Spelling suggestions: "subject:"kalmar lär."" "subject:"kalmar lära.""
1 |
Varumärkesvärdering av företagOlsson, Albin, Ekström, Markus January 2014 (has links)
AbstractAuthor: Markus Ekström and Albin OlssonAdvisor & examinator: Petter Boye, Thomas KarlssonTitle: Brand Valuation of companiesKeywords: Brand Valuation and Kalmar CountyIntroduction & Problem: The term trademark is originated from the Old Scandinavianbrandr and means stigmatize. A new standard for brand valuation ISO 10668 was adopted in2010, which has created a more reliable valuation method. It used several different methodsbefore, which meant different values but now they have agreed to this standard, which shouldmean that more companies make brand valuation. But that’s not the case, and you can wonderwhy? We also want to see the benefits created for companies, and the benefits companies canget with a valuation of the brand.Purpose: With this essay we want to examine how companies in Kalmar County looks atbrand valuation, if they have made it or not. Because we see that the standard 10668 havebrought a greater level of safety but not prompted companies to a higher extent to evaluatetheir brands. We also want to investigate what companies receive for benefits and the benefitsthey can get of evaluating their brands.Method: We chose a qualitative research approach, as we desired flexibility Furthermore, wechose to make use of an abductive method. Empirical data collection proceeded in the waythat we interviewed four companies in Kalmar County and three experts on brand valuation.We made an early pilot interview with an expert to design the essay.Conclusion: We concluded that there is a great deal of ignorance among the companies onbrand valuation. The new standard ISO 10668, it is even more ignorance of. But since contactwas taken with the interview correspondents, the interest around both components increased.Many advantages are created by evaluating the brand, such as creating an understanding ofthe pricing of its product or service that can increase a company's profits. ISO 10668 is aguideline for brand valuation and does not account for some immaterial values as socialbenefits. It could be due to the difficulty to evaluate such a value in a reliable way and astandard to calculate the social benefits would be preferable / Inledning och problem: Begreppet varumärke härstammar ifrån fornnordiska ordet ”brandr”och betyder ”att brännmärka”. En ny standard för varumärkesvärdering ISO 10668 antogs2010 vilket har skapat en mera tillförlitlig värderingsmetod. Innan användes flera olikametoder vilket gav olika värden men nu har man enats om den här standarden, vilket bordebetyda att fler företag gör varumärkesvärdering. Så är det inte och man kan fråga sig varför?Vi ville också se vilka fördelar som skapas för företagen och vilka nyttor företagen kan dra ioch med en värdering av varumärket.Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka hur företag i Kalmar län ser på värdering avvarumärke, ifall de har gjort det eller inte. Detta Eftersom vi ser att standarden 10668 hartillfört en större tillförlitlighet och trygghet men inte fått företag i högre utsträckning attvärdera sina varumärken. Vi vill även undersöka vad företagen får för fördelar och kan dra förnyttor med att värdera sina varumärken.Metod: Vi valde en kvalitativ forskningsansats då vi eftersträvade flexibilitet, vidare så valdevi att använda oss av en abduktiv ansats. Empiriinsamlingen gick tillväga så att vi intervjuadefyra stycken företag i Kalmar län och tre stycken experter kring varumärkesvärdering. Vigjorde en tidig pilotintervju med en expert för att utforma uppsatsen.Resultat/slutsats: Vi kom fram till att det finns en väldig okunskap bland företagen omvarumärkesvärdering. Den nya standarden 10668 som tagits fram är det ännu mera okunskapkring, men sedan kontakt var tagen med intervjukorrespondenterna väcktes intresset kring debåda delarna. Flera fördelar skapas genom att värdera sitt varumärke som till exempel attskapa sig en förståelse för prissättning av sin vara eller tjänst som kan öka företagets vinster.ISO 10668 är en riktlinje för varumärkesvärdering och tar inte hänsyn till en del immateriellavärden som samhällsnyttor. Dels kan det bero på svårigheten att kunna värdera ett sådantvärde på ett tillförlitligt sätt och en standard för att beräkna samhällsnyttan vore att föredra.
