The purpose of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers' various professional ethical dilemmasand thoughts about reporting concerns can be looked at and handled. With the help of previous research and that of preschool teachersown perspectives, this will be made visible. The study has been based on the following questions: Whichthe dilemmas preschool teachers describe regarding a report of concern? What kind of support do the preschool teachers describeis requested/given and what significance does it have for how dilemmas around reporting concerns are handled? The choice ofmethod for this study is semi-structured interviews and six preschool teachers have been interviewed individually.The interviews have then been analyzed using a discourse analytical approach with virtue ethics, duty ethics andutilitarian ethics as a theoretical perspective. The results of the study show that dilemmas mainly arise aroundthe support, the approaches and the complex relationship between preschool teachers and guardians andcan have a major impact on whether or not the preschool teacher reports a concern.

SammanfattningI föreliggande undersökning granskas vilka likheter och skillnader som finns mellan hur socialtjänstlagen (SoL) och lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) tar hänsyn till barnets bästa. Uppsatsen utgår från ett feministiskt intersektionellt perspektiv vilket är av stor vikt för val av frågeställning, syfte och diskussion. Vidare har uppsatsen en jämförande karaktär genom att respektive lags förarbeten, lagtext och rättstillämpning sätts i relation till varandra. Jämförelsen utgår från tre kriterier; dagligt bidrag (försörjningsstöd), särskilt bidrag (höjt försörjningsstöd) samt vilka skyldigheter som är förknippade med försörjningsstödet. Vidare görs även en mer övergripande jämförelse av respektive lags syfte, historia och grundläggande principer. Undersökningen visar att barn som söker asyl inte tillförsäkras en skälig levnadsstandard då det i propositionen till LMA anses rimligt att ge människor en lägre levnadsstandard än vad som enligt SoL tillkommer en person som är permanent boende i Sverige. En hypotetisk barnfamilj som söker asyl får 7000 kronor mindre i månanden än en hypotetisk familj som erhåller bistånd från socialtjänsten. Uppsatsen visar att de skillnader som finns i hur barnets bästa införlivats SoL och LMA leder till att barn som söker asyl diskrimineras. Skillnaderna och likheterna mellan hur SoL och LMA beaktar barnets bästa analyseras utifrån det feministiska intersektionella perspektivet. Undersökningen synliggör att både barn som får bistånd enligt SoL och barn som söker asyl tillhör underordnade grupper i samhället. Dock påvisar undersökningen att barn som söker asyl är utsatta för en formell diskriminering gentemot barn som får bistånd enligt SoL. Detta innebär att den svenska lagstiftningen inte lever upp till principen om barns lika värde, artikel 2 i FN:s barnkonvention. Slutsatsen blir således att ett litet steg mot ett mer likvärdigt samhälle vore att inkludera barn som söker asyl i SoL och på så sätt tillförsäkra dem en skälig levnadsstandard. / Abstract The objective of this investigation is to review similarities and differences in how the best interest of the child is recognised in the Social Service Act (Socialtjänstlagen (SoL) and Refugee Protection Act (Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). The framework of the essay is based on a feministic intersectional perspective which is of significant importance to the questions at issue, objectives and discussions. In addition, the essay compares the legislative history, legal context and application of the respective law. This comparison is founded on three criteria, i.e. financial benefit (dagligt bidrag), special support (särskilt bidrag) and the liabilities associated with such support. Finally, the essay compares the general objectives, history and fundamental principles of the aforementioned laws. The result of the investigation indicates that children who apply for asylum are not guaranteed a reasonable standard of living as the bill relating to the Refugee Protection Act (LMA) suggests that it is acceptable for asylum seekers to have a lower standard of living than those who according to the Social Service Act (SoL) are permanent residents of Sweden. An imaginary asylum seeking family with children is given SEK 7,000 less a month than an imaginary family with children on financial benefit under the Social Service Act. The essay shows that the differences between the Social Service Act (SoL) and Refugee Protection Act (LMA) lead to discrimination of children seeking asylum. The differences and similarities between the Social Service Act (SoL) and Refugee Protection Act (LMA) have been analysed from a feministic intersectional perspective. The result of the analysis indicate that children receiving financial benefit under the Social Service Act (SoL) and asylum seeking children originate from subordinate groups in the society. However, it is also evident from the investigation that asylum seeking children are formally discriminated in relation to children receiving financial benefit under the Social Service Act (SoL). As a result, the Swedish law does not comply with Article 2 of the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) which specifies that there should be no discrimination between children on the basis of the status of their parents. In conclusion, a small step towards an equal society would be to include asylum seeking children in the Social Service Act (SoL) and thus, guarantee them a reasonable standard of living.