Kreditderivat är ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling på stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit på den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar användandet av kreditderivat i Sverige. Både positiva och negativa faktorer avhandlas på ett objektivt sätt med relevanta källor av olika slag. Fokus ligger på grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps. Genom grundläggande forskningsarbete avgränsar vi uppsatsen till sex stycken faktorer som vi tror kommer att påverka kreditderivats utveckling i Sverige. Dessa är: EMU-inträde, Värdepapperisering, Central Clearing Counterparty (CCP), Säkerställda Obligationer, Basel III och Företagsobligationer. Vi analyserar dessa faktorer och drar slutsatser hur och om varje faktor kommer påverka användandet av kreditderivat i Sverige. Angående effekten av ett eventuellt EMU-inträde för Sveriges del anser vi redan vara överspelad på grund av att större svenska aktörer redan handlar till stor del i valutan Euro. Vidare har värdepapperisering varit en tillväxtfaktor historiskt, bl.a. i USA, men i spåren av den finansiella krisen kommer inte värdepapperis ering få samma tillväxteffekt på kreditderivat som den tidigare haft. En annan potentiell tillväxtfaktor kan vara användandet av en CCP men den spelar förmodligen roll i ett senare skede i den svenska marknadens utveckling. Vidare så kräver säkerställda obligationer mer forskning, vår utredning pekar på ett antal scenarion där de kan påverka utvecklingen antingen positivt eller negativt. Slutsatsen är att Sverige är redo för kreditderivat och att de två viktigaste tillväxtfaktorerna är: Ett ökat användande av företagsobligationer i kombination med införandet av Basel III lagstiftningen för finansiella institut. Vi tror med hänsyn till de två sistnämnda faktorerna, och till viss del CCP-faktorn, att användandet av kreditderivat kommer att öka i Sverige i framtiden.

Background: Fifteen years after the Global Financial Crisis, and four years after the enactment of the Basel III Accord, our thesis aims to answer how banks adapted to the new capital requirements. The core objective of the Basel Committee of Banking Supervision was to improve regulation and supervision and address the previous legislation deficiencies. Capital adequacy requirements are crucial parts of the code in preventing national economies from recessions and making the banking sector more resilient. Purpose: Investigate how banks adapted to the increased capital requirements and what strategies did they use to fulfil the new rules? What are the implications of these changes on the business volumes of the banks?                 Method: Decomposing changes in the capital adequacy ratio and dummy variable regression analysis to control for systematic differences in the development of sample banks' business volumes across categories. Conclusion: The results show that the 1.7 percentage increase in risk-weighted capital ratio originated mainly from higher capital accumulation rather than lower risk weights or smaller asset volumes. Starting capital ratio and the change in capital ratio tend to slow the increase of business volumes. However, the net income to total assets ratio likely accelerated the exposure. Significant divergencies in the coefficients of the explanatory variables indicate a systematic difference in the sample banks' strategies in adapting to the stricter regulatory requirements.

