Designing touch screen devices includes many variables off how to address design issues in the best possible way. The design includes what type of touch interaction method is to be used, how the interface is to be designed and in which context it will be used. The problematic issue that has to be dealt with is how the designer must put together all these parameters into one final product. This paper presents the case of re-designing a touch screen bedside monitor, a device used in hospitals to observe the vital signs of patients. The design solution presented deals with the issues of how the device was designed to suit the users and environment of a hospital. A contextual inquiry showed the many constraints and standards that had to be met and how they shaped the design solution. Earlier work shows the different methods for touch interaction, interface design and feedback that can be applied for touch screen devices. The resulting design is discussed in relation to the different ways of creating touch screen interfaces, and an example of a work method is presented in the end of the paper on how to design for contextual touch screen devises.

No description available.

BakgrundGod kommunikation inom vården är väldigt viktig del av omvårdnaden. Det gäller mellan sjuksköterskan och patienten men även mellan sjuksköterskorna. Att ge rätt information till kommande kollegor har stor betydelse då det bygger upp dagens arbete. Det finns många olika sätt att rapportera på inom sjukvården. Bedsiderapportering är en av dom. Det innebär att vid skiftbyte så sker rapporteringen inne på patientsal istället för på kontoret. Detta ökar patientens säkerhet. SyfteSyftet är att belysa erfarenheter av bedsiderapportering ur ett sjuksköterskeperspektiv Metod Studien är en deskriptiv litteraturstudie och databaserna Cinahl och Medline via PubMed har använts som sökdatabaser för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar. Huvudresultat Resultatet som artiklarna visade var att många sjuksköterskor var positivt inställda till bedsiderapportering. God kommunikation är grunden till det goda arbetet. Att se patienten direkt vid arbetspasset start medför till en lugnare miljö samt ökad patientdelaktighet. Patienten får vara med från start och får vara med i sin vård och ha en egen talan. Det är även lätt att upptäcka felsägningar samt att patienten har möjlighet att få ställa frågor direkt istället för att behöva vänta under dagens gång tills sjuksköterskan kommer in på rummet. Sekretess är någon som inte benämns lika mycket i artiklarna. Det är en väldigt viktig del att ta hänsyn till, speciellt om det är flera patienter som delar sal på sjukhuset. Slutsats Kommunikation, tid, miljö och tillit har stor betydelse i många artiklar, samt att det är dessa som en god bedsiderapportering bygger på. Genom bedsiderapportering så har kontakten mellan patient och sjuksköterskan gett en ökad tillit och patientsäkerhet. / BackgroundGood communication in healthcare is a very important part of nursing care. This applies between nurses and patients, but also between the nurses. Giving the right information to ongoing nurse is important to plan the tasks of the day. There are many different ways to shift report. Bedside reporting is one of them. This means that in change of shifts, the reporting is done by the patient's bedside, instead of in the office with only the staff participating. This increases the patient's security. AimsThe aim of this study is to highlight the experience of bedside reporting from a nurse perspective. DesignThis study is a descriptive literature study and the databases Cinahl and Medline via PubMed have been used to obtain relevant scientific articles. ResultsThe results of the studies showed that many nurses were positive to bedside reporting. Good communication is the main reason for good work. Seeing the patient directly at the start of the shift leads to a calmer environment and increased patient participation. The patient is included from the start and may take part in his own care. Bedside report also gives the patient a opportunity to easy detect fault statements. The patient is able to ask questions directly instead of having to wait during the day until the nurse enters the room. Secrecy is something that is not mentioned as much in the articles. It is a very important part to take into account, especially if there are several patients who share a room. ConclusionCommunication, time, environment and trust are recurrent in many articles, and these are the ones that a good bedside report is based on. Through bedside reporting, the contact between the patient and the nurse has increased confidence and patient safety.

