Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar kring specialpedagogik i förskolan. Uppsatsen baserades på en kvalitativ undersökningsmetod med åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalet grundar sig på fyra upptagningsområden i en medelstor stad. Respondenterna var fyra förskollärare och fyra specialpedagoger i spridda åldrar och yrkeserfarenheter. Resultatet i undersökningen visar en komplexitet kring begreppet barn i behov av särskilt stöd och att synen på möjligheter och svårigheter speglar verksamhetens utformning. Att ta sig förbi svårigheter som uppstår i arbete med barn i behov av särskilt stöd kräver förmåga att se möjligheter och ett reflekterande förhållningssätt med viljan till förändring.

Det här examensarbetet inom speciallärarutbildningen vid Stockholms universitet har som syfte attundersöka hur grundskollärare beskriver sitt behov av fortbildning inom det specialpedagogiska fältetför att möta elever i Behov Av Särskilt Stöd (BASS) och vilka möjligheter och hinder som anges föratt kunna uppfylla detta. Studien är kvalitativ och har en induktiv ansats (Kvale & Brinkmann, 2014).Som datainsamlingsmetod i denna studie används en enkätundersökning med öppna frågor. Deltagarei studien är 32 grundskollärare från hela Sverige. Resultatet visade att vare sig lärare upplever attarbetet med elever i BASS i klassrummet fungerar eller inte så upplever de ett behov av fortbildning, iförsta hand inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och dyslexi. De vill öka sinkompetens främst genom att följa föreläsningar gemensamt och diskutera med sina kollegor. Genomkollegialt lärande ser de fördelar i att ta del av varandras kunskaper och lära av varandra vilketöverensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella lärandet. Lärarna ser bådemöjligheter och hinder till att fortbilda sig och här har rektor visat sig ha en viktig roll. Begränsningoch vidare forskning diskuteras i slutet av studien.

Samhällets sociala struktur har förändrats under de senaste decennierna och strukturförändringarna har påverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förändrade pedagogiska arbetssätt.Idag har speciallärare på många skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vårt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlägga vilket stöd mentorer/klasslärare söker hos specialpedagog. Vi har gjort våra undersökningar på skolor i två olika kommuner i Skåne. Vårt syfte har varit att undersöka vilket stöd specialpedagogerna rekommenderar och om stödinsatserna ger något resultat. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer vill vi ge en bild av hur specialpedagogens arbete fungerar ute i skolorna. Våra resultat visar att många lärare har insett specialpedagogens betydelse för sin egen undervisning men vid intervjuerna framkommer ofta önskan om både speciallärare och specialpedagog. Lärare är i behov av kompetensutveckling i specialpedagogik för att känna sig säkra i den integrerade undervisningen. / The role of the special education teacher in the integrated school

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 pSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2006ABSTRACTAnnette Karlgren (2006). Lärmiljöns betydelse för elever i behov av särskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 p, Malmö högskola.SyfteJag har under det senaste året kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifråga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del. Eleverna har som gemensam nämnare att skolgången inte har fungerat på deras tidigare skolor. Orsakerna har varit alltifrån en känsla av utanförskap, mobbing, livskriser till autismrelaterade funktionshinder m.m. Det har visat sig att skolan ifråga leder ett koncept, där eleverna trivs och en stor del av eleverna lämnar skolan med godkända betyg. Syftet med detta arbete är således att, i ett elevperspektiv, undersöka vad elever i behov av särskilt stöd lyfter fram som väsentligt för en god lärmiljö. Vilka faktorer bidrar till välbefinnande? Vad krävs av skolan och dess personal i arbetet med ungdomar i behov av särskilt stöd? Hur uppfylls styrdokumentens krav? Inledningsvis har jag läst in mig på relevant litteratur för att skaffa mig bredare kunskap inom området.MetodUndersökningen genomfördes med intervju som metod. Jag valde att bearbeta och analysera intervjumaterialet utifrån ett kvalitativt, fenomenologiskt perspektiv. Detta gav mig möjligheten att försöka förstå och tolka elevernas livsvärld. ResultatResultaten pekar på att ömsesidig respekt mellan eleverna och mellan elever och personal, lugn och ro, möjligheten att påverka sitt eget skolarbete samt avsaknaden av mobbing m.m. bidrar till en känsla av sammanhang och välbefinnande bland eleverna. Min slutsats är att det krävs en välorganiserad skola och en mycket kompetent och empatisk personal för att möta elever i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Lärmiljö, elever i behov av särskilt stöd, respekt, känsla av sammanhangAnnette KarlgrenHandledare: Elna JohanssonBjörkstigen 33Examinator: Lars Berglund296 38 ÅHUSTel. 044-24 02 31

Hur personal ute på förskolan ser på bergreppet barn i behov av särskilt stöd.

