Introduktion/Bakgrund: Roterande skiftschema är vanligt förekommande inom sjukvården. Det kan vara svårt att undvika eftersom vården ska finnas tillgänglig 24timmar/dygn. Sjuksköterskan behöver ha en optimal sömn och hälsa för att ha ett gott välmående. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskans hälsa med fokus på sömn påverkades av att gå på ett roterande skiftschema. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) nio steg med ett induktivt tillvägagångssätt. Databassökningen verkställdes i tre olika databaser, PsycINFO, CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskningen med Polit och Becks (2017) granskningsmallar återstod 10 kvantitativa artiklar som bildade resultatet. Resultat: Hur sjuksköterskans hälsa med fokus på sömn påverkades av att gå på ett roterande skiftschema sammanställdes i 2 teman; Försämrad sömnkvalitet och Ökad stressnivå. Det första temat har ett undertema Försämrade sömnvanor kunde leda till försämrad kosthållning. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor som arbetade enligt ett roterande skiftschema fick en försämrad sömnkvalitet, försämrade kostvanor samt att deras stressnivå påverkades negativt. Vilket kunde leda till både psykiska och fysiska besvär.

No description available.

BakgrundGod kommunikation inom vården är väldigt viktig del av omvårdnaden. Det gäller mellan sjuksköterskan och patienten men även mellan sjuksköterskorna. Att ge rätt information till kommande kollegor har stor betydelse då det bygger upp dagens arbete. Det finns många olika sätt att rapportera på inom sjukvården. Bedsiderapportering är en av dom. Det innebär att vid skiftbyte så sker rapporteringen inne på patientsal istället för på kontoret. Detta ökar patientens säkerhet. SyfteSyftet är att belysa erfarenheter av bedsiderapportering ur ett sjuksköterskeperspektiv Metod Studien är en deskriptiv litteraturstudie och databaserna Cinahl och Medline via PubMed har använts som sökdatabaser för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar. Huvudresultat Resultatet som artiklarna visade var att många sjuksköterskor var positivt inställda till bedsiderapportering. God kommunikation är grunden till det goda arbetet. Att se patienten direkt vid arbetspasset start medför till en lugnare miljö samt ökad patientdelaktighet. Patienten får vara med från start och får vara med i sin vård och ha en egen talan. Det är även lätt att upptäcka felsägningar samt att patienten har möjlighet att få ställa frågor direkt istället för att behöva vänta under dagens gång tills sjuksköterskan kommer in på rummet. Sekretess är någon som inte benämns lika mycket i artiklarna. Det är en väldigt viktig del att ta hänsyn till, speciellt om det är flera patienter som delar sal på sjukhuset. Slutsats Kommunikation, tid, miljö och tillit har stor betydelse i många artiklar, samt att det är dessa som en god bedsiderapportering bygger på. Genom bedsiderapportering så har kontakten mellan patient och sjuksköterskan gett en ökad tillit och patientsäkerhet. / BackgroundGood communication in healthcare is a very important part of nursing care. This applies between nurses and patients, but also between the nurses. Giving the right information to ongoing nurse is important to plan the tasks of the day. There are many different ways to shift report. Bedside reporting is one of them. This means that in change of shifts, the reporting is done by the patient's bedside, instead of in the office with only the staff participating. This increases the patient's security. AimsThe aim of this study is to highlight the experience of bedside reporting from a nurse perspective. DesignThis study is a descriptive literature study and the databases Cinahl and Medline via PubMed have been used to obtain relevant scientific articles. ResultsThe results of the studies showed that many nurses were positive to bedside reporting. Good communication is the main reason for good work. Seeing the patient directly at the start of the shift leads to a calmer environment and increased patient participation. The patient is included from the start and may take part in his own care. Bedside report also gives the patient a opportunity to easy detect fault statements. The patient is able to ask questions directly instead of having to wait during the day until the nurse enters the room. Secrecy is something that is not mentioned as much in the articles. It is a very important part to take into account, especially if there are several patients who share a room. ConclusionCommunication, time, environment and trust are recurrent in many articles, and these are the ones that a good bedside report is based on. Through bedside reporting, the contact between the patient and the nurse has increased confidence and patient safety.

Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information. / Background: Information handover about patients is a central task in registered nurses’ daily work. Communication is important to safeguard that relevant information is transferred and that patient safety is not violated. Aim: To describe strategies that can improve communication at handover between registered nurses in somatic hospital wards. Method: The literature review is based on 15 scientific articles including qualitative, quantitative and mixed approach, identified in the databases Cinahl, PubMed and Web of Science. Results: Three strategies were identified: individual handover, the use of standardized forms, and bedside nursing handover. These strategies provided a more efficient, safer and more time-saving handover. Conclusion: Different strategies can be used for enhanced handover communication between registered nurses. Registered nurses often have a heavy workload which requires that the handovers are well structured in order not to lose important information. A good communication between nurses are extremely important to maintain a safe and secure care for patients.