En god kommunikation mellan sjuksköterskor är grundläggande för att ett arbete ska fungera, inte minst inom vården där arbetet sker med människor. En bristfällig kommunikation, med otydliga överrapporteringar mellan sjuksköterskor kan få svåra konsekvenser för patienten. Därav är det nödvändigt att ha en strukturerad modell att följa under sin överrapportering, där all viktig information om patientens hälsostatus inkluderas. I litteraturstudien undersöks för- och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor. Forskningsområde för litteraturstudien är modeller och innovationer för säker vård.

Evidence supports bedside report as a mechanism to improve communication, patient safety, quality of report, and nurse and patient satisfaction when implemented in a closed unit. The purpose of this project was to examine the impact of implementing a bedside report process to transition patients from the emergency department to a medical-surgical unit. Specifically, the goal was to analyze the impact of a bedside- reporting process on patient progression and on nurse and patient satisfaction. Lewin's change model provided the theoretical framework for this quasi-experimental study. Patient progression data consisted of 706 patient transitions from the emergency department to the medical-surgical unit. Pre and post implementation survey responses from 87 patients and 61 nurses comprised the patient and nurse satisfaction data. The data were evaluated through multiple t test analyses. Patient progression times improved significantly post implementation of the bedside report process (p < .05). Nursing satisfaction, quality of report, and safety information were gathered using the Transfer Report Communication Survey. There was statistically significant improvement in survey scores for perceived openness and ease of communication, nurses' perception of the accuracy of information exchanged, and the ability to understand the reported patient information after bedside report was implemented (p < .05). Assessment of patient satisfaction via the Hospital Consumer Assessment of Healthcare Providers and Systems survey noted no improvement in patient satisfaction during the project timeframe (p < .05). These findings may promote positive social change by improving patient care transitions and improving safety in acute care patient transfers.

Patientlagen säger att vårdgivaren är skyldig att skapa möjligheter till delaktighet i patientens egen vård och behandling. Genom att bjuda in patienten till delaktighet i vården utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan vårdgivaren arbeta enligt patientlagen. Det finns idag flera olika alternativ för överrapporteringar vid skiftbyten. Bedside överrapportering är en metod vid skiftbyten, och överrapporteringen sker invid patientens sjukvårdssäng och i samspel med patienten.  Syftet var att belysa patientens och sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av bedside överrapportering vid skiftbyten inom hälso- och sjukvården. Vidare var syftet att belysa bedside överrapportering som en del av personcentrerad vård. Litteraturöversikt användes som metod för att besvara syftet och 17 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes för att kunna svara på syftet. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade fyra huvudteman: personcentrering, kommunikation, delaktighet och säkrare vård. Patient och sjuksköterska upplevde att patienten hade möjlighet till delaktighet i sin vård genom bedside överrapportering. Möjligheter till personcentrerad vård kunde ses genom att patienten upplevde att de var en del av omvårdnadsprocessen. Sjuksköterskorna hade möjlighet att tillsammans med patienten planera för omvårdnaden kommande arbetspass. Vidare visar resultatet på att patienterna upplevde att vara välinformerad gav en känsla av att ha kontroll över vad som sagts och planerats samt att sjuksköterskorna upplevde att deras dokumentation förbättrades. Bedside som överrapporteringsmetod var ett bra tillfälle för information. Sjuksköterskan och patienten upplevde säkrare vård genom bedside överrapporteringen då de tillsammans kunde genomföra kontroller över vilken aktuell medicinering patienten hade och genom detta ökade kvalitén på vården. Slutsatsen till föreliggande litteraturöversikt är att bedside överrapportering möjliggör personcentrerad vård genom delaktighet, kommunikation och ger en säkrare vård.