Under den globala finanskrisen mellan 2007 till 2009 drabbades både privatpersoner och företag hårt av en skakig finansiell marknad, vilket ledde till att regeringar och myndigheter världen över införde nya föreskrifter och riktlinjer för banker. De nya regleringarna skulle förhindra att en liknande kollaps i framtiden skulle inträffa genom att öka stabiliteten och säkerheten inom banksektorn. I USA infördes Dodd-Frank Act och Basel III som nya föreskrifter, där fokus var på att återställa sektorn och återvinna förtroendet från samhället. Regelverken införde höjda kapitalkrav och andra regleringar för att få en bättre övervakning över bankernas finansiella hälsa.  Oavsett vilken storlek det är på banken så har Dodd-Frank Act och Basel III påverkat banker i USA då reglementet har till syfte att säkerställa en sund och hållbar finansiella sektor. Även om syftet är för det goda har det väckt oro över konsekvenserna av regleringarna på bankernas prestation och konkurrenskraft, särskilt för mindre banker som anses kunna hamna i en situation av ekonomisk kris och svårigheter att överleva. Lönsamhet är viktigt för banker för att kunna generera mer kapital som i sin tur kan lånas ut till ekonomin. Hög konkurrens gör att lönsamheten sätts i fokus, men ger även mer flexibilitet till banker vid sämre perioder på marknaden.  I USA och andra delar av världen, har det i starten av 2023 skapats en rädsla för bankernas överlevnad, där återigen hantering av risk ligger i framkant. Några banker har redan upplevt så kallade ”bank-runs” och fått sin organisation övertagen av den amerikanska federal myndigheten Federal Deposit Insurance Corporation (FDIC). Syftet med denna rapport är att undersöka hur Dodd-Frank Act och Basel III har påverkat bankernas prestation och om det finns en skillnad mellan storleksgrupperna i USA.  För att studera bankers prestation efter införandet av Basel III och Dodd-Frank Act har studien använt finansiella nyckeltal som har delats upp i tre olika grupper (lönsamhet, stabilitet och riskhantering). Undersökningen innehåller dessutom en skillnader-i-skillnader- analys för att studera om bankstorlek har någon betydelse i prestation efter införandet av regleringarna. Resultatet indikerar att åtgärder som vidtogs mot den finansiella krisen har hjälpt banker att förbättra sin riskhantering och stabilitet. Däremot har det resulterat i lägre lönsamhet för större banker och bättre för mindre banker. Studien visar även på att införandet av Basel III och Dodd-Frank Act har påverkat bankgruppernas prestation olika mycket.

The main purpose of this thesis is to develop methodological and practical improvements on robust portfolio optimization procedures. Firstly, the thesis discusses the drawbacks of classical mean-variance optimization models, and examines robust portfolio optimization procedures with CVaR and worst-case CVaR risk models by providing a clear presentation of derivation of robust optimization models from a basic VaR model. For practical purposes, the thesis introduces an open source software interface called “RobustRisk”, which is developed for producing empirical evidence for the robust portfolio optimization models. The software, which performs Monte-Carlo simulation and out-of-sample performance for the portfolio optimization, is introduced by using a hypothetical portfolio data from selected emerging markets. In addition, the performance of robust portfolio optimization procedures are discussed by providing empirical evidence in the crisis period from advanced markets. Empirical results show that robust optimization with worst-case CVaR model outperforms the nominal CVaR model in the crisis period. The empirical results encourage us to construct a forward-looking stress test procedure based on robust portfolio optimization under regime switches. For this purpose, the Markov chain process is embedded into robust optimization procedure in order to stress regime transition matrix. In addition, assets returns, volatilities, correlation matrix and covariance matrix can be stressed under pre-defined scenario expectations. An application is provided with a hypothetical portfolio representing an internationally diversified portfolio. The CVaR efficient frontier and corresponding optimized portfolio weights are achieved under regime switch scenarios. The research suggests that stressed-CVaR optimization provides a robust and forward-looking stress test procedure to comply with the regulatory requirements stated in Basel II and CRD regulations.

