Med dagens krav i lagar, författningar, föreskrifter och med patienters samt anhörigas tydliga förväntningar på sjukvården kan informationen och delaktigheten gällande vård, behandling klart förbättras inklusive säkerställas med nya rapporteringssystem. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar och barns uppfattning angående information och delaktighet gällande barnets omvårdnad och behandling under vårdtiden på  barnonkologen på ett universitetssjukhus i centrala Sverige. För att ta reda på detta utfördes en för– och eftermätning med frågeformulär till barn och föräldrar i samband med att ett nytt skiftrapporteringssystem- Bedside Handover implementerades. Inne på patientsalen tillsammans med barn och föräldrar rapporterade avgående sjuksköterska till nästkommande skifts personal enligt en rapporteringsmall. Detta innebar att alla parter fick vetskap om planerad vård och behandling samt att det förbättrade informationsflödet inklusive delaktigheten för föräldrar och barn gällande barnets omvårdnad och behandling. Samtliga frågeställningar förbättrades efter implementeringen hos både föräldrar och barn. Störst var förbättringen hos barnen. Detta rapporteringssystem sätter patienten i fokus och förstålig kommunikation används. Missförstånd, frustration och irritation kan undvikas och delaktighet uppmuntras. Nyckelord: bedside rapport, föräldrar, barn, information, delaktighet, pilotstudie / With today’s requirements of laws, decrees, regulations and with patients as well as relatives expectations regarding, both information about and participation in treatment and care decisions, force the health care system to improve and secure this with new reporting systems. The purpose of this study was to investigate the parents and children’s view on the information and participation concerning the child’s care and treatment at the paediatric oncology ward in Sweden. The results were assessed by a pre- and post questionnaire answered by children and parents in connection to implementation of a new reporting system- Bedside Handover was implemented. In the patientroom with child and parents present, the outgoing nurse reported to the incoming ward staff through a checklist. This meant that all parties had knowledge of planned care, treatment, which improved the flow of information, including the participation of parents and child concerning the child’s care and treatment. All issues were improved for both parents and children after the implementation. The greatest improvement was shown in the children. This reporting system puts the patient in focus, and understandable communication is used. Misunderstandings, frustration and irritation can be avoided and encouragement in participation is lifted. Keywords: bedside report, parent, children, information, participation, pilotstudy

