Syftet med studien är att ta reda på hur tillfälligt inhyrda medarbetare via bemanningsföretag upplever sina villkor för lärande på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt ur Illeris (2015) teori om lärande. Intervjuguiden är skapad och strukturerad utifrån Illeris teori om lärande och fyra informanter är intervjuade genom semistrukturerade intervjuer. Transkriberingen är bearbetad systematiskt genom en innehållsanalys, vilket ledde till resultatdelens tematiseringar. I diskussionsavsnittet analyseras empirin och sätts i relation till tidigare forskning. Trots studiens begränsning gällande antalet informanter finns en allmängiltighet i svaren, vilket stärker studiens validitet. Slutsatsen är att tillfälligt inhyrda medarbetares villkor för lärande beror  på det personliga engagemanget, social och organisatorisk inkludering samt utmaning i arbetsuppgifterna.

<p>Problemformulering: Bakgrunden till vår uppsats startade när vi själva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptäckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta på arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. Därför blev vi intresserade av att få veta varför företag väljer att gå via bemanningsföretag istället för att anställa själva. Syfte: Syftet med denna studie är att få reda på hur företag ser på de kostnader som uppstår vid inhyrning av personal. Metod: I det här avsnittet kommer vi att presentera vårt val av metod. Vi kommer att berätta utförligt hur vi ska gå tillväga för att genomföra vår undersökning. Även förhållningssättet kommer att presenteras som utmynnar i senare delen av uppsatsen i analys och slutsats. Teori: I teoriavsnittet presenterar vi de teorier som vi valt att använda oss av, bland annat "Det Intellektuella kapitalet" och "Porters fem konkurrenskrafter". Även här presenteras de vetenskapliga artiklar som vi har funnit intressanta att studera inför arbetet. Empiri: I det här avsnittet presenteras våra intervjufrågor respektive svar. Analys: Här analyserar vi de svar vi har fått vid intervjuerna med hjälp av de teorier som vi presenterar i teorikapitlet. Slutsats: Slutsatsen är den väsentligt viktiga delen i vår uppsats. Här drar vi slutsatser med hjälp av de nya perspektiv vilka vi har fått vid intervjuerna. Källkritik: Här presenterar vi vår egen åsikt om de artiklar, böcker och svar som vi fått vid intervjuerna. Nyckelord: Intellektuellt kapital, Porters fem krafter, Bemanningsföretag, Bemanningsbranschen.</p>

<p>Bakgrund:Att företag skapar tillväxt är en oerhört viktig del i ett lands ekonomiska hälsa. Detta då tillväxt bidrar till att både skapa sysselsättning och generera skatteintäkter, vilket också i sin tur medför att landets teknik och utveckling kan gå framåt. Vid en internationell jämförelse har Sverige i dagsläget en relativt låg andel tillväxtföretag. Kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för att skapa och bibehålla tillväxt är idag relativt låg. Det är få företag som år efter år ökar sin tillväxt och det är ännu färre som klarar av att överträffa branschtillväxten. Bemanningsbranschens sysselsätter idag hundratusentals människor och den unga branschens goda utveckling är en viktig del i tjänstesektorns allt mer betydande roll i det svenska näringslivet. Att bibehålla tillväxt i en sådan föränderlig och konjunkturkänslig bransch som bemanningsbranschen är dock ett problem för många bemanningsföretag.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka framgångsfaktorer som har betydelse för tillväxtföretag inom bemanningsbranschen för att bibehålla en uthållig tillväxt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida det finns en koppling mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer. Därmed är syftet också att kunna utläsa om företags framgångsfaktorer förändras beroende av var företag befinner sig i livscykeln.</p><p>Genomförande: Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fyra bemanningsföretag där två personliga intervjuer har genomförts med respektive fallföretag.</p><p>Resultat: Studien visar på att det finns ett antal grundläggande framgångsfaktorer som är viktiga för att bemanningsföretag ska kunna bibehålla tillväxt. Vidare visar studien att framgångsfaktorer är av både konstant och föränderlig karaktär. Detta innebär således att själva grundkärnan i framgångsfaktorer inte förändras med marknadstrender. Däremot påverkas ofta innebörden av framgångsfaktorer av de förändringar som sker på marknaden. Exempelvis visar studien på att kompetens alltid är en viktig framgångsfaktor för bemanningsföretag men att kravet på typ av kompetens förändras över tiden. Då samtliga fallföretag i studien befann sig i liknande faser i livscykeln har vi i studien således inte kunnat utläsa en tydlig koppling överlag mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer.</p>

No description available.