The fundamental business model of banks is based on receiving short-term deposits and giving long-term loans which means that active banks are naturally subject to liquidity risk. During the last financial crisis poor liquidity risk management was seen as one of the main causes which has led to an increased focus on the management of liquidity risk and the introduction of the first minimum requirements for liquidity in banks, through Basel III. As the topic of internal pricing in banks and the effects of the introduction of the liquidity coverage ratio (LCR) and the net stablefunding ratio (NSFR) is not extensively covered by existing research, the aim of this thesis is to identify and discuss internal pricing and liquidity cost allocation mechanisms used in practice bySwedish banks. The study also aims to investigate the impact of changes in liquidity requirements on internal pricing and liquidity cost-benefit allocation mechanisms in a Swedish setting. The key findings are that firstly, there are large variations regarding the sophistication of banks funds transfer pricing practices and liquidity cost allocation methods. The banks using less sophisticated methods may be exposed to model risk if they themselves are not aware of the implications of this. Two consequences of using simplified approaches may be distorted assessment of profitability and unwanted maturity transformation. Secondly, the findings indicate that the link between risk management and internal pricing in the banks is rather weak. Lastly, the introduction of LCR and NSFR have had a significant impact on the bank's risk management but the effect on internal pricing practices and methods for allocating liquidity costs is very limited. / Den fundamentala affärsmodellen för en bank baseras på mottagandet av kortfristig inlåning och utgivandet av långfristiga lån vilket innebär att banker är utsatta för likviditetsrisk. I sambandmed den senaste finansiella krisen sågs undermålig hantering av likviditetsrisk som en av de centrala orsakerna vilket har lett till ett ökat fokus på likviditetsriskhantering samt införandet av det första minimikraven gällande likviditet på banker genom Basel III. Då internprissättning hos banker samt effekten av att likviditetstäckningsgrad (LCR) och stabil nettofinansieringsgrad(NSFR) införts är ämnen som inte i någon större utsträckning täckts av tidigare forskning är syftet med rapporten att identifiera och diskutera internprissättning och metoder för allokering av likviditetskostnader. Vidare är syftet även att undersöka effekten av ändringar och kommande ändringar av regelverk på internprissättning och allokering av likviditetskostnader hos Svenska banker. De mest centrala slutsatserna är för det första, att det finns stora skillnader i hur avancerade bankernas metoder gällande internprissättning och allokering av likviditetskostnader är. Bankerna som använder mindre avancerade metoder kan vara exponerade mot en modell-risk om de inte är medvetna om följderna av att använda en förenklad modell. Två konsekvenser av att använda en förenklade modeller är att bedömningen av lönsamhet kan bli snedvriden sam tatt det kan uppmuntra till oönskad löptidstransformering. För det andra indikerar resultatet på att kopplingen mellan bankernas riskhantering och internprissättning är relativt svag. Slutligen så indikerar studien att LCR och NSFR har haft en signifikant effekt på bankernas riskhantering men att effekten på internprissättning och allokering av likviditetskostnader är mycket begränsad.

In order to ensure solvency, financial institutions must evaluate their credit risk exposure and determine how much economic capital is required to hold as a cushion. This thesis compares three factor models, namely Asymptotic Single Risk Factor (“ASRF”), Inter-sector and Intra-sector factor models and evaluates how their different characteristics affect the economic capital outcomes. The thesis also investigates how these outcomes are affected when assuming asset dependency through a Student's-$t$ copula. Focus will also be put on how different types and levels of asset correlation affect the models' credit risk results. We use a fictitious loan portfolio consisting of 138 Swedish firms with equity data from between 2007 and 2019 in order to calculate asset correlations and economic capital. Our main findings are that the asset correlations severely impact the outcomes of the credit risk models and that practitioners must calibrate and stress test their models regularly with respect to how correlations vary between different firms. The thesis also finds that using copulas for credit portfolios provides more conservative risk outcomes but makes the models less sensitive to correlation level input. / För att finansiella institutioner ska försäkra sig om att vara solventa måste de utvärdera sin exponering mot kreditrisk och därmed avgöra hur mycket ekonomiskt kapital de behöver hålla som buffert. Denna uppsats jämför tre faktormodeller vid namn Asymptotic Systematic Risk Factor (“ASRF”), Inter-sektor, och Intra-sektor med syfte att undersöka hur deras olika karaktärsdrag påverkar estimaten för ekonomiskt kapital. Vi utvärderar även hur utfallen påverkas av införandet av copula-beroende mellan portföljtillgångarna. Fokus kommer även att läggas på hur olika typer och nivåer av korrelation mellan bolag påverkar de olika modellernas kreditriskutfall. Vi använder oss av en fiktiv låneportfölj bestående av 138 svenska bolag med aktieprisdata mellan 2007 och 2019 för att beräkna korrelationer och ekonomiskt kapital. Uppsatsens främsta resultat pekar på att korrelationerna har en väldigt stor påverkan på det ekonomiska kapitalet och att analytiker rekommenderas att kontinuerligt kalibrera och stresstesta sina modeller med avseende på hur korrelationerna kan skilja sig mellan olika bolag. Vi fann även att copula-beroende gav mycket mer konservativa utfall, det vill säga ett högre ekonomiskt kapital, men var mindre känslig för korrelationsnivåerna mellan bolagen i portföljen.