Bakgrund: Ronden är en central punkt gällande planering och utvärdering av patientens vård. Sjukvårdspersonalen ansvarar för att personcentrera omvårdnaden där patienten sätts i fokus, och där vården byggs på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Den traditionella ronden utförs i större del utan patientens närvaro. Bedside-rond (BR) syftar till att alla inblandade professioner rondar tillsammans med patienten vid patientens sängkant eller i ett avskilt rum för att göra patienten delaktig i sin egen vård.   Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva om BR bidrar till personcentrerad vård, delaktighet och förbättrat teamarbete, ur patienten och sjukvårdspersonalens perspektiv.   Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Databaser som användes i studien var PubMed, CINAHL och SveMed+. Resultatanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.   Resultat: Resultatet av denna studie indikerar på att patienten och sjukvårdspersonalen upplever en ökad delaktighet genom BR. Sjukvårdspersonal upplever förbättring i utfallet av vården eftersom hela sjukvårdsteamet får en helhetsbild av patienten. Flera studier styrker att samarbetet i teamet förbättrades, och att BR bidrog till en ökad förståelse för varandras yrkesroller. Oenigheter rörande rondens mål framkom, men även avsaknad av en tydlig struktur försvårade genomförandet. Kommunikationen förbättrades enligt flertal studier, vilket framförallt berodde på den direkta kommunikationen mellan berörda teamdeltagare.   Slutsats: BR skulle kunna införas som arbetsmodell istället för den traditionella ronden. Patienten blir mer delaktig i sin vård och samarbetet förbättras genom en effektivare kommunikation. Resultatet visar att patientens delaktighet ökar men för att kunna säkerhetsställa evidensen att patienten upplever att BR bidrar till en personcentrerad vård, behövs ännu mer forskning ur ett patientperspektiv. / Background: The round is a central part regarding planning and evaluating the patients’ health. Healthcare professional are responsible for the person-centered healthcare where the patient is the center of attention, and where the healthcare is based on the patient’s integrity and autonomy. The traditional round is carried out mainly without the patient’s presence. Bedside-round (BR) aims at all professions involved with the patient at the patient’s bedside or in a separate room to make the patient involved in his or her own care.   Aim: The purpose of the literature study was to describe whether BR contributes to person-centered care, participation and improved teamwork, from the patients’ and the healthcare professionals’ perspective.   Method: A literature study based on 10 scientific original articles. Databases used in the study were PubMed, CINAHL and SveMed +. The results analysis was based on Graneheim and Lundman's (2004) qualitative analysis method.   Results: The result of this study indicates that the patient and healthcare professionals experience increased participation through bedside-round. Healthcare professionals experience improvement in the outcome of care as the entire healthcare team gets an overall picture of the patient. Several studies confirm that team collaboration improved, and bedside-round contributed to an increased understanding of each other's professional roles. Disagreements concerning the goal of the round came true, but lack of a clear structure also complicated implementation. Communication improved according to several studies, mainly due to the direct communication between relevant team participants.   Conclusion: BR could be introduced as a working model instead of the traditional round. The patients becomes more involved in their care and the collaboration is improved through more effective communication. The result shows that the patient's participation increases but in order to ensure the evidence that the patient experiences that BR contributes to a person-centered care, even more research is needed from a patient perspective.

Bakgrund: Att främja patienters delaktighet kräver att sjuksköterskan kan informera patienten om deras tillstånd och vård. Bedside handover innebär att patienten och sjuksköterskorna möts för att samtala om patientens situation och möjliggör för ett informationsutbyte.    Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av delaktighet under bedside handover.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar från CINAHL och PubMed som kvalitetsgranskades och sedan analyserades enligt integrerad analys.   Resultat: Resultatet utgörs av fyra kategorier: 8.1 Att skapa en relation som handlar relationen mellan patienten och sjuksköterskan som möjliggör för delaktighet, 8.2 Utbyte av information som handlar om att sjuksköterskan ger information till patienten och patienten kan delge information om sitt tillstånd, 8.3 Olika preferenser kring bedside handover som visar de olika preferenser som patienterna hade samt 8.4 Effekterna av att implementera bedside handover där resultatet i de kvantitativa artiklarna presenteras.  Slutsats: Patienternas erfarenheter gällande delaktighet vid bedside handover var positiva då bedside handover ansågs vara en bra metod för att uppnå delaktighet.

INTRODUKTION: Ett personcentrerat arbetssätt med god kommunikation främjar patientsäkerheten och stärker patientens egen roll i sin vård. Bedsiderapportering (BSR) syftar till att öka patientsäkerheten, patientdeltagande och skapar förutsättningar för personcentrerad vård.   SYFTE: Syftet med arbetet var att undersöka upplevelser av BSR ur både patient- och sjuksköterskeperspektiv på somatiska vårdavdelningar inom vuxenvården.   METOD: Arbetet har en beskrivande design med litteraturöversikt som metod. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna CIINAHL och PubMed. Kvalitetsanalys genomfördes med SBUs granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultatanalys skedde med Fribergs (2022) femstegsmodell.    RESULTAT: Sjuksköterskor och patienter var enade om att BSR ökade patientdelaktigheten, förbättrade relationen mellan patient och sjuksköterska och ökade patientsäkerheten. Vidare var båda parterna ense om att sekretessen kunde vara ett problem, särskilt på delade rum eller då anhöriga deltar.   SLUTSATS: BSR visade sig ha många fördelar ur både sjuksköterske- och patientperspektiv. Främst ökar patientdelaktigheten i vården vid användning av BSR. / INTRODUCTION: A person- centered approach with adequate promotes patient safety and strengthens the patients’ own involvement in their care. Bedside report (BSR) is supposed to enhance patient safety, patient involvement and creates opportunities for person centered care.    AIM: The aim of this study was to explore the experiences of nurses and patients related to BSR in somatic adult hospital wards.    METHOD: This essay has a descriptive design using literature review as a method. A search for articles was made in the databases CINAHL and PubMed. Quality analysis was made with SBU’s template ”assessment of studies with a qualitative method”. Result analysis was made with Fribergs (2022) five- step model.    RESULTS: Nurses and patient agreed that BSR promoted patient involvement, created a better relationship between nurse and patient and enhanced patient safety. Both parties agreed that confidentiality could be a concern, especially when BSR took place in a multiple- patient room or when visitors were around.    CONCLUSION: BSR had a lot of benefits for both nurses and patients, especially when it comes to patient involvement.