<p>I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer. Vårt insamlade material analyserades sedan med hjälp av våra valda teoretiska utgångspunkter som vi ansåg kunde sammankopplas till den typ av tillhörighet vi ville undersöka, psykologiskt kontrakt, ”commitment” och socialt stöd. Analysen visar att tillhörighet kan sammankopplas med vilken uppfattning och relation den ambulerande tjänstemannen har gentemot arbetsgivaren. De ambulerande tjänstemännens önskan om tillhörighet till arbetsgivaren verkar även kunna sammankopplas med vilken tillhörighet de känner till uppdragsgivaren.</p>

<p>I en globaliserad värld rör sig människor lättare över landsgränser. Samhällen blir mångkulturella. Om mångfalden främjas leder det till en positiv samhällsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krävs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jämställdhet framför allt på arbetsmarknaden.</p><p>Att bli behandlad annorlunda på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden är upprättandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307). Lagen verkar dock vara svår att följa och lagbrott är svåra att kontrollera. Endast 4 domar av 300 anmälda diskrimineringsfall verkställdes förra året.</p><p>Vi har valt att i den här studien undersöka om det förekommer diskriminering i samband med bemanningsföretagens rekrytering (delfråga 1) och om företagen i bemanningsbranschen arbetar mot diskriminering på den egna arbetsplatsen (delfråga 2). Bemanningsbranschen har valts då många anställningar i dag går via ett bemanningsföretag, dessutom förväntas branschens omfattning på arbetsmarknaden att öka.</p><p>Genom en intervju med en rekryteringsansvarig på ett bemanningsföretag i Stockholm samt en mindre omfattande enkätundersökning med fem olika bemanningsföretag, visade det sig att diskriminering förekommer i bemanningsbranschen och i företagens rekryteringsprocess.</p><p>Slutsatsen på delfråga 1 i problemformuleringen visar att bemanningsföretagens rekryteringen är uppbyggd så att personliga värderingar, fördomar och attityder påverkar vem som kvalificeras som tänkbar kandidat. Rekryterarnas tidigare erfarenheter styr deras handlande i rekryteringen och det innebär att det som känns främmande och som man inte har kunskap om ofta väljs bort. Slutsatsen på delfråga 2 i problemformuleringen visar att det mesta talar för att diskriminering förekommer på bemanningsföretagens egna arbetsplatser. Slutsatsen på delfråga 3 i problemformuleringen visar att det bland rekryterarna finns en uppfattning om att företaget där de arbetar har ett målinriktat arbete mot diskriminering men att vetskapen om diskrimineringsarbetets tillämpning saknas. Rekryterarna menar att diskriminering förekommer på deras arbetsplats och det visar sig i deras arbete samt att vissa har själva känt sig diskriminerade.</p>

<p>Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fått en allt viktigare roll på den svenska marknaden. Vår uppsats diskuterar det relativt nya sättet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns när organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar även upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tänkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen. Dessa personer har god inblick i det berörda området. Vi har använt oss av en intervjumall för att ge informanten utrymme till egna tankar. Vår analys har vi gjort genom att tillämpa teorin, HRM – Human Resource Management, på de sammanställda empiridelarna.</p><p>En av de slutsatser vi kom fram till var att det finns många fördelar att anlita ett bemanningsföretag för personallösningar, så som snabbhet i tillsättandet av rätt kompetens och flexibilitet i personalstyrkan. Det finns även nackdelar med arbetssättet, t.ex. att företaget mister sin företagskultur och att det kan bli kostsamt i längden. Vi anser dock att fördelarna väger tyngre än nackdelarna i anlitandet av ett bemanningsföretag.</p>

