Our country, the same type of deposit applies the same interest rate. The reserve ratio in the world has gradually been reduced even adjusted to zero. Because of the control policy increases in bank operating costs, and impact the efficiency of resource allocationa. The competent national authorities still see the control policy as the main monetary policy. Domestic banks under this system face a very high control costs. Presently our country is still unable to adopt "zero" reserve, so this study consider existing banking supervision system to develop a "Risk-Based Deposit System" for existing national reserve system.The concept of risk stratification derives from deposit insurance, using the capital adequacy ratio, banks integrated risk rating score and the financial leverage ratio. Each Bank based on their respective level of risk to employ different deposit reserve ratio. "Risk-Based Deposit System" can make the banking sector to spontaneously reduce their own business risk in order to meet the lower deposit reserve ratio of the risk criteria. Therefore, it will help banking sector to reduce regulatory burden, and assist banks in Taiwan to follow Basel III to strengthen its competitiveness and meet the world trend.

BAKGRUND  De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma. SYFTE Syftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven. METOD Detta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna.  REFERENSRAM Detta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell. Referensramen innehåller även en presentation av Baselkommittén för banktillsyn och en redogörelse för innehållet i Basel III. Slutligen presenteras några av de konsekvenser som införandet av Basel III för med sig. RESULTAT OCH SLUTSATSER Samtliga respondenter är överens om att Basel III inte är anpassat för sparbankernas verksamhet och att det har kommit mycket nya regleringar på kort tid. Införandet av Basel III innebär att sparbankerna måste strukturera om vissa delar av sitt kapital för att nå de nya kraven. Sparbankernas lönsamhet kommer att minska något som en följd av Basel III och införandet av det nya regelverket har inneburit en ökad administrativ börda. Samtidigt är sparbankerna väl rustade inför framtiden och har god likviditet och mycket kapital.

in English - Diploma thesis - Filip Košťál The topic of this thesis is "Legal Regulation of Banking Activities". Firstly, the thesis describes reasons and theoretical basis for regulation of banks. Next, the thesis focuses on three levels of regulation of banking, i.e., regulation within the Basel Committee on Banking Supervision, which prepares recommendations, which, however, are mostly followed by regulatory activities at the European Union level. Last but not least, the thesis also focuses on Czech legislation, which is, together with directly applicable regulations of the European Union binding for banks carrying out activities in the Czech Republic. The main purpose of this thesis is to provide the reader with a consolidated insight into all three levels of banking regulation and point out potentially problematic points arising out of it. The thesis also illustrates some of the aspects of banking regulation on specific examples from the Czech banking sector. The abovementioned regulatory measures deal mostly with prudential rules for banks. The thesis, however, focuses also on some other selected areas of banking regulation, namely banking secrecy and its release with regard to credit registers, obligations of banks arising out of the act on selected measures against legitimisation of...

The thesis is focused on the analysis of credit products offered by the credit unions in the context of Czech retail banking. The objective of the thesis is to compare the terms of specifi c loan products of banks and credit unions. The first part is devoted to the history of credit unions in the Czech Republic since the late 20th century. Then it discusses the various types of products off ered by these institutions. The last part is trying to assess the specifi c terms of the credit products off ered by selected credit unions and banks.

The following pages of my master thesis aim to acquaint the reader with the major changes brought about by Basel III banking regulation. This new regulatory framework was created in response to the financial crisis (beginning in 2007), which revealed some weaknesses in the original Basel II regulation, and its purpose is to prevent future similar situations in the financial market by increasing the stability and resilience of the banking sector. Impacts of Basel III are reflected primarily in increased demand for quality capital used by banks and maintaining sufficient liquidity. As shown by the results of the analysis, these factors have further effect on interest spread of banks and the real economy.