The fundamental business model of banks is based on receiving short-term deposits and giving long-term loans which means that active banks are naturally subject to liquidity risk. During the last financial crisis poor liquidity risk management was seen as one of the main causes which has led to an increased focus on the management of liquidity risk and the introduction of the first minimum requirements for liquidity in banks, through Basel III. As the topic of internal pricing in banks and the effects of the introduction of the liquidity coverage ratio (LCR) and the net stable funding ratio (NSFR) is not extensively covered by existing research, the aim of this thesis is to identify and discuss internal pricing and liquidity cost allocation mechanisms used in practice by Swedish banks. The study also aims to investigate the impact of changes in liquidity requirements on internal pricing and liquidity cost-benefit allocation mechanisms in a Swedish setting. The key findings are that firstly, there are large variations regarding the sophistication of banks funds transfer pricing practices and liquidity cost allocation methods. The banks using less sophisticated methods may be exposed to model risk if they themselves are not aware of the implications of this. Two consequences of using simplified approaches may be distorted assessment of profitability and unwanted maturity transformation. Secondly, the findings indicate that the link between risk management and internal pricing in the banks is rather weak. Lastly, the introduction of LCR and NSFR have had a significant impact on the bank's risk management but the effect on internal pricing practices and methods for allocating liquidity costs is very limited. / Den fundamentala affärsmodellen för en bank baseras på mottagandet av kortfristig inlåning och utgivandet av långfristiga lån vilket innebär att banker är utsatta för likviditetsrisk. I samband med den senaste finansiella krisen sågs undermålig hantering av likviditetsrisk som en av de centrala orsakerna vilket har lett till ett ökat fokus på likviditetsriskhantering samt införandet av det första minimikraven gällande likviditet på banker genom Basel III. Då internprissättning hos banker samt effekten av att likviditetstäckningsgrad (LCR) och stabil nettofinansieringsgrad (NSFR) införts är ämnen som inte i någon större utsträckning täckts av tidigare forskning är syftet med rapporten att identifiera och diskutera internprissättning och metoder för allokering av likviditetskostnader. Vidare är syftet även att undersöka effekten av ändringar och kommande ändringar av regelverk på internprissättning och allokering av likviditetskostnader hos Svenska banker. De mest centrala slutsatserna är för det första, att det finns stora skillnader i hur avancerade bankernas metoder gällande internprissättning och allokering av likviditetskostnader är. Bankerna som använder mindre avancerade metoder kan vara exponerade mot en modell-risk om de inte är medvetna om följderna av att använda en förenklad modell. Två konsekvenser av att använda en förenklade modeller är att bedömningen av lönsamhet kan bli snedvriden samt att det kan uppmuntra till oönskad löptidstransformering. För det andra indikerar resultatet på att kopplingen mellan bankernas riskhantering och internprissättning är relativt svag. Slutligen så indikerar studien att LCR och NSFR har haft en signifikant effekt på bankernas riskhantering men att effekten på internprissättning och allokering av likviditetskostnader är mycket begränsad.