<p>Att vara anställd i ett bemanningsföretag innebär ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegränsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar också att tillfälligt inhyrd personal kräver mer stöd än vad till exempel tillsvidareanställda behöver. Den här studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anställda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrån de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anställdas personlighet och längden på uppdragen är avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning. Dessa två anställningsformer har en bortre gräns, med detta menas att anställningen övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren arbetat mer än två år under en femårsperiod.</p><p>När arbetsgivaren är i behov ny arbetskraft måste hänsyn tas till 25§ LAS. En arbetstagare har företrädesrätt till återanställning inom den verksamhet där arbetstagaren tidigare varit anställd. Rätten avser tillsvidareanställda vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Företrädesrätt föreligger även vid avslut av tidsbegränsade anställningar. Den gäller från dagen då uppsägningsbesked lämnades och nio månader framåt från den dagen anställningen upphör att gälla. Syftet med företrädesrätten är att förhindra att arbetsgivaren kringgår turordningsreglerna i LAS.</p><p>En stor del av uppsatsen handlar om kommuners möjlighet att hyra in arbetskraft. En arbetsgivare har möjlighet att tillgodose ett tillfälligt behov av arbetskraft genom att hyra in personal. Det är viktigt att den inhyrde arbetstagaren i faktisk mening är att anse som uppdragstagare enligt det tvingande uppdragstagarbegreppet. En viktig förutsättning för om inhyrningen är en tillåten åtgärd är att det inte får röra sig om ett avtal av permanent karaktär. Detta innebär att inhyrningen främst får täcka ett tillfälligt behov av arbetskraft. En arbetsgivare kan utan hinder hyra in tillfällig arbetskraft som har speciella sakkunskaper för en arbetsuppgift som finns hos företaget. När arbetsgivaren anlitar inhyrd personal fast det finns personer som har företrädesrätt till återanställning som åsidosätts uppstår frågan om det är ett kringgående av 25§ LAS. Här blir arbetsgivarens syfte med åtgärden avgörande. I de fall arbetsgivaren kan motivera inhyrningen med att det har ett företagsekonomiskt syfte är åtgärden enligt Arbetsdomstolen godtagbar, däremot är det inte tillåtet om syftet är att kringgå LAS. I de domar som vi använt oss av behandlade Arbetsdomstolen inte vad som menas med företagsekonomiskt syfte samt vad som gäller om det finns andra syften till åtgärden. Den berörda arbetstagarorganisationen har enligt 39§ MBL rätt att lägga in veto i situationer när en arbetsgivare tänker hyra in personal, dock måste det finnas starka skäl för ett sådant ingripande. Vidare får enligt LOU inte kommunen hyra in personal från oseriösa uthyrare.</p><p>Vi har genomfört en empirisk undersökning hos vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad kommun för att se hur de har tillämpat gällande rätt angående anställningstrygghet för att uppnå kravet på kompetens och kvalifikation enligt SoL och HSL. De har valt att ge de tillsvidareanställda med vårdnära arbete inom Kommunals avtalsområde möjlighet att själva välja sin sysselsättningsgrad. Detta har gjort att de fått ett minskat behov av vikarier. Vidare har vissa enheter personalpool där det arbetar tillsvidareanställd personal. Det är härifrån det i första hand hämtas vikarier när sådant behov uppstår. Rekryteringen av vikarier måste göras på ett noggrant sätt i och med den bortre gränsen för vikariat.</p> / <p>The purpose of this essay is to account for an employer’s options, and possible actions, to meet the demands of temporary labour. LAS state that that nontenured appointments are the principal rule when it comes to the various types of employments and temporary jobs are the exception. According to LAS you can put a time limit on a position by general temporary employment, substitutes, seasonal employment, when a worker has turned 67 and also to employment with a trial period. During a general temporary employment there are no special demands on the employer. For a substitute there has to be a connection between a certain employee’s position which is unoccupied or a certain vacant post. These two forms of employment do have a time limit. It occurs when the employee has worked for two years during a five year period, then the statues of employment turn in to a permanent position.</p><p>When an employer has the need for new labour, he/she must consider paragraph 25 of LAS. A former employee has preferential right to be rehired within the field of work where he/she was formerly employed. This applies to former permanently employed that was discharged due to lack of work. It also applies to employees with temporary employments that have ended. It is effective from the day the employer gives notice of dismissal and nine months forward from the day when the employment ceases to exist. The purpose of this paragraph is to prevent the employer from evading priority rules.</p><p>A big part of this essay is about the municipality’s different options to hire manpower. An employer has the option to satisfy the need of temporary labour by hiring manpower. It is important that the hired manpower is indeed considered the commissioner in accordions to special paragraphs. One important condition for this type of manpower to be an accepted measure is that it does not involve a permanent position. This means that hiring manpower is mainly to cover a need for temporary labour. An employer can without any problem hire manpower with a specific competence for a work task at the company. When the employer hires manpower, even though there are people with preferential right to be rehired, the question arises as to whether or not this is an evasion of paragraph 25 of LAS. The employer’s purpose with this measure is of vital importance. If the employer can justify the hiring of manpower, with the fact that it is of business administrational purpose, then the measure is, according to AD, valid. However, it is not allowed if the purpose is to evade the paragraphs of LAS. In the verdicts we have used AD did not consider what business administrational purpose meant, neither what would apply if there were other purposes of the measure. The concerned union has according to paragraph 39 of MBL the right to veto a situation when an employer hires manpower. Although they have to have a strong case to intervene. Furthermore, the municipality can not, according to LOU, hire manpower from agencies that are not legitimate.</p><p>We have also conducted an empirical inquiry at the healthcare administration in Karlstad municipality to see how they have applied existing law when it comes to employment security to reach the demand of competence and qualifications according to SoL and HSL. They have chosen to give their permanent employees, in healthcare within Kommunals agreement, the right to choose their level of occupation. This has reduced their need for substitutes. Furthermore, some have staff units with permanent employees. The substitutes primarily come from these units when needed. Because of the rules concerning substitutes, like the time limit for these types of employments, they have to be real careful when they recruit new personnel.</p>