Since the financial crisis in -08 there has been a need in regulating banks and their behavior. After a while, the Basel committee took action and started to work on the third version of the Basel framework, forcing banks to maintain higher equity and to be prepared for fast drops in liquidity on the market. The banking industry quickly responded that this could create costs over the global economic market. The argument came from the idea that debt is generally cheaper to hold compared to equity. They also expected the lending growth to decrease since the economy declined, which in turn would lead to a lower net interest margin and loss of profit. There has been theory that supports their claim, but it is still lack of empirical evidence. Therefore, a need for statistical proof of what will happen to banks when regulation is increased. Based on the background, the study is aiming to answer the research question:   “What effects has the increased requirements (capital ratios, restructuring of capital) ofthe ongoing implementation ofBasel III had on US Banks’ cost of capital, lending growth and net interest margin?”   Through several regression models tested, a quantitative study was performed which found that the increased requirements of capital and capital restructuring does not affect US banks’ lending growth. Although, the capital restrains did affect banks’ cost of capital negatively as it decreased and their net interest margin as it also decreased. The cost of capital analysis showed that there must be two counteracting forces that affects the variable, where the largest one decides which way it goes. The first one is that it should increase due to more expensive financing, and the other that banks become less risky for investors to invest in. This leading to the banks’ profitability not being as threatened as one might believe.   Contributions that the study brought are showing regulators that it is a necessity to be careful when implementing new regulation, as banks might lose some of their profit from the action which could be damaging for them. It also made sure that one must not discount for the effect of reduced systematic risk, and the gain that comes from it. In the end, developing of new regulation comes down to one thing; to make our economic society safer.

Thesis (M.M. (Finance & Investment))--University of the Witwatersrand, Faculty of Commerce, Law and Management, Graduate School of Business Administration, 2013. / The recent market turmoil caused by the subprime crisis highlighted the fact that an inappropriate liquidity risk management process may strongly affect the capacity of banks to maintain their financial equilibrium and economic performance under stress conditions. In addition, it has been observed that the most significant challenge facing banks when they are adopting new regulations such as Basel I, Basel II and now Basel III is the imminent threat of imbalances between the interests of the shareholders and those of the regulator (Chabanel, 2011). This thesis proposes a framework on liquidity risk management in the banking book that a bank may adopt so as to improve the way in it could manage the anticipated changes within tits regulatory environment.

De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ. I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna. Idag har de utländska bankerna försvunnit och några intervjupersoner menar att de svenska bankerna tar tillfället att öka sina marginaler. Ett viktigt påpekande är dock att investeringar inte enbart begränsas av bankerna, utan att även investerarna är mer avvaktande än tidigare på grund av den rådande oron. De åtstramningar som märks av idag anses inte vara förknippade med någon förändrad riskbild även om världssituationen självklart är ett orosmoment. Fastigheter ses fortfarande som en säker investering i relation till andra tillgångsslag och riskanalyser genomförs som tidigare. Förändringarna förklaras med de nya kapitaltäckningskraven och att det kostar mer för varje utlånad krona. Alternativ som används av fastighetsbolagen för att diversifiera sin finansieringsportfölj och minska beroendet av bankerna är bland annat preferensaktier, certifikatprogram och icke-säkerställda obligationer. Dessa lösningar kan däremot inte ersätta bankkredit men en finansieringsform som skulle kunna komma att utvecklas och konkurrera med traditionella banklån är säkerställda obligationer. Än så länge är det endast bolaget SFFAB som genomfört en emission av denna finansieringsform för börsnoterade fastighetsbolag. Däremot är säkerställda obligationer mer vanligt utomlands, bland annat i Danmark, Norge och Tyskland. Bland potentiella investerare nämns institutioner som försäkringsbolag och pensionsbolag men för att dessa ska ha möjlighet att investera krävs att ratingsystem upprättas. Säkerställda obligationer skulle inte heller ses som en fastighetstillgång för institutionerna utan skulle jämföras med andra räntebärande papper. Institutioner tros även i framtiden kunna fylla bankernas roll som långivare i större utsträckning genom billaterala låneförbindelser men de institutioner som intervjuats säger dock att de föredrar direkt investering i fastigheter för att erhålla de diversifieringsfördelar som efterfrågas. Säkerställda obligationer har potential att ersätta bankkredit för långa upplåningstider men det återstår en del frågetecken innan finansieringsformen kan bli riktigt attraktiv, som exempelvis vad som händer då en fastighet som pantsatts ska säljas. Utvecklingen styrs av hur stark efterfrågan på alternativ är och ifall konkurrensen ökar på den svenska bankmarknaden och mer attraktiva priser erbjuds, kommer behovet att minska och utvecklingen att stanna av.