Bakgrund: Överrapportering i slutenvården är ett kritiskt moment som utförs dagligen vid skiftbyte där god kommunikation är grundläggande för patientsäkerheten. Traditionellt sker överrapporteringen på sjuksköterskeexpeditionen utan patientens delaktighet. Bedside-rapportering är en relativt ny metod där överrapporteringen sker i samråd med patienten bredvid sängkanten vilket kan främja patientdelaktigheten och en säker vård. Eftersom den relativt nya metoden inte används som standard i slutenvården är det viktigt att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av den. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bedside-rapportering i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt som följer Polit och Becks niostegsmodell. Sökning efter artiklar utfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Data analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet framställde tre kategorier och sex tillhörande underkategorier: “Hantering av känslig information”, “Kommunikationsflödet” och “Modifierade tillvägagångssätt”. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar att hantera känslig information och att tidsåtgången var en oro. Många föredrog ett modifierat tillvägagångsätt. Slutsats: Sjuksköterskor upplever flera hinder med implementeringen av bedside-rapportering i slutenvården, inklusive ineffektivitet, sekretesshantering och val av tillvägagångssätt. Sjuksköterskorna anser att dessa faktorer behöver bearbetas för att metoden ska kunna tillämpas på ett säkert sätt. Samtidigt beskrivs även upplevelser av att bedside-rapportering främjar patientsäkerhet och delaktighet i omvårdnadsprocessen. / Background: Handover in inpatient health care is a critical procedure performed daily, where effective communication is fundamental to patient safety. Traditionally, handovers occur in the nurse’s station without patient involvement. Bedside-handover is a relatively new approach where handover takes place in consultation with the patient at the bedside, promoting patient engagement and safe care. As this relatively new method is not yet a standard practice in inpatient care, it is important to investigate nurses’ experiences with it. Aim: To describe nurses’ experiences of bedside-handover in inpatient care. Method: A general literature review following Polit and Beck’s nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis. Result: The findings resulted in three categories and nine corresponding subcategories: “Management of sensitive information”, “Communication flow” and “Modified approaches”. The findings indicated that nurses faced challenges related to handling sensitive information and expresses concerns about time constraint. Nurses faced challenges related to sensitive information and expressed concerns about time consumption. Many preferred a modified approach. Many preferred a modified approach. Summary: Nurses experience several obstacles in implementing bedside-handover in inpatient health care, including inefficiency, confidentiality management and choice of approach. Nurses believe these factors require more work to be applied in a safe way. Nonetheless, experiences of bedside-handover promoting patient safety and participation in the nursing process were also described.