In order to be compliant with the Basel regulations, banks need to compute two probabilities of default (PDs): point-in-time (PIT) and through-the-cycle (TTC). The aim is to explain fluctuations in the rating system, which are expected to be affected by systematic and idiosyncratic factors. Being able to, in an objective manner, determine whether the rating system is taking the business cycle - i.e the systematic factors - into account when assigning a credit rating to an obligor is useful in order to evaluate PD-models. It is also necessary for banks in order to use their own risk parameters and models instead of standardized models, which is desirable for most banks as it could lower capital requirements. This thesis propose a new measure for the degree of PIT-ness. This measure aims to be especially useful when examining a low default portfolio. The proposed measure is built on a markovian approach of the credit rating system. In order to find a suitable measure for a low default portfolio, the proposed measure takes into account credit rating migrations, the seasonal component of the business cycle and time series analysis. An analysis were performed between two different credit portfolios in order to interpret results. The results demonstrated that the degree of PIT-ness was lower in a low default portfolio in comparison with a sampled portfolio which displayed a greater amount of rating migrations with a larger magnitude. The importance of considering relevant macroeconomic variables to represent the business cycle was mentioned amongst the most important factors to consider in order to receive reliable results given the proposed measure. / För att uppfylla Basel regelverken behöver banker beräkna två sannolikheter för fallissemang (PD): point-in-time (PIT) och through-the-cycle (TTC). Målet är att förklara fluktuationer i betygssystemet, som förväntas påverkas av systematiska och idiosynkratiska faktorer. Att på ett objektivt sätt kunna avgöra om betygssystemet tar hänsyn till affärscykeln - dvs de systematiska faktorerna - när man tilldelar en kredittagare ett kreditbetyg är användbart för att utvärdera PD-modeller. Detta är också nödvändigt för att banker ska få använda sina egna riskparametrar och modeller istället för standardiserade modeller, vilket är önskvärt för de flesta banker eftersom det kan sänka kapitalkraven. Denna avhandling föreslår ett nytt mått för att mäta graden av PIT-ness. Detta mått syftar till att vara särskilt användbart när man utvärderar en kreditportfölj med få fallissemang. Det föreslagna måttet är byggt på en Markov tillämpning på kreditbetygssystemet. För att hitta ett lämpligt mått för en kreditportfölj med få fallissemang, tar det föreslagna måttet hänsyn till kreditbetygsmigrationer, säsongskomponenten i affärscykeln och tidsserieanalys. En analys utfördes mellan två olika kreditportföljer för att tolka resultaten. Resultaten visade att graden av PIT-ness var lägre i en kreditportfölj med få fallissemang jämfört med en testportfölj som uppvisade en större mängd kreditbetygsmigrationer med en större magnitud. Vikten av att beakta relevanta makroekonomiska variabler för att representera affärscykeln nämndes bland de viktigaste faktorerna att beakta för att få tillförlitliga resultat givet det föreslagna måttet.

Capital Adequacy of Commercial Banks The purpose of the thesis is to analyse particular capital adequacy issues. The thesis is composed of three chapters, each dealing with particular aspects of capital adequacy. The introductory Chapter One clarifies the meaning of capital adequacy. The thesis is based on two main aims. Chapter Two examines Basel Committee of Banking Supervision materials and following relevant EU and Czech legislation. The methodology used in this chapter vests in comparative analysis and legal analysis of current Czech national legislation. The first aim is to tackle the legal issues of implementation and effective enforcement of current capital adequacy rules, with concentration on the key problem of inconsistency of implementation among countries. The Chapter Three describes the reasons for adoption of new regulatory rules of capital adequacy in connection with recent turbulent changes in financial markets. To make a conclusion whether Basel III is a sufficient reaction is the second main aim. It focuses on analyse of the Basel III rules as a set with some practical notes on ongoing implementation in the world or in the Czech Republic in particular. The Basel Committee rules need to be implemented carefully. Whether by partial or incomplete implementation of Basel rules or by...

The aim of this thesis is to address the implications of Basel III regulation on counterparty credit risk. We analysed the development of OTC market, we addressed systemic risk and the way how central counterparties could mitigate or spread the contagion among banks. We used simulated data to develop a stress test model to find out the impact of counterparty credit risk on banks' capital requirements, in case the interest rate increased extensively. Six pos- sible scenarios of interest rate levels were developed with ascending order of the IR level. From these scenarios we computed the exposure levels and credit valuation adjustment (CVA) as the market value of counterparty credit risk. We came to the following conclusions: (1) Czech banks have enough capital to withstand any interest rate increase in any scenario. (2) Banks with high expo- sure to derivatives like Bank of America, Citibank and JP Morgan would face severe problems if the interest rate increased. (3) There is no direct correlation between credit valuation adjustment and interest rate, the CVA increases faster with the increase of the interest rate.