<p>Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. Då läroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tänkande och lärande så är syftet med undersökningen att få mer kunskap om hur och vad det är för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville också ta reda på hur pedagogerna ser på sin roll och kompetens i arbetet med små barn och matematik. Genom vår litteraturstudie har vi fått många idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi använde oss av enkäter med öppna frågor. Dessa enkäter riktade sig till hela arbetslaget, detta för att vi ville få igång en diskussion i arbetslaget om hur de arbetar kring matematiken. Sammanfattningsvis visar resultatet att pedagogerna har en medvetenhet om vad matematik är och hur den ska synliggöras för förskolebarnen. Genom vårt arbete har vi insett, vilken stor betydelse vi pedagoger har för att matematiken ska bli synlig för barnen i förskolan. Vi hoppas att detta arbete kan inspirera andra pedagoger att få in mer matematik i den dagliga verksamheten i förskolan.</p>

<p>Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan.</p><p>För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka inskolningen.</p><p>Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med inskolningen.</p><p>Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig. Studien visade även att musiken skapar möten mellan förskolans verksamhet och barnens föräldrar, och att vad pedagogerna tycker är kvalitativt även i hög utsträckning påverkar hur de arbetar. Pedagogerna själva uttryckte att de vuxnas egna intresse för musik samt deras självförtroende när det gäller musikaliskt kunnande är det som allra mest påverkar hur musikverksamheten i förskolan ser ut. Samtliga ansåg dessutom att medvetenheten om att barn kan lära sig så mycket språkligt genom att musicera också påverkar verksamheten i hög grad.

Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nätverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nätverkshem, hur de verktyg som finns att tillgå kommer till användning i arbetet samt vilka begränsningar och möjligheter som finns i stödet till nätverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval. Teoretiskt perspektiv valdes med hänsyn till nätverkets komplexitet och i förhållande till valt problemområde. Empirin redovisades med hjälp av tidigare forskning inom området och analyserades med ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att socialsekreterare upplever att stödet till nätverkshem är bristfälligt till följd av hög arbetsbelastning och pressad tidsram. Socialsekreterarna uppvisade en positiv inställning till nätverkshem samt en önskan om starkare skydd kring barnen under placeringstiden. / <p>2015-06-03</p>

När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i familjehem. När barn placeras i familjehem får barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet får en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa. Genom intervjuer baserade på vinjetter med fem familjehemssekreterare och en familjehemsgruppschef verksamma på två olika socialkontor ämnade denna studie att finna diskurser om umgänge. Resultaten visar två diskurser rörande umgänge: diskursen om umgänge som en självklarhet och diskursen om umgänge utifrån barnets behov. Empirin analyserades med stöd av anknytningsteorin och teorin om handlingsutrymme.

Den psykiska ohälsan bland barn ökar. Psykisk ohälsa i barndomen leder till lidande för individen och påverkar såväl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och att arbeta hälsofrämjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hälsa har betydelse för den enskilda individens framtida hälsa och välbefinnande som för folkhälsan i stort. Skolan är en betydelsefull hälsofrämjande arena där skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hälsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förståelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskornas erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa interjuver genomfördes med åtta skolsköterskor i tre kommuner i Västra Götaland. Data analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framträdde i resultatet vilka beskriver att möta barnet där det befinner sig, att lita på sin intuition och att jobba tillsammans. Studien visar på hur skolsköterskors erfarenhet av att kunna arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa kräver trygga och tillitsfulla relationer vilket förutsätter att skolsköterskan är tillgänglig, har tid och är synlig för barnen vilket möjliggör för dem att spontant söka upp skolsköterskan när behov uppstår. Genom att skolsköterskan lyssnar på barnets berättelse och bekräftar dennes tankar och känslor kan skolsköterskan i dialogen stärka och stödja barnet. Skolsköterskans intuition och erfarenhet i mötet med det enskilda barnet är viktiga redskap för att uppmärksamma psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa. Skolsköterskornas erfarenheter visar även på vikten av god samverkan med andra och framförallt med lärarna för att identifiera barn som är i behov av mer stöd. Resultatet belyser också betydelsen av kollegialt stöd för att arbeta med dessa frågor. I studiens diskussionsdel redogörs reflektioner kring metodprocessen samt huvudfynden i resultatet i relation till tidigare forskning.

SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige drabbas årligen ungefär 250 – 300 barn mellan 0 – 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera. Syfte Att belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i olika databaser samt via manuell sökning. Femton artiklar identifierades som besvarade föreliggande studies syfte. Resultat Kommunikation, information, socialt och emotionellt stöd samt omsorg är de fyra teman som presenteras i resultatet. Kommunikation ansågs vara viktig då den kunde ha en lugnande effekt hos föräldrar. Information var ett verktyg som kunde ge föräldrarna större inblick i barnets sjukdom vilket i sin tur leder till ökad möjlighet att kunna hantera situationen. Socialt och emotionellt stöd behövdes och kunde hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor. Omsorg i form av att vårdpersonalen visade empati samt brydde sig om barnen var betydelsefullt. Slutsats Föräldrar till barn med en cancersjukdom går igenom en svår tid medan deras barn vårdas. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om föräldrarnas behov för att kunna erbjuda dem den hjälp och det stöd de behöver. En bra vårdrelation kan leda till att föräldrarna känner sig lugna och trygga med den omvårdnad som deras barn får.

I sjuksköterskans dagliga arbete möter han eller hon många olika individer i olika åldrar. Ett gott bemötande från vården kan resultera i att individen upplever en trygghet och vågar uppsöka vården vid lidande. I Sverige finns det ett flertal barn som har en förälder med en somatisk sjukdom med minst en veckas sjukhusvård. Då barn inte får utrymme till att hantera den ovana situationen kan barnet skapa vanföreställningar om att det är barnets fel att föräldern vårdas på sjukhus. Sjuksköterskan bör möta varje individ utifrån dennes förutsättningar och anpassa kunskapsnivån efter detta. Hur kan sjuksköterskan bemöta barn som anhöriga? Vad kan sjuksköterskan göra för att stödja föräldrarna? Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet barn som anhörig ur olika perspektiv. Uppsatsens metod bygger på en litteraturstudie. Totalt har 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det framkommer i resultatet att barn upplever ett besök hos sin anhörig som positivt då barnet får en känsla av att vara delaktig och betydelsefull för patienten och dennes vård. Föräldrar uttrycker en önskan om att få mer stöd från vårdpersonalen i den ovana situationen. Sjuksköterskan önskar mer utbildning kring ämnet samt att det är av vikt att involvera barnet i vården och delge barnet den informationen som krävs innan, under samt efter besöket.