Introduktion: Överrapportering till mottagande traumateam på akutrummet av traumapatienter är en viktig del i ambulanssjuksköterskans arbete. För en optimerad vårdkedja och för en ökad patientsäkerhet samt för en minimerad vårdtid är det viktigt att betydande information framkommer via en väl strukturerad kommunikation i akutrummet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av överrapportering till traumateam på akutrummet vid ett traumalarm. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes och nio ambulanssjuksköterskor deltog i studien som genomfördes i södra Sverige. Materialet analyserades med hjälp av Burnards innehållsmetods analys. Resultat: Resultatet framställdes i fyra olika huvudkategorier med sammanlagt åtta underkategorier. Slutsats: Resultatet visade på att ambulanssjuksköterskan har både positiva och negativa upplevelser av att avlägga en rapport till traumateamet och att det finns flertalet störningsmoment både i mottagandet av patienten från traumateamets sida samt störningsmoment som berodde på organisatoriska problem. Ambulanssjuksköterskan upplevde att grunden till en tydlig överrapportering var struktur och tydlighet genom hela överrapporteringen samt att det finns förbättringspotential som uppnås genom utbildning.

<p>Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter påverkar överrapportering mellan sjukvårdspersonal på en intensivvårdsavdelning. Syftet äratt kunna förstå överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag på strukturförbättringar så att dessa överrapporteringar kan effektiviseras både tid- och energimässigt. Det leder till studiens andra syfte, nämligen att ge förslag på hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett så kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och därför finns det inte heller en bestämd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag på vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta.</p>

Bakgrund: Överrapportering av patienter mellan olika vårdgivare eller vårdinstanser är ett lika komplext och livsviktigt som sårbart och riskfyllt fenomen. Den överrapportering som sker mellan ambulans- och akutmottagningspersonal är särskilt riskabel eftersom den kunskap som ambulanspersonalen har om patientens tillstånd och stabilitet är unik, och patientens prognos avhängig akutmottagningspersonalens förmåga att ta emot information. Ett flertal faktorer påverkar människans förmåga att inhämta, bearbeta och förmedla information. Vid hanteringen av exempelvis kritiska och sviktande patienter ställs alltjämt höga krav på sjukvårdspersonalens förmåga att upprätthålla effektiv och säker kommunikation trots upplevd press. Syfte: Att identifiera faktorer som försvårar respektive förenklar överrapporteringen av patienter mellan ambulans och akutmottagning. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie. Artikelsökningar har gjorts via databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 16 artiklar i resultatet, varav en bedömts vara relevant trots att den är publicerad mer än 10 år innan denna studies utförande.  Resultat: Bland de försvårande faktorerna framstod de båda yrkesgruppernas såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöer vara bidragande stressorer. De inkluderade studierna identifierade att informationsbortfall förekom till följd av bristande möjlighet till informationsinhämtning och dokumentation innan och under överrapportering.  Väl vid överrapporteringen fann man bristande ledarskap i traumarummet, otydliga rapporter, personalens attityd till patienten samt brist på gemensam terminologi som bidragande orsaker till förlängda vistelser på akutmottagningen, upplevt missnöje bland personalen och missförstånd som hotar patientsäkerheten. Faktorer som identifierats vara främjande för effektiv och säker kommunikation var i synnerhet strukturerade kommunikationsformer enligt akronymprotokoll, gemensamma dokumentationssystem samt interdisciplinär träning.  Slutsats: Samförstånd och samarbetsförmåga mellan involverade yrkesgrupper är centrala delar för att uppnå hög kvalitet i överrapporteringen. Utvecklingen av tekniska hjälpmedel för att ytterligare eliminera desinformation och informationsbortfall är nyckelfaktorer för att säkerställa kvaliteten i överrapporteringen mellan ambulans- och akutmottagningspersonal. Implementeringen av dessa hjälpmedel och förekommande kommunikationsmodeller befinner sig dock fortfarande i en utvecklingsfas och har således potential till ytterligare förbättringar.

No description available.

En av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgift är att lämna och ta emot information kring patienter vid skiftbyten. Det finns flera orsaker tillatt informationen vid överrapportering inte blir korrekt vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syftet med studien var attbeskriva faktorer som påverkar överrapportering. En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Tiovetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHLoch PsycINFOmed kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats analyserades.Resultatet blev tre olika teman avseende överrapportering: struktur,samverkan i teamochpatientens delaktighet.Faktorer som kan påverka och förbättra överrapporteringsprocessensåsom att en tydlig struktur vid överrapportering är viktig för sjuksköterskors arbete. Omvårdnaden av patienter är beroende av teamets samverkanvilket avspeglar sig ikvaliteten på överrapporteringen. Patientens delaktighet påverkar överrapporteringen och sjuksköterskors uppfattning om dess betydelse varierar. Det är viktigt att belysa alla faktorer som kan påverka överrapporteringen.Utbildning och att dela med sig av erfarenhet kan vara faktorer som påverkar överrapporteringen positivt.