In this paper we study a dynamical system given by a variant of the classic skew-shifts on the torus $S^1\times S^1$. Our map is defined based on $T(x,y) = (x+\omega,x+f(y))$, where $\omega$ is Diophatine, $f$ is an orientation-preserving circle diffeomorphism. We show that for our specific type of $f$, there exist 2 maps from the torus to itself whose graphs are $T$-invariant. Moreover, one of the graphs attracts (Lebesgue) almost every point in the torus. The results are robust under a small $C^1$ perturbation on the second coordinate. / I denna artikel studerar vi ett dynamiskt system som ges av en variant av de klassiska skevskiftningarna på torus $S^1\ gånger S^1$. Vår karta är definierad utifrån $T(x,y) = (x+\omega,x+f(y))$, där $\omega$ är diofatin, $f$ är en orienteringsbevarande cirkeldiffeomorfism. Vi visar att för vår specifika typ av $f$ finns det 2 kartor från torus till sig själv vars grafer är $T$-invarianta. Dessutom lockar en av graferna (Lebesgue) nästan varje punkt i torus. Resultaten är robusta under en liten $C^1$ störning på den andra koordinaten.

Bakgrund: Skiftarbete innebär roterande nattpass, dagpass och kvällspass, vilket är vanligt förekommande arbetsvillkor för sjuksköterskor. Detta kan leda till stora påfrestningar hos sjuksköterskan som till exempel sömnstörningar. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. För att patienter ska få en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan är utvilad och fokuserad. Omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten kan påverkas på grund av sömnbrist hos sjuksköterskor. Patientsäkerhet kan påverkas om sjuksköterskan är trött och oengagerad. Patientsäkerheten innebär att minska risker och negativa händelser som kan inträffa för patienten i samband med vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av skiftarbete och dess påverkan på omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserat på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs (2017) beskrivning av en analysmodell.  Resultat: I den här allmänna litteraturöversikten identifierades två kategorier och sex subkategorier. Första kategorin är Fördelar med skiftarbete & Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Relationer & Kontinuitet och Överrapporteringar. Andra kategorin är Nackdelar med skiftarbete & Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Misstag & Patientsäkerhet och Sömn & Utmattning. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blir negativt påverkad av att arbeta skift. Långa arbetspass och skiftarbete kan leda till sömnstörningar, trötthet och minskad uppmärksamhet hos sjuksköterskor. Långa arbetspass förbättrar dock kontinuiteten i vården och patient och sjuksköterska får en bättre relation.    Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, Omvårdnad, Patient, Patientvård, Påverkan, Schema med skiftarbete, Skiftarbete, Sjuksköterska, Tolerans av arbetsschema, Tolvtimmars skift, Uppfattning

This essay stresses the questions regarding whether or not the Swedish implementation of the European Union’s directive 2003/88/EG should be considered sufficient enough to fulfil the purpose of the scope of the directive. The essay will also consider the gender equality perspective regarding how different solutions concerning the organization of working time within two different collective agreements can give workers more or less favourable opportunities, amongst men and women.  The study of the Swedish legislation in relation to the directive shows that the way the directive has been implemented into the Swedish judicial system must be interpreted so that it is compatible with the purpose set out by the European Union. Despite this, the study spots an issue. The issue regarding how the regulations in both the directive, but also throughout the Swedish law are enunciated. The way the regulations are phrased bring on questions considering how far the European Union should be allowed to go regarding their right to control the Member States when it comes to legislation within their own countries. This raise the question regarding the interpretation of the autonomy of the Member States. The study also shows that the regulations within the collective agreements does not, alone, indicate a difference regarding more or less favourable conditions for men or women. Despite this, the study did show a difference regarding how the collective agreements emphasize different characteristics of the regulations as the most important ones. Which collective agreement provides the most favourable conditions regarding the promotion of equal rights for men and women must therefore be answered by every single individual themselves. Based on how they define gender equality and how the characteristics of the different agreements promote those aspects of gender equality.