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka på vilket sätt tingsrätten beaktar de två centrala aspekterna vid bedömningen av barnets bästa; risken att barnet eller en närstående far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna när det förekommer uppgifter om våld. Ett delsyfte i studien var att undersöka i vilken utsträckning barnets åsikt beaktas av tingsrätten vid bedömningen av barnets bästa. Vi har studerat 10 domar rörande vårdnad, boende och umgänge, alla domar kommer från samma tingsrätt under 2023. Empirin har analyserats utifrån en ad hoc analysmetod som kombinerar två tillvägagångssätt, allmän tolkningslära och kvalitativ textanalys. Studiens resultat visar att tingsrätten visserligen utgår från begreppet barnets bästa i sina beslut, men att bedömningen av barnets bästa varierar. Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna visade sig vara av stor vikt, i många fall får behovet prioritet över risken att barnet eller någon närstående far illa. Likaså visade resultatet att uppgifter om våld tenderar att osynliggöras eller nedprioriteras i tingsrättens resonemang och att fokus i stället ligger på samarbetsförmåga och upprätthållande av kontakt. Barnen fick komma till tals i majoriteten av de studerade domarna men huruvida barnets åsikt beaktades av tingsrätten varierar beroende på barnets ålder och den åsikt barnet ger uttryck för. Resultatet i vår studie är överensstämmande med tidigare forskning inom området, barnets absoluta rätt att inte utsättas för våld eller övergrepp tenderar att nedprioriteras till förmån för barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Denna studie ämnar utröna familjerättssekreterares upplevelser av rollen i det familjerättsliga arbetet om vårdnads-, boende- och umgängesfrågor, med betoning på principen om barnets bästa. Fokuset för studien är yrkesverksamma familjerättssekreterares narrativ om sitt handlingsutrymme samt förhållningssätt till gällande lagrum. Studien härrör från en kvalitativ forskningsansats, varigenom datat har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra familjerättssekreterare, samt analyserats genom induktiv tematisk analys. Studieresultatet visar att familjerättssekreterarna upplever ett stort formellt handlingsutrymme i det familjerättsliga arbetet, vilket kan återföras till att professionen verkar inom en hög grad av organisatorisk självständighet. Tillvaratagandet av rådande handlingsutrymme är inte utan upplevda svårigheter; framträdande orsaker till detta utgörs av en delvis vag arbetsreglering, osäkerhet genom bristande informationsunderlag och juridisk bevisning, samt omständigheter inom familjerna. Studien visar att rättsliga utmaningar bevittnas i rollen som familjerättssekreterare genom oklarheter i principen om barnets bästa, samt motsättningar mellan barns rättigheter. Förhållningssättet till dessa medför omfattande krav på det professionella omdömet med avseende på bedömningen av vad som är barnets bästa, samt motiveringen av densamma inför framförandet till beslutsfattande instans. Professionens möjligheter att påverka barnets situation upplevs gedigna genom dess utredningar och förslag till beslut som ges stort gehör i domsluten. Undantag går att finna när föräldrarna når överenskommelse i domstolen, varigenom en maktlöshet infinner sig i rollen.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet” genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet”. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi.</p><p>Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ”riktig” familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa. Diskursen ”det goda adoptivföräldraskapet” uppnås genom aktivt medlemskap i adoptionsorganisationen AC. Begreppet ”barnets bästa” har visat sig vara en flytande signifikant för att konstituera olika diskurser som alla handlar om att etablera eller upprätthålla AC som organisation. Genom barnets bästa har AC fått möjlighet att legitimera sina egna verksamhetsområden, styra över vem som är lämplig förälder, vem som får bilda familj och vika barn som är tillgängliga för adoption. Ytterligare resultat har visat på att AC under perioden fått ökad makt genom att förmedlingen av adoptivbarn har övergått till adoptivorganisationerna. Således har statens makt och inflytande fördelats över ytterligare en instans.</p> / <p>Abstract</p><p>This essay is a critical discourse analysis on AC’s (Adoption Centre Organisation, Sweden) magazine for members during three periods; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Our main question is how discursive statements are made on “the good adoptive parenthood” in this magazine? What possible changeable meanings and truths are given by the discourses? Our aim is to understand the discourse “the good adoptive parenthood”. The theoretical framework consists of knowledge of social constructivism, post structural perspective and philosophy of language.