Denna studie fokuserar på yrkeskunnandet på Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesområden samtinom fritids- och friskvårdssektorn och har yrkesutgångar som väktare, personlig assistent,elevassistent, personlig tränare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsättning. Eleverna uppmanas att skaffa sig både en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien är att öka förståelsen för yrkeskunnandet på nyaBarn - och fritidsprogrammet. Med en diskursteoretisk ansats studeras den bild som de olikaaktörerna ger av yrkeskunnandet på programmet. Studieobjektet är inte programmets egentligainnehåll utan den bild som konstrueras i det empiriska materialet. I tolknings- och analysarbetetframträder flera diskurser som alla har olika stor betydelse och som får varierat utrymme.Hälsodiskursen och ledarskapsdiskursen är de som framträder tydligast. Andra diskurser som görsig gällande är demokratidiskursen, samverkansdiskursen och identitetsdiskursen. En viktig faktorsom hela tiden är central är arbetsmarknaden som i tolkningsarbetet framträder som en nodalpunkt.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras. Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut. I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen. Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete. Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande. Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument. Återkoppling till kursplanen hjälper eleven att förstå hur betygssystemet fungerar samt ökar förståelse för bedömning.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen påverkats av olika samhällsfaktorer. I uppsatsen redogörs också för några gemensamma drag som återfinns under de olika epokerna samt hur synen på kunskap och lärande varierat under utbildningens framväxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelser ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Bilden har kompletterats ytterligare genom studier av de olika epokernas styrdokument. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållanden på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningens historia. I studiens resultat framkommer vissa ”kritiska perioder” under utbildningens framväxt. Med ”kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder då utbildningen varit föremål för debatt och förändrats i någon riktning. I uppsatsen beskrivs vissa centrala områden och spänningsfält. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Tidigt började man med ett problembaserat lärande och idag går utvecklingen mot ett allt mer tematiskt, ämnesövergripande och elevaktivt arbetssätt. Den nya gymnasiereformen, GY 09, beräknas vara klar 2009 och de elever som påbörjar sin gymnasieutbildning året därpå kommer att omfattas av den nya reformen. I väntan på GY 09 är det lokala utvecklingsarbetet på barn- och fritidsprogrammet i full gång. Syftet är att skapa ett tydligt program som stärker det egna lärandet och väl förbereder eleven för det framtida samhället.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats.De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ”rollövertagande”, Durkheims ”funktionstänkande”, pedagogens John Deweys teori – ”learning by doing”, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet. Jag har i undersökningen kommit fram till att det finns ett stort intresse bland Barn och Fritidsprogrammets elever för att ha en vikariepool på skolan. Personalen inom förskole- och fritidsverksamheten är också intresserade och skulle kunna tänka sig att kontakta och anlita vikarier genom BF:s vikariepool.

The purpose of this examination was to find how supervisors interpreted the terms vocational identity and vocational culture, found in the diploma goals in workplace-based learning at the Child- and Recreation Programme. To reach the purpose, I formulated questions that I answered through a qualitative study. I made six interviews with pre-school teachers who had been supervisors for students at the Child- and Recreation Programme. The informants answered the same questions and the answers were recorded. The result of the study showed that the supervisors made a fairly consistent interpretation of the terms. The conclusions in the study were that supervisors interpreted vocational identity as who you are at work, including issues of responsibility and security. The supervisors strengthened the vocational identities of their students by treating them in a positive way and they were able to see practical signs that the students had developed their vocational identity as they began to take responsibility in their work and dared to question the activities. The supervisors interpreted the concept of vocational culture as teamwork and the ability to have a holistic approach for children. The supervisors mediated the vocational culture by showing pride in their work and talking with the students. They were able to see concrete signs that the students had developed an understanding of vocational culture when the students weaved learning into everyday routines by talking with the children. / Syftet med mitt examensarbete var att ta del av hur handledare tolkar begreppen yrkesidentitet och yrkeskultur, som finns angivna i examensmålen för det arbetsplatsförlagda lärandet på barn- och fritidsprogrammet. För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade sex handledare för elever på barn- och fritidsprogrammet. Alla informanter svarade på samma frågor och svaren spelades in. Undersökningens resultat visade att handledarna gjorde en relativt samstämmig tolkning av begreppen. Några av de slutsatser som jag drog av min undersökning var att handledarna tolkade yrkesidentitet som vem man är på jobbet och i detta ligger även de båda begreppen ansvar och trygghet. Handledarna stärkte yrkesidentiteten hos sina elever genom att bemöta dem på ett positivt sätt och kunde se konkreta tecken på att elever utvecklat sin yrkesidentitet när de började våga ta ansvar och vågade ifrågasätta. De intervjuade handledarna tolkade begreppet yrkeskultur som arbetslagsarbete och helhetstänkandet kring barn. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att de visade upp en yrkesstolthet och samtalade med eleverna och kunde se konkreta kännetecken på att eleven utvecklat förståelsen för yrkeskulturen när eleven vävde in lärandet i de vardagliga rutinerna genom att samtala med barnen.