Bakgrund: Sjuksköterskans förhållningssätt baseras på de sexkärnkompetenserna, sjuksköterskan ska också arbeta utifrån hälso- ochsjukvårdslagen. I sjuksköterskans yrkesutövning ingår dagligöverrapportering av patientinformation till tillträdande sjuksköterska vidskiftbytet. En välfungerande kommunikation är grundläggande för en godoch säker vård, bristande kommunikation kan därmed påverkapatientsäkerheten negativt. Överrapporteringsformer som anses somtraditionella inkluderar inte patient och närstående och möjligheten attpåverka den egna vården försämras. Bedside överrapportering är enöverrapporteringsform som sker inne hos patienten, tillsammans med patientoch närstående och skapar på så sätt förutsättningar för en personcentreradvård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsideöverrapportering inom slutenvården. Metod: En allmän kvalitativlitteraturöversikt med induktiv ansats, databaserna CINAHL och PubMedtillämpades för att erhålla åtta vetenskapliga artiklar. Dessa analyseradesenligt Fribergs fem steg för en integrerad analys. Resultat: Analysenresulterade i två huvudteman som benämndes Utmaningar vidinformationsöverföring och Interaktioner mellan teammedlemmar med femtillhörande subteman. Slutsats: Sjuksköterskan hade varierande erfarenheterkring bedside överrapportering. Resultatet visade att patientnära arbete kundefrämja personcentrerad vård och säkerhet. Samtidigt fann sjuksköterskanutmaningar under informationsöverföringen och fick etablera strategier fören säker vård. Sjuksköterskan behöver tillämpa ett vårdande förhållningssättför att på bästa sätt erbjuda patienten delaktighet och därigenom etablera envårdande relation.

Bakgrund: I vården sker flera typer av informationsöverföringar både mellan olika vårdgivareoch mellan patient och vårdgivare. En typ av informationsöverföring är överrapporteringarmellan sjuksköterskor i skiftbyte, vilket kan innebära en stor patientrisk där missförstånd lättsker. En metod för överrapportering som även involverar patienten är bedside-rapportering.Studier har visat att patienter önskar mer delaktighet i sin vård och att patientdelaktigheten ökarpatientsäkerheten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskansbedside-rapportering.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design genomfördes. Idatabaserna Cinahl, Medline och PsycInfo utfördes systematiska sökningar. Efter urval ochkvalitetsgranskning inkluderades totalt elva artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte.Resultat: Patienterna upplevde en ökad känsla av delaktighet i och med bedside-rapporteringen,då de genom att delta kunde försäkra sig om att sjuksköterskan fått rätt information. De upplevdeatt de fick lära känna och fick ett ökat förtroende för sjuksköterskan. Negativa upplevelser varkopplade till att sjuksköterskan använde sig av ett svårt språk med medicinska termer och tillbevarandet av integritet och sekretess vid bedside-rapporteringen.Slutsats: Patienterna uppskattade bedside-rapporteringen som ökade såväl patientdelaktighetensom patientsäkerheten. Patienterna och sjuksköterskorna hade olika åsikter huruvida integritetenkränktes i och med bedside-rapporteringen.

Bakgrund: Enligt nationella patientenkäten är patienterna nöjda med vården, däremot skattas inte delaktigheten lika högt.  Ett sätt att öka delaktigheten är personcentrerad vård, som dessutom kan ge en mer effektiv vård med högre kvalitet.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera ett förbättringsarbete om att öka patientens delaktighet genom införande av personcentrerad vård på en kardiologisk vårdenhet. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med induktiv ansats. Kvantitativ datainsamling skedde genom enkäter till patienter och medarbetare före och efter fem månaders förbättringsarbete. Kvalitativ datainsamling skedde genom foksugruppsintervjuer med medarbetare. Resultat: Enkäterna visade inga tydliga skillnader efter fem månaders förbättringsarbete. Både patienter och medarbetare skattade patientdelaktigheten högt. Det som skattades lägst av båda grupper var hänsynstagande till arbete, levnadsvanor och tidigare erfarenhet av sjukhusvård. Fokusgruppsintervjuerna visade att välinformerade patienter i större utsträckning kunde vara mer delaktiga. Medarbetarna fick en bättre förståelse av patienten, samtidigt fanns oro över att missa viktig information. Viljan fanns till personcentrering, men förutsättningarna saknades. Slutsats: Förbättringsmodellen är lämplig för införande av personcentrerad vård för att kunna testa vad som fungerar praktiskt. För att lyckas behövs tid och stöd från ledningen. Medarbetarna behöver träning, coaching och få vara delaktiga i förbättringsarbetet.