|
2 |
Marknadsföring av folkbibliotek : om fyra folkbibliotek i Kalmar län på väg mot visionen att bli Sveriges bästa biblioteksregion år 2010 / Marketing of Public Libraries : about four public libraries in the County of Kalmar on their way to be the best Region of Libraries in Sweden in the year of 2010Eriksson, Lil, Lindqvist, Annette January 2005 (has links)
The aim of this Bachelor´s thesis is to describe the phenomenon ofmarketing. Four public libraries in the County of Kalmar have beenstudied in the aim to obtain information on their current marketingin the autumn of 2004, as well as their view of marketing and itssignification in connection to a vision that the Regional Library inKalmar has established. The vision is that the County of Kalmar isgoing to be the best Region of Libraries in Sweden in the year of2010. Target markets for the vision is the general public, studentsand entrepreneurs. The study has done a landing at an early stage ofthe vision, the starting point of which was in the year of 2001. Themethod used has consisted of interviews with four chief librariansof public libraries, and also an interview with the Chief of theRegional Library in Kalmar. The results of the study have shownthat these public libraries do not use any marketing planning.Therefore they lack a complete grasp of their marketing. Even themarketing of the vision lacks marketing planning. This results in agap between the management and the library personnel. Among thekey questions has been how to measure “best” and also if the librariesare ready to meet the needs of the entrepreneurs, a totally newtarget market for these public libraries. Until the time of our study,the chief librarians have been quite content with the marketing ofthe vision to the politicians, but displeased with the marketing tothe library personnel. / Uppsatsnivå: C
|
3 |
Innovationers roll i turismutvecklingen : Vilka innovationsdimensioner påverkar turismutveckling?Gustafsson, Jenny, Holmberg, Madelen January 2009 (has links)
<p> </p><p>Innovationer kan beskrivas på många olika sätt. Inom vetenskapen är det ett begrepp som är väl diskuterat, men någon exakt och direkt definition finns inte. Däremot är de flesta vetenskapsmän och även turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om någonting nytt. Det kan även vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa något nytt som ger ett nyhetsvärde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det är produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer. Produktinnovationer är de innovationer som vi kom fram till indirekt främst är med och påverkar turismutvecklingen, då majoriteten av aktörerna vi talat med använt sig av produktinnovationer för att börja sin verksamhet. De typer av innovationer som dock påverkat turismutvecklingen direkt är processinnovationer och institutionella innovationer. Genom att använda sig av innovationer i sitt företag eller verksamhet bidrar den egna turismaktörens utveckling till att den övriga regionens turismutveckling ökar. En förutsättning för att innovationer ska lyckas och vara med och påverka turismutvecklingen är samarbete, vilket turismaktörerna i Kalmar Län anammat, då innovationer kring samarbeten bidragit till regionens turismutveckling.</p><p> </p>
|
4 |
Innovationers roll i turismutvecklingen : Vilka innovationsdimensioner påverkar turismutveckling?Gustafsson, Jenny, Holmberg, Madelen January 2009 (has links)
Innovationer kan beskrivas på många olika sätt. Inom vetenskapen är det ett begrepp som är väl diskuterat, men någon exakt och direkt definition finns inte. Däremot är de flesta vetenskapsmän och även turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om någonting nytt. Det kan även vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa något nytt som ger ett nyhetsvärde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det är produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer. Produktinnovationer är de innovationer som vi kom fram till indirekt främst är med och påverkar turismutvecklingen, då majoriteten av aktörerna vi talat med använt sig av produktinnovationer för att börja sin verksamhet. De typer av innovationer som dock påverkat turismutvecklingen direkt är processinnovationer och institutionella innovationer. Genom att använda sig av innovationer i sitt företag eller verksamhet bidrar den egna turismaktörens utveckling till att den övriga regionens turismutveckling ökar. En förutsättning för att innovationer ska lyckas och vara med och påverka turismutvecklingen är samarbete, vilket turismaktörerna i Kalmar Län anammat, då innovationer kring samarbeten bidragit till regionens turismutveckling.