Bakgrund: Överrapporteringar vid skiftbyten mellan sjuksköterskor kan riskera i att viktig information går förlorad, vilket kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Bedside-rapportering är en relativt ny rapporteringsmetod, och som ämnar stärka patientsäkerheten genom att möjliggöra för patienter att vara delaktiga i rapporteringen. På så sätt kan risken för misskommunikation reduceras, samtidigt som patienter upplever en ökad tillfredsställelse av vården.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vuxna patienters erfarenheter av bedside-rapportering. Metod: En litteraturstudie av kvalitativt data från 11 originalartiklar som har analyserats med tematisk analysmetod enligt Braun och Clarke.  Resultat: Två teman med respektive tre subteman identifierades. Första temat var betydelsen av delaktighet där patienters olika behov av att vara delaktig beskrevs samt hur information ingav säkerhet & trygghet samt en förbättrad relation till sjuksköterskan. Andra temat var försvårande faktorer där utmaningar i kommunikation beskrevs, men även bevarande av integritet samt utrymme för förbättrad rutin & praktik. Slutsats: Bedside-rapporteringen bidrog till en ökad patientdelaktighet såväl som patientsäkerhet, och var en viktig del av en personcentrerad vård. Dock behövs ökade kunskaper inom ämnet för att rapporteringsmetoden ska uppnå sin fulla potential. / Background: Handover at shift changes between nurses can be a risk factor for important information getting lost, which can pose a threat to patient safety. Bedside handover is a relatively new handover method, aiming to strengthen patient safety by making patients involved in the handover practice. In this way, the risk of miscommunication is reduced, while patients experience increased satisfaction with care.  Aim: The aim of this study was to highlight adult patients' experiences of bedside handover. Method: A literature study of qualitative data from 11 original articles were analyzed using thematic analysis method according to Braun and Clarke. Results: Two themes with three subthemes each were identified. The first theme was the importance of participation, where patients’ different needs of involvement were described and how information provided safety & security and an improved relationship with the nurse. The second theme was hindering factors where challenges in communication were described, together with preservation of integrity and room for improved routine & practice.  Conclusions: Bedside handover increased patient participation and patient safety and is an important part of person-centered care. However, increased knowledge is needed for the handover method to achieve its full potential.

Introduktion: Informationsöverföring inom sjukvården är ett kritiskt moment där viktig information kan försvinna eller missuppfattas. Ett sådant moment är sjuksköterskornas skiftöverlämning som kan genomföras på olika sätt. Att skiftöverlämningen sker på patientsal beskrivs av sjuksköterskor som både mer effektiv, korrekt och inbjudande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans överrapportering på patientsal inom slutenvården.  Metod: Beskrivande design med allmän litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Fem kvalitativa artiklar och sex mixed-method artiklar användes som grund för arbetet. Resultat: Resultatet visade att patienter genom överrapportering på patientsal kände sig mer involverade och delaktiga i sin vård. De upplevde även att överrapportering på patientsal bidrog till en tryggare sjukhusvistelse då sjuksköterskan introducerades tidigt under sitt skift men också möjligheten att verifiera den information som förs vidare. En stor del av patienterna ansåg inte att det var något problem att information delades så att andra kunde höra, det innebar inte att alla ämnen passade att pratas om på patientsalen då patienter såg vissa ämnen som mer inskränkande på deras integritet. Patienterna beskrev även sjuksköterskans förhållningssätt som en viktig del i hur patienters deltagande påverkas. Slutsats: Slutsatsen dras att överrapportering på patientsal bidrar till ökad delaktighet för patienten men att strukturen av överrapportering på patientsal bör utformas vidare för att säkerställa att sekretessen inte bryts samt att patienten blir involverad på ett lämpligt sätt. / Introduction: Information transfer in healthcare is a critical moment where important information can be lost or misunderstood. One such element is the nurses' shift handover, which can be carried out in different ways. That the shift handover takes place at the patient's bedside is described by nurses as both more efficient, correct and inviting. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences with nursing bedside handover. Method: Descriptive design with general literature study as data collection method. Five qualitative articles and six mixed-method articles were used as a basis for the work.  Results: The results showed that through nursing bedside handoff, patients felt more involved in their care. Patients also felt that bedside handoff contributed to a safer hospital stay as the nurse was introduced early during the shift and with the opportunity to verify the information being passed on. Many patients did not consider it a problem that information was shared in a way that other patients could hear, but it did not mean that all topics were suitable to discuss at the bedside as patients saw certain topics as more intrusive of their privacy. The patients also described the nurse's approach as an important part of how patients' participation was affected. Conclusion: The conclusion is drawn that nursing bedside handoff contributes to increased participation for the patient, but that the structure of bedside handoff should be developed further to ensure that confidentiality is not breached and that the patient becomes involved in an appropriate way.