</p><p>Our main results are that AC constitutes discourses that produce and reproduce a number of assumptions about parenthood, family and individuals as normative and influenced by social constructed assumptions about what is; a “real” family, a good parenthood or “the child’s best interest”. The discourse of “the good adoptive parenthood” is gained through membership in the adoption organisation AC. The claim of “the child’s best interest” has in this essay being found as a fluent significant to constitute a variety of discourses, which all aim to establish and maintain the organisation. Through the principle of “the child’s best interest”, AC has found a way to legitimate their own fields, to decide who is a suitable parent, who shall form a family, and which child will be available for adoption. Further result shows that AC during the studied period has gained increased legal and governmental power in the field of adoption. As a result, the governmental power and influence in the adoption field has been divided through additional authorities.</p>

The aim of this study was to investigate how family law caseworkers in Sweden handle the mediation process in child custody disputes. Three themes were emphasized: the child’s best interest, strategies to maintain the child’s best interest and family conflicts and high-conflict families. To get an understanding of how these themes relate to child custody disputes, I conducted semi-structured interviews with family law caseworkers, since working with custody cases is part of their daily work. I chose a qualitative method because I was striving for diverse and comprehensive responses about family caseworkers’ practical experience in dealing with custody disputes. When asked about the definition of the child’s best interest, all respondents agreed that it is an open concept, implying that the definition depends on the specific circumstances surrounding the case. Generally, the respondents were of the opinion that the child’s best interest is synonymous with joint custody. The respondents stated that they employ different strategies to ensure that the child’s best interest is maintained, which is a result of their relatively high discretion. They stressed that while their primary focus is on dialogue with the parents, they use child testimonies as an additional guidance when determining what constitutes the child’s best in the case at hand. However, they also pointed out that a child’s wishes do not always coincide with the child’s best interest. When it comes to high-conflict families, the respondents concluded that the term has not been established in practice, although the problems associated with such families were recognized. After I presented the formal definition outlined in American research, the respondents agreed that the definition is useful in practice.

Studiens syfte är att undersöka hur familjerättssekreterares tolkar och beaktar barnets bästa i vårdnadstvistutredningar. Studien baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studien kommer att behandla barnets bästa, föräldraförmåga och risker för barnet. I resultatet framkommer att begreppet “barnets bästa” är svårt att definiera men att familjerättssekreterarna ser till barnets utsatta situation. Forskning och studiens resultat pekar på att barn i vårdnadstvistutredningar är i en utsatt situation och offer för föräldrars konflikt. Resultatet visar att familjerättssekreterare ser att föräldrar i en vårdnadstvist uppvisar bristande föräldraförmåga i jämförelse med föräldrar som inte är i vårdnadstvist och de kan därför inte tillgodose barnets behov av trygghet och stabilitet. I diskussionen kopplas studiens resultat samman med tidigare forskning samt systemteorin och handlingsteorin. Det visar sig att systemteorin kan ses som en utgångspunkt i familjerättssekreterares arbete även om det inte uttrycks som så. Det framkommer att familjerättssekreterare känner en frihet i sitt handlingsutrymme och att de utför målinriktade handlingar. / The study aims to investigate how family secretaries interpret and consider the child's best interests in custody investigations. The study is based on nine qualitative, semi-structured interviews. The study will address the child's best interests, parental ability and risks for the child. The result shows that the term "best interests of the child" is difficult to define, but that the family secretaries look to the child's vulnerable situation. Research and study results indicate that children in child custody disputes are in a vulnerable situation and victims of parental conflict. The result shows that family secretaries see that parents in a custody dispute show a lack of parental ability compared to parents who are not in custody disputes and therefore cannot meet the child's need for security and stability. In the discussion, the results of the study are linked to previous research as well as system theory and action theory. It turns out that the system theory can be seen as a starting point in the work of family secretaries, even if it is not expressed as such. It shows that family secretaries feel freedom in their room for maneuver and that they carry out targeted actions.