|
5 |
Politiska visioner och regionala krafters inverkan på kulturarv : En studie om hur Kalmar läns kulturarv används och värderas i det postindustriella samhälletKarlsson, Hanna January 2012 (has links)
This is a qualitative essay that has its starting point in the deindustrialized community in the county of Kalmar. At the time deindustrialization started, the globalization and the technical development took form, this resulted in increasing traveling in the world. The communities that had lost their industries had to find new ways of surviving. The politicians used the increasing travelling and tourism and saw a new industry in the tourism, therefore they made cultural heritage visible. Main focus lies in the will from politicians to visualize cultural heritage for economic gain and the administration of cultural heritage that in essence had to accept a new use of the cultural heritage. The studied organizations are regionförbundet and länsstyrelsen in the county of Kalmar. The questions are focused on the powers behind the visualization and who the responsible are. How regionförbundet and länsstyrelsen balance the development and preserve the cultural heritage in tourism industry. The last question grasps how the visualization affects the cultural heritages and how the cultural heritages are prioritized in the county of Kalmar. I´ve done a literature study and interviewed the concerned organizations. My conclusion is that the will of national politicians of visualizing cultural heritage affects the politicians of the county in Kalmar. Regionförbundet sees the cultural heritage as educational, for teaching the inhabitants about their history, and länsstyrelsen is working with preservation, both organizations work from the visions from “nationella kulturpolitiska målen” (Kulturplan 2012-2014; kultur med nya ögon; Tedenlind 2011-12-19; Thorstensson 2011-12-21). The cultural heritages are affected by the visualization, their meaning are changing because of a hybridization that are one effect of the globalization. Another important effect is a changed use that involves an increased and more intense usage of the cultural heritages.
|
6 |
Internationella regelverks påverkan på sparbanker i Kalmar län : En studie av Basel IIISjöman, Pontus January 2015 (has links)
BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma. SYFTE Syftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven. METOD Detta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAM Detta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell. Referensramen innehåller även en presentation av Baselkommittén för banktillsyn och en redogörelse för innehållet i Basel III. Slutligen presenteras några av de konsekvenser som införandet av Basel III för med sig. RESULTAT OCH SLUTSATSER Samtliga respondenter är överens om att Basel III inte är anpassat för sparbankernas verksamhet och att det har kommit mycket nya regleringar på kort tid. Införandet av Basel III innebär att sparbankerna måste strukturera om vissa delar av sitt kapital för att nå de nya kraven. Sparbankernas lönsamhet kommer att minska något som en följd av Basel III och införandet av det nya regelverket har inneburit en ökad administrativ börda. Samtidigt är sparbankerna väl rustade inför framtiden och har god likviditet och mycket kapital.
|
7 |
Slam i Småland : kan det användas mer cirkulärt?Petersson, Lotta January 2015 (has links)
Hanteringen av avloppsslam är en omdebatterad fråga som väcker många känslor hos folk på grund av dess innehåll av tungmetaller, läkemedelsrester och organiska föreningar orsakade av varukonsumtion. Vi står idag inför ett hot om uttömda lager av fosfatmalm inom 30-300 år vilket gör det nödvändigt att återanvända fosforn. Syftet med detta examensarbete var att ge ett underlag för hur slammet kan användas mer cirkulärt i framtiden. Detta genom att kartlägga de slammängder som uppkommer vid kommunala och privata avloppsreningsverk i Småland, kvalitén hos slammet samt hur detta slam hanteras (åkermark, deponi, täckning eller