekstvilkår og kontakt med helsevesenet på grunn av infeksjoner hos småbarn. Kunnskap om en eventuell sammenheng må brukes for å utvikle forebyggende tiltak. Kunnskapen er av spesiell betydning for helsepersonell som møter de minste barna. Helsepersonellet vil kunne være mer oppmerksomme på eventuelle risikogrupper og igangsette nødvendige tiltak i tide. Studien undersøker også om det finnes sosioøkonomiske ulikheter i erfaringene fra møtet med helsevesenet. Kunnskap om dette vil være avgjørende for å gjøre møtene med helsevesenet mer tilpassede og handlingsrettede. Metode. Studien ble gjennomført som en spørreundersøkelse i utvalgte barnehager i Trondheim kommune. 95 foreldre/barn utgjorde utvalget. Sosioøkonomiske indikatorer var utdanning, yrke og inntekt. Det ble benyttet både parametriske og ikke-parametriske analysemetoder. Resultater. Analysene ingen sosioøkonomiske sammenhenger med kontakt med helsevesenet på grunn av infeksjon hos barnet, med ett unntak. Vi finner en forskjell i fedrenes inntekt mellom gruppene som har tatt kontakt/ikke har tatt kontakt med helsevesenet på grunn av ørebetennelse hos barnet. De som har tatt kontakt tjener mindre enn de som ikke har tatt kontakt. Diskusjon. Diskusjonen dreier seg i størst grad om hvorvidt metode og studiedesign kan ha hatt innvirkning på resultatene. Det diskuteres også om de offentlige tiltak for å utjevne sosiale ulikheter blant barn, og individualisme og tilgang til kunnskap kan ha en medvirkende årsak på resultatene.

No description available.

Studier på barn med en dissociativ problematik utifrån ett familje- eller gruppterapeutiskt perspektiv är ovanliga. Enligt Waters (1998) bör familjeterapin fokusera på rak och tydlig kommunikation. Silberg (1997) anser att barngruppsterapin bör ha ett psykopedagogiskt förhållningssätt. Denna studie studerade behandlingseffekterna av familjeterapi, barngruppsterapi och ingen terapi alls för barn med en dissociativ problematik Studien gjordes på en barnpsykiatrisk mottagning och pågick under sex månader, behandling och uppföljning. Urvalet baserades på mottagningens population och egna kriterier. Arton barn, tio pojkar och åtta flickor, i åldern 10 – 14 delades upp i tre grupper. Utfallet av behandlingsmetoderna baserades på antalet återbesök gjorda under en tre månaders period efter avslutad behandling. En MANOVA visade inte på någon skillnad mellan familjeterapi, barngruppsterapi eller ingen terapi alls.

This dissertation is about children in a district in Malmö, Sweden that is called Rosengård. This district is known for its high amount of immigrants and foreigners and all the children interviewed for the study are foreigners. We wanted to bring out their story, how they experience the cultures they are in touch with, the Swedish culture that they live in and their foreign culture that they experience at home with their parents. How do these children socialize into the Swedish culture while living in a district that is hardly exposed to it? We have been working from a different perspective, this due to the fact that we have both grown up in Rosengård and are still currently living here. Therefore our perspective is more from the inside, we can relate to the children’s stories and we can tell about it in a way that seems more natural. These children are not more different than other children, they have the same interests and hobbies as is considered to be “fashionable” in youth culture today. They all have hopes and dreams like everybody else, and the fact that they are not exposed to the Swedish culture does not seem to affect them, yet.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse? I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan. Utomhus är det promenader, lek på gården och skogsutflykter som innehåller varierande rörelseformer. Rörelselekar, massage och gymnastik är några exempel på rörelseaktiviteter som sker inomhus. Förskollärarna anser sig ha en viktig roll genom att skapa möjligheter till rörelse, uppmuntra barnen till rörelse och samtidigt vara goda förebilder genom att själva vara aktiva. De hinder som förskollärarna beskriver är pedagogers och föräldrars rädsla, trånga inomhuslokaler och brist på resurser.