Bakgrund: Patienter inom intensivvården sviktar oftast i flera organsystem. Miljön inom intensivvården är stressfull, högteknologisk och intensivvårdssjuksköterskan måste alltid finnas tillgänglig. Inom intensivvårdssjuksköterskans ansvarsområde ligger läkemedelshantering. Tidigare forskning har visat att frekvensen av feladministrerade läkemedel är högre inom intensivvården än övrig sjukvård, dock saknas det tidigare forskning om läkemedelshantering på vårdsal inom intensivvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av fördelar och risker med läkemedelshantering på vårdsal. Metod: En fokusgruppsintervju genomfördes på en intensivvårdsavdelning i Mellansverige och en kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Graneheim och Lundman, användes för att analysera materialet. Resultat: Distraktion, trängsel, bristande hygien och ett behov av att visa hänsyn till patienten gjorde att arbetsmiljön inte var optimal. Trots detta var intensivvårdssjuksköterskorna positiva till läkemedelshantering på vårdsal. Att hantera läkemedel bedside gav intensivvårds-sjuksköterskorna en överblick som de upplevde ökade patientsäkerheten. Deltagarna upplevde dock att det tog tid att vänja sig med detta. Slutsats: Resultatet visar att läkemedelshantering på vårdsal inte är helt enkelt, speciellt inte för den oerfarna intensivvårdssjuksköterskan. Med tiden vande sig intensivvårdssjuksköterskorna med arbetsmiljön. Det upplevdes då som en fördel, patientsäkerhetsmässigt, att bereda läkemedel på vårdsal. Detta då de ständigt kunde vara nära patienten, dock upplevde intensivvårdssjuksköterskorna att det fanns flera faktorer i arbetsmiljön som inte var optimala. Klinisk betydelse: Denna studie belyser fördelar och risker med läkemedelshantering på vårdsal. Studien kan vidare ligga till grund för förbättringsarbete inom patientsäkerhet och läkemedelshantering på berörd avdelning och vidare forskning i ämnet. Detta är något som saknas i dagsläget. / Background: Patients in critical care often falters in multiple organ systems. The environment in critical care is stressful, high-tech and the critical care nurse must always be available. Within the critical care nurses responsibility lays medication management. Previous research has shown that the frequency of incorrectly administrated drugs is higher in critical care than other health care settings, however, there is no previous research on medication management at the bedside in intensive care. Aim: The aim of this study is to highlight critical nurses’ experiences of the benefits and risks of medication management bedside. Method: A focus group interview was conducted in an intensive care unit in Mid Sweden and a qualitative content analysis, inspired by Granheim and Lundman, was used to analyze the material. Results: Distraction, overcrowding, lack of hygiene and the need to show respect to the patient contributed to that the work environment was not optimal. Despite this, critical care nurses were in favor of medication management bedside. Preparing drugs at the bedside gave the critical care nurses an overview that they experienced increased patient safety. Although the participants felt that it took a while to get used to this. Conclusion: The results show that bedside medication management is not entirely easy, especially not for the novice critical care nurse. Over time, the critical care nurses got used to the work environment. Preparing drugs at the bedside was perceived as a benefit in terms of patient safety, this because they always could be close to the patient. However, the critical care nurses felt that there were several factors in the work environment that was not optimal. Clinical relevance: This study highlights the benefits and risks of medication management at the bedside. The study can form the basis for improvements in patient safety and medication management on the affected ward and also further research on the subject. This is something that is missing at this date.