Bedsiderapportering är ett relativt nytt rapporteringssystem i Sverige, som innebär att överrapporteringen mellan förmiddagssjuksköterskan och kvällssjuksköterskan sker inne hos patienten. Syftet med studien var att undersöka patienternas upplevelse av rapporteringsmodellen samt belysa eventuella förbättringsområden. För att besvara syftet utfördes semi-strukturerade intervjuer på åtta patienter som var inneliggande på en avdelning där bedsiderapportering tillämpades. Resultatet visade att patienterna är positivt inställda till rapporteringsmodellen, då det ökar patienternas delaktighet och ger ett ökat förtroende till personalen. Dock ansåg informanterna att sekretessen var bristande, då majoriteten låg på flerbäddssalar. Trots detta var bedsiderapportering något som samtliga intervjupersoner tyckte skulle införas på fler avdelningar på sjukhuset. / Bedside report is a relatively new reporting system in Sweden, which imply that the shift report between the nurse who has been working the morning shift and the nurse who shall work the evening shift, appears in the patient's room. The aim of this study was to examine patients experience of the report model and illuminate any potential area of improvement. To answer the aim of the study we conducted semi-structured interviews on eight patients who were admitted at a division of the hospital which used bedside report. The result showed that the patients had a positive attitude to the shift report model, because it increases the participation and gives a gained trust to the nursing staff. However did the participants consider the confidentiality was inadequate, since the majority laid on multi-bed rooms. Despite this was bedside report something that all of the participants thought should be applied to other divisions at the hospital.

Bedside reporting is one way to improve communication among the health care team. At the study site, at least 50% of bedside reporting was being conducted at the door of the patient's room instead of at the patient's bedside. The project question addressed whether a computer-based education and training video on bedside reporting and a standardized bedside reporting checklist would increase the rate of bedside shift-to-shift reporting among a medical surgical unit (MSU) to 100%. The project addressed the implementation of standardizing bedside reporting through education and training using Agency for Health Care Research and Quality's (AHRQ) Guide to patient and family engagement. The project also promoted use of a standardized tool to conduct bedside reporting and a surveillance tool to ensure bedside reporting was being conducted. Data was collected through surveys and surveillance. The data was tabulated for frequencies displayed in percentages. Post-implementation findings indicated that bedside reporting went from 0% to 86% during the 2-week surveillance period. MSU nursing staff improved their knowledge and skill on how to conduct bedside reporting, but their attitude did not change as they thought the practice of bedside reporting was not an effective use of their time. Findings may be used to increase involvement of patients and families in their inpatient health care.

<p>Designing touch screen devices includes many variables off how to address design issues in the best possible way. The design includes what type of touch interaction method is to be used, how the interface is to be designed and in which context it will be used. The problematic issue that has to be dealt with is how the designer must put together all these parameters into one final product. This paper presents the case of re-designing a touch screen bedside monitor, a device used in hospitals to observe the vital signs of patients. The design solution presented deals with the issues of how the device was designed to suit the users and environment of a hospital. A contextual inquiry showed the many constraints and standards that had to be met and how they shaped the design solution. Earlier work shows the different methods for touch interaction, interface design and feedback that can be applied for touch screen devices. The resulting design is discussed in relation to the different ways of creating touch screen interfaces, and an example of a work method is presented in the end of the paper on how to design for contextual touch screen devises.</p>