Introduktion: Historiskt sett har de svenska företagens lånebaserade finansiering mestadels utgjorts av banklån. Efter finanskrisen 2008 har bankerna tvingats till att minska utlåningen när de numera jobbar utefter det nya regelverket Basel III. Rapporter från bland annat riksbanken och svenskt näringsliv menar att detta regelverk kommer att slå hårdast mot svenska små bolag. Forskning inom området menar att den svenska marknaden för företagsobligationer inte fått den utveckling den borde haft. Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse till varför den svenska marknaden för företagsobligationer förefaller att vara underutvecklad bland små bolag, samt att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden. För att styrka uppsatsens resultat kommer studien även att inkludera ett jämförelseindex hämtat från Large Cap.   Metod: För att infria studiens syfte har en metodtriangulering tillämpats. Empirin har delvis samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer listade på svenska Small Cap.  En intervjuguide utformades på basis av studiens förda problematik och teoretiska referensram. Empirin har även samlats in genom en multipel regressions analys i syfte att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden.  Slutsats: Resultatet vi erhöll från studien är att den svenska marknaden för företagsobligationer fortfarande är underutvecklad. Studien visade att de mindre bolagens kunskap till marknaden är bristfällig och att bankernas nya roll som intermediär skapar informationsasymmetrier och således stora transaktionskostnader. Studien kan även konkludera att företags storlek, mätt i totala tillgångar, skulle kunna utgöra en företagsspecifik variabel som kan förklara en otillräcklig kreditvärdighet för ett eventuellt inträde på företagsobligationsmarknaden. / Introduction: Historically, the Swedish companies' loan-based financing mostly consists of bank loans. After the 2008 financial crisis, banks have been forced to reduce lending as they now work along the new Basel III regulations. The Swedish Riksbank and the Swedish business community believe that this regulation will hit hardest towards smaller companies. Researches in the field believe that the Swedish corporate bond market did not receive the development it ought to have been. Aim: The purpose of this study is to seek an understanding of why the Swedish corporate bond market seems to be underdeveloped among small companies and also to examine the future suitability regarding a future entry on the Swedish corporate bond market, for the selection. To put the study results into perspective, the study will include a benchmark gathered from the Large Cap. Method: To meet the study objective, a method triangulation is applied. The empirical data has partly been collected through semi-structured interviews with actors listed on the Swedish Small Cap. An interview guide was designed on the basis of the study´s problematization and theoretical framework. The empirical data is also collected through a multiple regression analysis, in order to examine the sample suitability for future entry into the Swedish corporate bond market. Conclusion: The results we obtained from this study is that the Swedish corporate bond market is still underdeveloped. The study showed that the smaller companies knowledge of the market is insufficient and that the banks' new role as intermediate are creating information asymmetries and henceforth high transaction costs. The study may also conclude that the company's size, measured in total assets, could provide a firm-specific variable that can explain an inadequate credit rating for a possible entry into the corporate bond market.