Problemformulering: Bakgrunden till vår uppsats startade när vi själva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptäckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta på arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. Därför blev vi intresserade av att få veta varför företag väljer att gå via bemanningsföretag istället för att anställa själva. Syfte: Syftet med denna studie är att få reda på hur företag ser på de kostnader som uppstår vid inhyrning av personal. Metod: I det här avsnittet kommer vi att presentera vårt val av metod. Vi kommer att berätta utförligt hur vi ska gå tillväga för att genomföra vår undersökning. Även förhållningssättet kommer att presenteras som utmynnar i senare delen av uppsatsen i analys och slutsats. Teori: I teoriavsnittet presenterar vi de teorier som vi valt att använda oss av, bland annat "Det Intellektuella kapitalet" och "Porters fem konkurrenskrafter". Även här presenteras de vetenskapliga artiklar som vi har funnit intressanta att studera inför arbetet. Empiri: I det här avsnittet presenteras våra intervjufrågor respektive svar. Analys: Här analyserar vi de svar vi har fått vid intervjuerna med hjälp av de teorier som vi presenterar i teorikapitlet. Slutsats: Slutsatsen är den väsentligt viktiga delen i vår uppsats. Här drar vi slutsatser med hjälp av de nya perspektiv vilka vi har fått vid intervjuerna. Källkritik: Här presenterar vi vår egen åsikt om de artiklar, böcker och svar som vi fått vid intervjuerna. Nyckelord: Intellektuellt kapital, Porters fem krafter, Bemanningsföretag, Bemanningsbranschen.