Bakgrund: Skiftarbete är en vanlig arbetsmodell för sjuksköterskor runt om i världen. Skiftarbete är dock förknippat med negativa konsekvenser så som dygnsrytmsstörning och ohälsa. Det är därför viktigt att tydligare belysa hur skiftarbete påverkar sjuksköterskor och den vård som ges. Syfte: Att beskriva skiftarbetes konsekvenser på sjuksköterskor och deras arbete. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 kvantitativa studier hämtade från PubMed. Använda sökord var: shift work, nurse, patient safety och fatigue. Översikten har gjorts enligt Friberg (2012a), där likheter och teman skapats utifrån studiernas resultat. Resultat: Långa och snabbroterande skift kan bidra till utbrändhet, sömnsvårigheter, fatigue och ökad misstagsfrekvens. Långa skift är trots detta uppskattat av många sjuksköterskor då det innebär kortare arbetsvecka. Det är dock av stor vikt att man får möjlighet att återhämta sig ordentligt. Diskussion: Resultatet knyts an till Kims (1987) teori om omvårdnadens domäner och skiftarbetets konsekvenser på sjuksköterskan, interaktionen och miljön diskuteras. Utformandet av hälsosamma arbetsmiljöer där sjuksköterskans och patientens säkerhet prioriteras är av stor vikt för att förebygga skiftarbetets konsekvenser. / Background: Shift work is common among nurses all over the world. It has been related to negative consequences like circadian rhythm disorders and health issues. Hence it is important to illustrate how shift work is affecting nurses and the care they are giving. Aim: To describe the consequences shift work has on nurses and their work. Method: A literature review based on 14 quantitative studies, collected from PubMed. The search terms were: shift work, nurse, patient safety and fatigue. The studies have been investigated and analyzed with influence by Friberg (2012a), where similarities and themes were identified. Results: Extended and quickly rotating shifts contributes to burnout, sleep disturbances, fatigue and elevated frequency of errors. Despite this, many nurses are satisfied with working extended shifts since it shortens their workweek. A central aspect is the opportunity to recover between shifts. Discussions: The authors discuss the results based on Kim’s (1987) theory on nursing domains, and the consequences of shift work on nurses, client-nurse interaction and environmental factors. Forming healthful work environments where the safety of both nurses and patients are prioritized are crucial to prevent negative consequences of shift work.

Scheduling problem and shift design problems are well known NP-hard problems within the optimization area. Often time, the two problems are studied individually. In this thesis however, we are looking at the combination of both problems. More specifically, the aim of this thesis is to suggest an optimal scheduling policy given that there are no predefined shifts to begin with. The duration of a shift, along with the start and end time may vary. Thus we have proposed to split the problem into two sub-problems: weekly scheduling problem and daily scheduling problem. As there are no exact solution methods that are feasible, two meta-heuristics method has been employed to solve the sub-problems: Simulated Annealing (SA) and Genetic Algorithm (GA). We have provided proofs of concepts for both methods as well as explored the scalability. This is especially important as the number of employee is expected to grow significantly throughout the year. The results obtained has shown to be promising and can be built upon for further capabilities. / Schemaläggning och skiftdesignsproblem är välkända och välstuderade NP-svåra beslutsproblem inom optimeringsområdet. Oftast så studeras dessa problem enskilt, men i detta arbete så studeras en kombination av båda problemen. Mer specifikt är målet med detta arbete att föreslå ett förnuftigt handlingsätt till att skapa ett veckoschema där skift inte är predefinierade för alla veckor. Starttiden, sluttiden och varaktigheten av ett skift kan förändras från vecka till vecka. Därför har problemet delats upp till två delar: Veckoschemaläggnings- och dagsschemaläggningsproblem. Trots uppdelningen så är båda delproblem för komplexa för att lösas exakt. Därför har två metaheuristiska metoder använts som lösningsmetoder: Simulerad Glödgning och Genetisk Algoritm. I detta arbete bevisas båda lösningsmetoderna till att vara bra nog, och dessutom studeras även skalbarheten av modellen. Detta senare är särskilt viktigt eftersom antal anställda som ska schemaläggas förväntas att öka genomåren. De erhållna resultaten har visat sig vara lovande och bevisligen så kan modellen expanderas med er villkor

DevSecOps emerged to mitigate the challenges of integrating security into DevOps. DevOps have grown tremendously, leading to difficulties in integrating security tools in its development process while maintaining speed and agility. This study aims to investigate the security tools in DevSecOps and how they have been reported in previous literature. The main objective of this study is to provide a knowledge base concerning security tools in DevSecOps that can be used to mitigate challenges regarding the selection and use of security tools in the context of DevSecOps. A systematic literature review was adopted for the research. The study collected a total of  228 studies published between 2015 and 2022; fourteen of these papers were selected to be used for data extraction after conducting a thorough review protocol. This study has identified thirteen security tool categories used or recommended to be used in DevSecOps. These tools have been structured into seven phases of the development process and five security practices. Additionally, this study has identified twelve drawbacks and sixteen recommendations concerning the use of these security tools in DevSecOps.  The security tools categories, recommendations, and drawbacks identified in this study could potentially be used to facilitate the challenges of selecting and using security tools in DevSecOps and similar methodologies that rely on automation and delivering software frequently.