Tre tydliga svagheter kunde identifieras i den globala banksektorn under den stora finanskrisen år 2007. Dessa tre svagheter var brist på kapital av tillräcklig kvalitet för att kunna hantera förluster, en för tätt sammankopplad finansmarknad samt otillräcklig likviditetshantering och för små likviditetsbuffertar. I syfte att främja en banksektor med starkare motståndskraft togs regelverket Basel III fram för att reglera bland annat bankernas likviditet, kapitaltäckning och riskhantering. De nya kapitaltäckningskraven från Basel III innebär bland annat att kärnprimärkapitalrelationen ska uppgå till minst sju procent senast år 2019, Sverige och Storbritannien har dock valt att ställa högre krav på sina storbanker. Kärnprimärkapitalet är den del av primärkapitalet som håller högst kvalitet och har bäst förmåga att absorbera förluster. Europeiska bankmyndigheten (EBA) genomför årligen stresstester på bankerna inom Europeiska unionen (EU) med syfte att se hur bankerna kan hantera ogynnsamma scenarier. På liknande sätt genomför även Finansinspektionen stresstester på de svenska storbankerna.Syftet med denna studie är att ur ett internationellt perspektiv undersöka vilka resultat storbankerna i Sverige, Storbritannien och Tyskland uppnår i EBA:s stresstester för två olika år. Studien syftar även till att ur ett nationellt perspektiv studera hur de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank klarar sig i Finansinspektionens egna stresstester över en fyraårsperiod. Slutligen syftar studien till att studera hur väl de fyra svenska storbankerna lever upp till de nya kraven som Basel III medför med avseende på kärnprimärkapitalrelation för åren 2006, 2011 och 2014 samt hur bankernas riskrapportering har förändrats sedan år 2011. För att besvara våra frågeställningar studerades tryckt material i form av bland annat årsredovisningar och vi genomförde även två intervjuer med en respondent från Finansinspektionen respektive två respondenter från Sveriges Riksbank.Studiens resultat för den internationella frågeställningen visar att det är de svenska storbankerna som har den lägsta genomsnittliga procentuella differensen mellan ett normalscenario och ett stressat scenario. Det är även de svenska storbankerna som har de högsta genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationerna i EBA:s stresstester för åren 2011 respektive 2014. De brittiska och de tyska storbankerna uppnår lägre resultat än de svenska storbankerna. Det finns banker i dessa länder som det krävs ytterligare arbete ifrån för att de vid ett normalscenario ska uppnå Basel III:s grundkrav där kärnprimärkapitalrelationen ska uppgå till minst sju procent. Utifrån vår analys kan vi dra slutsatsen att de svenska storbankerna är de banker som klarar sig bäst med avseende på EBA:s stresstester och bankernas kärnprimärkapitalrelationer.Studiens resultat för den nationella frågeställningen visar att Handelsbanken och Swedbank är de svenska storbanker som klarar sig bäst i Finansinspektionens stresstester. SEB och Nordea däremot uppvisar något sämre resultat och vid något tillfälle når de inte upp till de formella eller de individuella kraven under ett mycket stressat scenario. Vid analys av bankernas årsredovisningar kan vi se en positiv utveckling av deras kärnprimärkapitalrelationer då samtliga svenska storbanker når upp till de strängare formella kraven på 10 respektive 12 procent och även når upp till Finansinspektionens strängare individuella krav för respektive storbank. Vi kan även se en positiv utveckling av de svenska storbankernas riskrapportering och vi kan se att många av bankerna offentliggör mer riskinformation än vad som krävs. Vi kan konstatera att de svenska storbankerna över lag är välkapitaliserade och har inga problem med att nå upp till de nya kraven i Basel III. / Three weaknesses were identified in the global banking sector during the great financial crisis in 2007. These three weaknesses were a lack of capital of sufficient quality to cope with losses, a too closely linked financial market and finally an insufficient liquidity management and too small liquidity buffers. In order to promote a banking sector with stronger resistance Basel III regulations was established to regulate the banks' liquidity, capital adequacy and risk management. The new capital requirements of Basel III means that the core Tier I capital ratio must at least reach seven percent by the year 2019, Sweden and the UK have, however, chosen to set higher standards for their largest banks. Core Tier I capital is the part of Tier I capital that keeps the highest quality and has the best ability to absorb losses. The European Banking Authority (EBA) conducts annual stress tests on banks in the European Union (EU) in order to study how banks can handle adverse scenarios. In a similar way, Finansinspektionen also conducts stress tests on the major Swedish banks.The purpose of this study is from an international perspective to examine what results the major banks in Sweden, the UK and Germany achieve in the EBA's stress test for two years. The study also aims to study from a national perspective how the four major Swedish banks, Handelsbanken, SEB, Nordea and Swedbank achieve in Finansinspektionens own stress tests over a four year period. Finally, the study aims to examine how well the four major Swedish banks live up to the new requirements under the Basel III, with regard to core Tier I capital ratio for the years 2006, 2011 and 2014, as well as how banks' risk reporting has changed since the year 2011. In order to answer our questions, printed material in the form of e.g. annual reports were studied and we also conducted two interviews with respondents from Finansinspektionen and Sveriges Riksbank (the Swedish national bank).The study's results of the international perspective shows that it is the major Swedish banks that have the lowest average percentage difference between a normal scenario and a stressed scenario. It is also the Swedish banks that have the highest average core tier 1 ratios in the EBAs' stress tests for the years 2011 and 2014. The British and German banks achieved lower results than the Swedish banks. There are banks in these countries where further work is needed in order for them at a normal scenario to reach a core Tier 1 capital ratio of at least seven percent. Based on our analysis, we can conclude that the major Swedish banks have the best results both regarding EBAs' stress tests and the banks' core Tier 1 capital ratio.The study's results of the national perspective shows that Handelsbanken and Swedbank are the major Swedish banks with the best results in Finansinspektionens stress tests. SEB and Nordea present slightly lower results and at some time during the test they do not reach the formal or individual requirements in a highly stressed scenario. In the analysis of banks' annual reports, we observe a positive development of their core tier 1 ratios and all major Swedish banks reach the stricter formal requirements of 10 and 12 percent. All the banks also reach Finansinspektionens stricter individual requirements for each major bank. We also observe a positive development of the Swedish banks' risk reporting and we can also see that many of the banks disclose more risk information than is required. We can conclude that the major Swedish banks are well capitalized and have no problems reaching up to the new requirements of Basel III.This essay is written in Swedish