<p>"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.</p><p>Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till. Överrapporteringen måste förändras för att hanteringen av patienterna ska bli bättre. De problem som finns i samband med en överrapportering är att den tar alldeles för lång tid och, är ostrukturerad och att alla som ger rapport har olika åsikter om hur detaljerad informationen som ges ska vara. Överrapporteringarna ser olika ut beroende på vilken sjuksköterska det är som ger rapport.</p><p>Jag har tittat på hur artefakterna hjälper till att bygga upp samtalet under överrapporteringen. Med hjälp av en kvalitativ undersökning har jag kunnat visa att artefakter som används vid överrapportering hjälper till att bygga upp samtalet tillsammans med den kunskap som sjuksköterskorna har. Utan artefakter hade den här typen av överrapportering inte varit möjlig."</p>

Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter påverkar överrapportering mellan sjukvårdspersonal på en intensivvårdsavdelning. Syftet äratt kunna förstå överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag på strukturförbättringar så att dessa överrapporteringar kan effektiviseras både tid- och energimässigt. Det leder till studiens andra syfte, nämligen att ge förslag på hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett så kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och därför finns det inte heller en bestämd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag på vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta.

Att som sjuksköterska i ambulansen överrapportera en patient till akutmottagningssjuksköterskan är en viktig del i arbetet. Detta är en riskfylld situation för patientsäkerheten då kommunikationen ofta brister. Syftet med denna studie är att undersöka akutmottagningssjuksköterskans upplevelse av överrapportering från sjuksköterskan i ambulansen när det gäller patienter med icke livshotande tillstånd. En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att få fram upplevelserna. Intervjuerna utgick från Critical Incident Thechnique. Det var tio stycken informanter som deltog i studien. Data analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från intervjuerna delades upp i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultatet visade på att informanterna saknade en helhet kring patienten. Även saknad av en strukturerad överrapportering både muntligt och skriftligt. Detta leder till missnöje hos informanterna. Det visade även att det är personbundet hur tillfredsställande överrapporteringen blir. Studien stödjer en användning av verktyg för strukturerad kommunikation och patientdelaktighet vid överlämning av patient från sjuksköterska i ambulans till sjuksköterska på akutmottagning. Resultatet påvisar också vikten av att i vidareutbildning till ambulanssjuksköterska förmedla kunskap om informationsöverföringens betydelse.

Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i hälso- och sjukvården och behöver ha en stor kunskap om patienten för att kunna ge god vård och tillgodose patientens grundläggande behov. Vid skiftbyten behöver ansvarig sjuksköterska göra en informationsöverföring till nästkommande sjuksköterska. Därför behöver patientinformationen fungera optimalt vid överrapporteringar mellan sjuksköterskor. När informationsöverföringen brister leder det till att patientsäkerheten hotas vilket kan innebära en vårdskada och ett vårdlidande för patienten. Tidigare forskning visar att det finns brister i kommunikationen hos sjuksköterskor vilket påverkar patientsäkerheten. Det finns kommunikationsverktyg att använda sig av för att minska brister vid överrapportering av patientinformation, där sjuksköterskan kan använda sig av en mall för att få en struktur på informationsöverföringen. Kommunikationsverktyget SBAR består av S-situation, B-bakgrund, A-aktuell bedömning och R-rekommendation och är ett verktyg som underlättar för sjuksköterskan vid överrapportering. Syftet med studien är att undersöka effekter av att sjuksköterskor överrapporterar patientinformation med hjälp av SBAR. Metoden baseras på en allmän litteraturöversikt där elva artiklar har analyserats med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall. I studien kom det fram att SBAR var till stor nytta för sjuksköterskorna eftersom alla arbetade med samma verktyg vilket underlättade överföringen av patientdata. Patientsäkerheten ökade då det inte skedde några misstag i kommunikationen vid överrapportering av patienter med hjälp av SBAR, vilket också bidrog till en starkare teamkänsla och bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Slutsatsen är att användning av SBAR vid patientöverlämning hjälpte sjuksköterskorna att inte glömma viktig information om patienterna. Därmed minskade risken för patientlidande orsakad av otillräcklig kunskap om patienten med positiva effekter på patientsäkerheten och möjligheten att tillgodose patientens grundläggande behov.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en rapporteringsmodell som sker med patienten närvarande. Flerafördelar har noterats med modellen som ekonomiska besparingar och färre patienter som ramlar.Sjuksköterskor har ett ansvar att förmedla information på ett säkert sätt och samtidigt bevara sekretessoch integritet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters respektive sjuksköterskors uppfattningar ocherfarenheter av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie som följer Polit och Beck (2021) nio steg. Sökningarna efter artiklar utfördes iCINHAL och PubMed och resulterade i sammanlagt tio artiklar som kvalitetsgranskades utifrån Polit ochBeck (2021) granskningsmallar. Fördelningen var åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa. Ett induktivtförhållningssätt tillämpades vid bearbetning av artiklarna. Resultat: Artiklarna sammanställdes och bildade fem teman; ”En personcentrerad rapporteringsmodell”,”Kontroll av information bidrog till trygghet och säkerhet”, ”Involvering i vården samt betydelsen avförståelse för innehållet i rapporten”, ”Sekretess, integritet och behov att anpassa information” och ”Tidsaspekter med bedsiderapportering”. Slutsats: Patienter och sjuksköterskor har olika uppfattningar och erfarenheter om bedsiderapportering.Litteraturstudiens resultat visar att båda parter identifierar ett problem angående sekretess och integritet,dock verkar sjuksköterskan bekymras mest över problemet. Majoriteten av patienterna uppskattadeinvolveringen bedsiderapporten framkallade men det fanns vissa som tyckte att involveringen var negativ.Sjuksköterskorna uppfattade och erfor bedsiderapporten som tidskrävande dock fanns någonsjuksköterska som tyckte motsatsen.