Antalet asylansökningar ökade markant under år 2015 vilket ledde till stora påfrestningar på såväl asylsystemet som de centrala samhällsfunktionerna. Till följd av flyktingströmmen infördes lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (TUtlL). Denna lag medförde att flertalet av utlänningslagens (2005:716) paragrafer begränsades till EU-rättens och internationella konventioners miniminivå. Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en alternativt skyddsbehövande i Sverige får därmed numera endast beviljas i de ärenden då ett avslag skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande.    I MIG 2018:20 uttalade migrationsöverdomstolen att ett avslag gällande uppehållstillstånd till följd av anknytning till ett barn som beviljats tillfälligt uppehållstillstånd med status alternativt skyddsbehövande strider mot artikel 8 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och artikel 3, 9 och 10 Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger någon skillnad mellan rätten till uppehållstillstånd i Sverige för föräldrar som åberopar anknytning till sitt minderåriga eller myndiga barn, samt när ett myndigt eller minderårigt barn ansöker om anknytning till sin förälder. Uppsatsen avgränsar sig till att utreda situationer då anknytningspersonen i Sverige är alternativt skyddsbehövande. Genom att konstatera skillnader eller likheter i de ovan nämnda anknytningssituationerna önskar vi sedan påvisa huruvida MIG 2018:20 kan komma att ha inverkningar utanför dess kärnområde eller med hänsyn till internationella åtaganden. Vidare syftar uppsatsen till att ur ett rättssäkerhetsperspektiv av professor Aleksander Peczenik redogöra för om TUtlL, gällande bestämmelserna om rätten till familjeåterförening, uppfyller kraven på en rättssäker tillämpning och i fall MIG 2018:20 kommer förbättra eller försämra rättssäkerheten. För att uppnå syftet kommer relevant gällande rätt i Sverige, EU och internationellt att studeras, speciellt ovan nämnda artiklar och artikel 16.3 Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Utöver dessa kommer även vilka kriterier en individ behöver uppfylla för att anses vara alternativt skyddsbehövande och principen om non-refoulement att studeras. Vi har i uppsatsen kommit fram till att rättstillämpningen mellan anknytningssituationerna påvisar stora rättsliga skillnader främst på grund av ålder, men även till följd av att det saknas relevant och analyseringsbar praxis. Det har således endast varit möjligt att konstatera att MIG 2018:20 kommer leda till en förbättring av rättssäkerheten gällande minderåriga barn då målet ökat BarnK:s status i svensk rätt. För att rättstillämpningen ej ska strida mot internationella åtaganden bör BarnK användas gällande omyndiga barn. Det är även möjligt att konstatera att de senaste årens tillämpning av bestämmelserna om rätten till familjeåterförening inte uppfyller kraven för en rättssäker tillämpning.

<p>The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990. Among its principles is devotion to the best interests of the child (article 3). This principle is hard to define, and it is difficult to find studies on how children express themselves about how the convention should be realized. The Swedish government wants local councils to introduce routines that follow the proposed rights. The Swedish school system is an important arena where UNCRC’s rights can be put into practice. This study’s purpose is to discover how the Swedish upper secondary schools follow article 3, using pupils’ description of what is best for them as a starting point. Two pupil focus-group interviews have been used to obtain this description, and the pupils views were divided into four main themes: Security, Reception, Studies and development and Influence. These were converted into questionniares for two schools. The result was analyzed using empowerment and SOC (sense of coherence) as theoretical perspectives. Some answers differed between the schools as to how the principle of article 3 is fulfilled. The majority of the pupils are happy with their schools, in spite of difficulties with structural conditions and that life at school isn’t always on the pupils’ conditions.</p>

I denna uppsats undersöks begreppet ”barnets bästa” med utgångspunkten att granska vilka olika föreställningar som finns och har funnits kring vad detta innebär. Detta begrepp är inte nytt för vår tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter som antogs 1989. Barnets bästa är dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förändras därför ständigt. Metoden som ligger till grund för denna uppsats är dels en genomgång av litteratur och dels en textanalys av två historiska källmaterial bestående av en proposition från 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar från 1997, SOU 1997:116. Genom denna textanalys framkommer både likheter och skillnader mellan samhällets syn på barnets bästa. Det kan konstateras att föreställningarna kring vad barnets bästa innebär har förändrats sedan början av 1900-talet. Utvecklingen av barnets bästa hänger samman med en mängd faktorer såsom synen på barn, rådande kultur, normer, värderingar, kunskap, ekonomi, politiska idéer, reformer och genusföreställningar. Slutsatsen är att vuxna såg till barnets bästa även i början av 1900-talet, men att begreppet då hade en annan innebörd. Därmed kan det konstateras att barnets bästa har varit, är och förblir ett begrepp i förändring. / In this paper the conception “the best interest of the child” examines with the starting-point to study which different ideas that exists and have existed about what this means. This conception is not new for today, but it has been debated more frequently after the creation of the United Nations Children’s Convention which was accepted in 1989. However, the best interest of the child is a social construction and therefore the meaning of the conception changes constantly. The method that lays the foundation of this paper is partly an exposition of literature and also a text analysis of two historical sources consisting of a government bill from 1924, prop. 1924:150, and one of the States official reports from 1997, SOU 1997:116. Through this text analysis emerges both similarities and differences between the society’s views on the best interest of the child. The statement is that the conceptions of what the best interest of the child mean have changed since the beginning of the twentieth century. The development of the best interest of the child is connected to many factors such as the view of the child, existing culture, norms, values, knowledge, economy, political ideas, reforms and gender conceptions. The conclusion is that grown-ups tried to fulfil what was best for the children even in the beginning of the twentieth century, but the conception had a different meaning at the time. Therefore the conclusion is that the best interest of the child has been, is and will be a conception in change.