förbränning). Med Småland avses de 33 kommuner som ingår i Kalmar-, Jönköpings- och Kronobergs län. Sverige producerar årligen 207 000 ton torrsubstans (TS) avloppsslam vid de olika reningsverken, varav Småland producerar 8%. Kvalitén på slammet i området är god jämfört med de nuvarande gränsvärdena för sju tungmetaller. Förbättringen av kvalitén på slammet har mellan år 2005 och 2014 varit störst vid de REVAQ-certifierade reningsverken, främst av kadmiumhalten. I Småland sprids 45% av avloppsslammet på åkermark, 35% används för sluttäckning av deponier och 16% används som anläggningsjord. Framtida beslut kan minska möjligheterna för spridning i skogs- och åkermark. Forskningen som idag sker på fosforutvinning ur aska eller slam kommer vara av betydande vikt i framtiden. / The handling of Sewage sludge is a controversial issue because of its content of heavy metals, pharmaceutical residues and organic compounds. Depleted stocks of phosphateore within 30-300 years, makes it necessary to re-use phosphorous. The purpose of this study was to assess how the sludge can be used better in the future by identify the amounts arising from municipal wastewater treatmentplants in Småland, the quality of the sludge and how it is used. Sweden annually produces 207000 tonnes of dry matter at the municipal wastewater treatmentplants, of which Småland produces 8%. The quality of the sludge in the area is good compared with the limits for seven metals. The improvement of the sludges quality between 2005 and 2014 was greatest at the REVAQ-certified treatment plants, mainly in cadmiumcontent. In Småland 45% of the sewage sludge was spread on arable land, 35% was used for final covering of landfills and 16% used as plant soil or constructional masses. Future decisions can reduce the amount of sludge suitable for spreading in forests and on arable land. The research currently taking place on the phosphorus extraction from ash or sludge will be of significant importance in the future.
|
8 |
Skyddade områden i Kalmar län - utveckling och resiliens / Protected areas in Kalmar County - development and resilienceTuresson, Anette January 2016 (has links)
The biological diversity of the world has decreased. Sweden has ratified the UN Convention "Convention on Biological Diversity" which aims to increase biodiversity. Formally protected areas in Sweden are national park, national reserve, habitat area and conservation area. Kalmar County follows the national targets where one of the goals is to increase the proportion of protected areas to 20 % of the land area by the year 2020. Climate change is an added stress factor for different species and is seen as one of the most serious threats to biodiversity. To explore the development of formally protected areas in Kalmar County over a period of 20 Years, from 1994 to 2014, the number of areas, its acreage, variability and connectivity has been investigated for the years 1994, 2000, 2005, 2010 and 2014. Analyses have been made of the findings in relation to goals made by the government, current research and the impact of climate change. Facts have been found in literature on the subject and by GIS analysis. The results show that the number of and the acreage of protected areas has increased. The proportion of protected land in Kalmar County during the period increased from 0.65 % to 2.3 %. According to the goals of the government and research on the subject regarding climate change, this is far too low. The variability of habitat has also increased, but according to research and the goals of the government are the different areas too small. An assessment is that the core areas should be on 250 hectares, wich only 5 % of the areas in the County of Kalmar were. The distance between formally protected areas has decreased and the proportion of areas that had direct contact has increased from none to 21.9 % in 2014. Because of insufficient facts and of the big importance of the protected areas surrounding environment, no conclusions can be drawn for connectivity in this study.
