Amning fortsätter att ha en nedåtgående trend i hela världen. WHO rekommenderar exklusiv amning i sex månader följt av fortsatt amning kombinerad med annan kost under två års tid eller längre. Näringen är avgörande för barnets utveckling och tillväxt det första levnadsåret. Mat bör inte introduceras innan barnet är 17 veckor gammalt men inte heller äldre än 26 veckor. I vissa delar av världen visar studier på att mat redan introduceras till barn vid två veckors ålder. Få studier är gjorda på den ammande mammans erfarenhet av att introducera mat till sitt barn. Syftet med den här intervjustudien är att undersöka ammande mammors upplevelse av matintroduktion efter fyra månaders besöket på BVC. Studien är en kvalitativ studie där nio ammande mammor intervjuats. Därefter har en kvalitativ innehållsanalys gjorts som har lett fram till kategorier samt subkategorier som beskriver fenomenet författarna undersökt. Analysen resulterade i fyra kategorier; tillit, att uppleva motstånd, känsla av frihet samt att behöva mer stöd efter information på fyramånadersbesöket. Mammorna i studien upplever matintroduktionen olika, det fanns variation i upplevelserna. Vissa kände lättnad över att introducera mat och dra ner på amning, men det fanns även de som upplevde matintroduktion som en utmaning. Mammornas erfarenheter är värdefulla för barnhälsovårdssjuksköterskans arbete. Det ger möjlighet att ge anpassad information vid fyramånadersbesöket samt möjlighet att stötta vid matintroduktionen.

Bakgrund Att erbjuda föräldrastöd i grupp är en uppgift för barnhälsovården. När coronapandemin drabbade Sverige i mars år 2020 orsakade restriktioner svårigheter med att erbjuda föräldrastöd i grupp. Syftet med intervjustudien var att belysa barnhälsovårdsjuksköterskans erfarenheter av arbetet med föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Metod En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes där tio barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier med sju underkategorier. Resultat visade att barnhälsovårdssjuksköterskor förändrade strukturen på föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier. De tre kategorierna var anpassat föräldrastöd, organisationens betydelse för barnhälsovårdssjuksköterskornas arbete och svårigheter med föräldrastöd i grupp under coronapandemin.  Föräldrastöd i grupp ställdes dels in på grund av tidsbrist och dels ändrades formatet till att kunna genomföras utomhus, digitalt eller i samverkan med familjecentraler. Konklusion Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna saknade att kunna erbjuda föräldrastöd i grupp och att de fått med sig nya idéer om hur de kan erbjuda föräldrastöd i grupp i framtiden. Ytterligare forskning kring föräldrastöd i grupp kan bidra till värdefull utveckling av verksamheten.

Bakgrund: Små barn spenderar allt mer tid framför digitala skärmar. Enligt WHO:s riktlinjer rekommenderas ingen skärmtid för barn under två år. Folkhälsomyndigheten saknar riktlinjer angående skärmtid, de anser att samtida forskning inte uppnått tillräckligt tydliga slutsatser. Barnhälsovården har som uppdrag att följa barn från födsel till skolstart. Barnhälsovården följer barns utveckling, arbetar hälsofrämjande och fungerar som stöd för familjen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva Barnhälsovårdssjuksköterskorserfarenhet av digitala levnadsvanors påverkan på barns utveckling. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. En skriftlig datainsamling gjordes genom frågeformulär med öppen karaktär. Informanterna var elva Barnhälsovårdssjuksköterskor. Resultat: Flera tydliga mönster framträdde hur skärmtid påverkade barnen ur ett utvecklingsperspektiv som bildade resultatets åtta underkategorier samt dessa fem kategorier; Skapar ett beteende som är att likna vid beroende, svårighet att föra dialog och samspela, påverkan på ordförrådet, stödjer anpassning till det digitala samhället och lär sig att hantera och sätta ord på känslor. Konklusion: Barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenhet beskriver att skärmtid kan ha en påverkan på barns utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna bör uppmärksamma signaler på beroende, anknytningsproblematik, språkförsening och samspelssvårigheter för att kunna ge råd om hur skärmtid disponeras för barn. / Background: Young children spend more and more time in front of digital screens. According to WHO guidelines, no screen time is recommended for children under two years of age. Folkhälsomyndigheten lacks guidelines regarding screen time, they believe that contemporary research has not reached sufficiently clear conclusions. Child health care is tasked with following children from birth to the start of school. They follow children`s development, work to promote health and act as support for the family. Aim: The aim of the study was to describe child health care nurses' experience of the impact of digital living habits on children's development. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. A written data collection was done through open-ended questionnaires. The informants were eleven child health care nurses´. Results: Several clear patterns emerged in how screen time affected children from a developmental perspective that formed the results´ eight subcategories as well as these five categories; Creates behavior that is similar to addiction, difficulty in dialogue and interaction, impact on vocabulary, supports adaptation to the digital society and learns to manage and put emotions into words. Conclusion: The child health nurses' experience describes that screen time can have an impact on childrens´ development. The child health nurses´ should pay attention to signs of addiction, attachment problems, language delay and interaction difficulties in order to be able to give advice on how screen time is allocated for children.

No description available.