I arbetet som resurslärare har jag stött på elever (i behov av särskilt stöd) som vägrar att vara med klassen i en ”vanlig” klassrumsmiljö, samt de elever som vägrat gå ut för att få extra hjälp.Jag har funderat vad det är som gör detta, vad är den drivande motiveringen?Vilka hinder och möjligheter ser eleverna i de olika formerna, och hur det personliga välbefinnandet påverkas.Jag har använt mig av specialpedagogisk samt psykologisk litteratur. Och via min valda teori, KASAM, har jag blivit införstådd med hur eleverna i arbetet har resonerat kring sin lärandesituation och de val de gör angående att vara inne eller ute från klassen.Via begreppen Delaktighet, Meningsfullhet och Hanterbarhet i KASAM har jag sett hur eleverna väljer för att uppnå dessa tre, eller väljer vilket som känns viktigast för dom.

Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur lärare på högstadiet arbetar med åtgärdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett åtgärdsprogram kan användas och tar upp forskning kring åtgärdsprogrammets användande och lärarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger på högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprätta och använda åtgärdsprogram. Vi har också tolkat hur de uppfattar föräldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprättandet av åtgärdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla pedagogerna arbetar med åtgärdsprogram. De har en positiv attityd till åtgärdsprogram, men kunskaper inom området har de inte fått i grundutbildningen utan genom arbetslivserfarenhet. Genom samarbete i arbetslag finns en strävan mot att få ett helhetsperspektiv på elever i behov av särskilt stöd. Men det kan innebära svårigheter i form av samarbete, otillräcklig kunskap och olika organisatoriska perspektiv.Nyckelord: Åtgärdsprogram, relationellt perspektiv, elever i behov av särskilt stöd / Acion programme, a tool at school?

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver förutsättningar för ett inkluderande arbetssätt i förskolan med barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Vilka faktorer påverkar förskollärares förutsättningar att genomföra ett inkluderande arbete i förskolans verksamhet? Vi har grundat forskningsarbetet i ett fenomenografiskt perspektiv där variation av förskollärares uppfattningar och erfarenheter har identifierats. Studien är utförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av förskollärare verksamma i samma kommun och de gjordes på plats och över webb-verktyget Microsoft Teams. Studiens resultat pekar på vikten av förskollärares kompetens, erfarenhet, förhållningssätt samt samverkan med vårdnadshavare som förutsättningar till en inkluderande utbildning för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien var att få en bredare förståelse för hur förskollärare förstår inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Med en kvalitativ metod och skriftliga intervjufrågor ville vi ta reda på vilka specialpedagogiska perspektiv förskollärare utgår från för att förstå begreppen inkludering och barn i behov av särskilt stöd i teori och handling. Vi använde oss av två flervalsfrågor och fyra öppna frågor. Den kvalitativa skriftliga intervjun riktade sig mot förskollärare i förskolan och förskoleklass. Studiens empiri utgår från de skriftliga intervjufrågorna som är: Vad innebär inkludering för dig?, Hur arbetar du inkluderande?, Vad upplever du är utmanande med att arbeta inkluderande? och Vad innebär barn i behov av särskilt stöd för dig?. I resultatet framkommer det att förskollärarnas förståelse av inkludering är att skapa jämlikhet, respekt och acceptans för olikheter. Förskollärarna skriver att miljöns utformning har en stor betydelse i det inkluderande arbetet, men att det finns utmaningar som begränsar. Utmaningarna som skrivs fram av förskollärarna är tid, ledning, stora barngrupper, resurser och kompetens. Resultatet har sedan analyserats i relation till studiens teoretiska utgångspunkt inom de specialpedagogiska perspektiven som är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Det blir tydligt att alla tre perspektiven har en viktig funktion i det inkluderande arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger uppfattar och resonerar kring sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Arbetets syfte och frågeställningar har sin grund i att vi upplevde att forskningsfältet inom detta område för fritidshemmet var begränsat. Vi ville därmed genom vårt examensarbete bidra till forskningsområdet inom fritidshemmet. I vårt examensarbete har vi besvarat frågeställningar som utgår från hur fritidspedagoger och fritidslärare uppfattar och motiverar sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Studien har den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där vi genomförde fem intervjuer med utbildad fritidspersonal, såsom fritidslärare och fritidspedagoger, från två olika skolor i södra Sverige. Analysen tog avstamp i våra två teoretiska utgångspunkter: relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. I vårt resultat och analys för arbetet har vi redovisat hur våra informanter uppfattar sitt arbete med socialt lärande samt hur de motiverar sitt arbete med det, specifikt för de elever som de anser vara i behov av särskilt stöd. I vår analys har vi belyst att det finns olika tankar huruvida elevers behov är beskrivit ut ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, det vill säga om det tillskrivs individen eller om det är något som skapas i den miljö som eleven befinner sig i.