|
9 |
Kalmar län år 2020 : En prognostisering av köpkraften och detaljhandelns utvecklingCronholm, David, Andersson, Jens January 2010 (has links)
<p>Handelns utredningsinstitut använde sig år 2002 av statistiska faktorer för att förutspå detaljhandeln i Kalmar län för år 2012. Idag, år 2010, ser vi att denna prognos i jämförelse mot 2007 års rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sådan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgå ifrån en kvalitativ faktor. För detta krävs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för år 2020 i Kalmar läns respektive kommuner.</p><p>Syftet med uppsatsen är att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försäljningsutveckling i Kalmar läns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen. Det är genom denna prognosmetod som prognostiseringen sker. Genom denna prognos avser vi att bidra med rekommendationer till de ansvariga för respektive kommuns detaljhandelsutveckling.</p><p>Denna studie utgår ifrån den kvalitativa forskningsansatsen, där vi väver samman kvalitativ data med sekundär kvantitativ data för att genomföra en ny prognostisering för år 2020. Vidare har vi arbetat iterativt mellan att ta fram prognosmetoden och genomföra prognostiseringen.</p><p>Vi ser att en generell ökning inom detaljhandelns försäljningsutveckling för respektive kommun kommer att ske. Dock finns det stora skillnader i och med att Kalmar kommun drar till sig en stor del av köpkraften.</p>
|
10 |
Frisktandvård : En enkätstudie om tandvårdsanställdas attityder och avtalshanteringAhlström, Selin, Svensson, Helena January 2019 (has links)
Prepaid dental care - a questionnaire on dentalstaff attitudes and contract management Abstract Background: In order to get young people to maintain a continued regular contact with dental care, after they are regarded as paying adults, prepaid dental care was introduced in Västra Götaland in 2007. Prepaid dental care is a payment model in which patients pay a specific amount for their dental care over a three-year period, monthly or annually. Since prepaid dental care is a major part of the daily work in public dental care, it is important to examine the dental staff's attitudes to this payment model. Purpose: The purpose of this study was to investigate the dental staff's handling of prepaid dental care and their attitudes regarding this payment model in the Public Dental Service in Region Kalmar County. Method: A questionnaire study based on a quantitative approach with certain issues analysed by qualitative method was performed. Surveys were sent to all employees at all 18 general dental clinics belonging to Region Kalmar County Public dental service. In total 133 employees answered the questionnaire. Result: Respondents generally had a positive view on prepaid dental care. Regarded as positive was for example the opportunity of regular individualized treatment independent of costs. The main drawback, according to the respondents, was that patients who do not have prepaid dental care are not given any priority for being summoned for examination. Most respondents offer contracts to the majority of the patients and regardless of the price class. Conclusion: Prepaid dental care was considered positive, favouring both the clinic and the patients who chose this payment model. Although it should be taken into consideration that patients without prepaid dental care are not prioritised to be summoned for treatment compared to patients with prepaid dental care. The majority of the respondents are in agreement that prepaid dental care can impair the care situation of patients without contract. Keywords: Dental Insurance payment, Dental staff, Prepaid dental care, R2, Region Kalmar Län / Bakgrund:För att få ungdomar att behålla en fortsatt regelbunden kontakt med tandvården, efter det att de betraktas som betalande vuxna, startades 2007 Frisktandvård i Västra Götaland. Frisktandvård innebär en betalmodell där patienter under en 3 årsperiod, månadsvis eller årsvis betalar en specifik summa för sin tandvård. Eftersom Frisktandvård utgör en stor del av det dagliga arbetet inom folktandvården är det viktigt att undersöka tandvårdspersonalens hantering och attityd till Frisktandvård. Syfte:Syftet med denna studie var att inom Folktandvården i Region Kalmar Län undersöka tandvårdspersonalens hantering av Frisktandvård och deras attityder gällande denna betalmodell. Metod: Enenkätstudie med både slutna och öppna frågor som analyserades genom både kvantitativ och kvalitativ metodik. Enkäter skickades ut till samtliga medarbetarna på 18 allmänna tandvårdskliniker i Region Kalmar Län. Totalt besvarade 133 medarbetare enkäten. Resultat: Respondenterna hade överlag en positiv syn på Frisktandvård. Som positivt ansågs möjlighet för regelbunden individanpassad behandling oberoende av kostnader. Den främsta nackdelen med Frisktandvård enligt respondenterna var att patienter som inte har avtal ej heller prioriteras vid kallelser. Merparten respondenter erbjuder Frisktandvård till de flesta patienter samt i alla prisklasser. Slutsats: Frisktandvård ansågs som en positiv möjlighet enligt respondenterna som i sin helhet gynnar både kliniken och de patienter som har avtal. Det bör dock beaktas att kallelser för patienter utan avtal inte prioriteras i jämförelse med patienter med avtal Majoriteten av respondenterna anser att Frisktandvård kan försämra vårdsituationen för patienter utan avtal. Nyckelord: Frisktandvård, R2, Region Kalmar Län, Tandvårdspersonal, Tandvårdsstöd
|
Page generated in 0.051 seconds