<p>Bakgrund: Vad är det för faktorer som kan tänkas styra"valet"av arbetsplats och vad får personalen att trivas? Hur skiljer sig vad man tycker är positivt och negativt med sin anställning åt bland de anställda och vad vidtar företaget för åtgärder gällande detta? Genom att undersöka varför dagens medarbetare sökte sig till företaget samt studera de anställdas uppfattning om vilka som är de viktigaste faktorerna till att de trivs och ska trivas på företaget, skapas en förståelse för vad som är företagets styrkor och svagheter inom detta område. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utarbeta och testa en modell som ska utveckla förståelsen för hur ett företag kan använda sig av kunskaper gällande sina medarbetares behov både internt och externt. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer att inrikta oss på vårt fallföretag Manpower i Norrköpings anställda. Studien berör endast de personer som verkar inom personaluthyrningssegmentet. Vi genomför ej intervjuer med före detta anställda vid bemanningsföretaget. Inte heller kundföretag ingår i denna studie eftersom vi anser dessa ligga utanför ramen för denna uppsats syfte. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförtsmed anställda vid Manpower i Norrköping. Resultat: Om ett företag undersöker de anställdas behov och önskemål får företaget en bild av vilken "typ av anställda" man har. Detta kan med fördel jämföras med den "typ av anställa" företaget vill ha. Denna information kan sedan användas både internt och externt av företaget. </p><p>Resultatet av vår undersökning mynnade ut i Trivselfaktormodellen som kan öka förståelsen om behov och arbetstillfredsställelse i arbetslivet.</p>

<p>Abstract</p><p>Coming to new job is not that easy, sometimes the feeling of insecurity appears. Working for recruitment agencies includes constant changes of colleagues and places of work and at the same time one has two different managers. Who does the individual turn to when problems occur and who do the employed see as his/her manager? Why do people search for work in recruitment agencies? How does it feel not having a fixed place of work or colleagues and how do the aspects of this affect the employed psychosocial work environment? This is a few questions asked when we tried to find answers on the employed feelings about his/hers psychosocial work environment in a recruitment agency. The purpose of this study was to find a deeper understanding on employees working in a recruitment agency experiences their psychosocial work environment on the basis of social support, demands and control. To find answers on our questions we made a deep qualitative interview with eight employees from a recruitment agency. We had help from the recruitment agency with the selection of respondents from our criteria’s. They had to be from different ages, genders and come from different ethnical backgrounds and the time of employment had to vary between them all. </p><p>As earlier researches we discovered some deficiencies within the recruitment agency and particularly about the social relations. Coming to demands our respondents has not expressed any despair. On the other hand there are suggestions that the demands are higher from the customer and the stationary employees, than from the recruitment agencies managers. The employed recons they have control over their working situation, based on their right of saying no to assignments that does not appeal them. Earlier research shows that employees within a recruitment agency are employed for an average of two years and that personal turnover is high in this business. Our respondents has worked in this trade of industry for two weeks up to four years and a number of them has been offered stationary employment at customers. All of them have turned them down with the justification about them being comfortable in the recruitment agency business and that the customer has not been appealing. </p><p>Our conclusion is that the experience of the psychosocial work environment can be seen as good. The positive experiences outweigh the negative experiences. </p><p>Keywords: Psychosocial work environment, social support, demand, control, consultants and recruitment agency.</p>

<p><strong>Syfte</strong>:            Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur företag ser på rekrytering via bemanningsföretag. Vilka är de bakomliggande motiven till att hyra personal istället för att anställa och dess fördelar/nackdelar?</p><p><strong>Metod</strong>:          En förstudie följd av en kvalitativ undersökning med intervjuer. Intervjumetoden blev i ostrukturerad form där respondenterna fritt fick tala utifrån den egna referensramen. En telefonteknik användes vid bokning av intervjuer.</p><p><strong>Problem:      </strong>För att uppnå en maximal lönsamhet och samtidigt behålla kvalitet och ha snabba leveranser till kund, försöker företagen att minska på det bundna kapitalet. Vid en fastanställning kan det bli problematiskt ur denna aspekt då företaget efter en period inte längre är i behov av den fastanställda personalens kompetens.<strong> </strong>Trenden att hyra personal istället för att anställa har därför ökat. Vad blir effekterna av detta?  <strong></strong></p><p><strong>Målgrupp:   </strong>Denna studie vänder sig till företag som är intresserade av att hyra personal eller som redan hyr personal. Men även för bemanningsföretag, blivande konsulter samt övriga intressenter som har en direkt eller indirekt anknytning till detta ämne.</p><p><strong>Slutsatser:    </strong>Genom studien har vi, utifrån våra respondenter, fått reda på bakomliggande motiven till inhyrning av personal samt de fördelar och nackdelar detta innebär. Fördelar: flexibilitet, produktiv personal, undvika personalbrist, kompetens samt nytänkande. Nackdelar: motivationsbrist, illojalitet, urholkning av företagskultur, stämning på arbetsplatsen samt att företag kan hamna i en beroendeställning. Baserat på vår undersökning har vi kunnat dra slutsats om att personalinhyrning även är en konkurrensfördel. Det är viktigt för företag att integrera konsulter i företaget med de fastanställda för att skapa en starkare gemenskapskänsla. Det är även viktigt med tydlighet när konsulter ska rekryteras.</p> / <p><strong>Purpose:       </strong>The purpose of this essay is to gain insight into how companies look at recruiting through employment agencies – which the underlying rationale is to hire staff instead of employing and its advantages and disadvantages.</p><p><strong>Method:       </strong>A feasibility study followed by a qualitative study with interviews. The interview method was in unstructured form in which respondents were free to speak from their own frame of reference. A phone method was used in the booking of interviews.</p><p><strong>Problem</strong>:      In order to achieve maximum profitability, while maintaining quality and have fast delivery to the customers, companies are trying to reduce the part of capital that is tied up. It can therefore be a problem for companies when they employ someone permanently and after a period of time realizing that they no longer are in need of this person’s skills. The trend to hire staff instead of recruiting has because of this reason increased. What are the effects of this?</p><p><strong>Audience:</strong>     This study is aimed to companies who are interested in hiring staff or companies that hire staff already. But even for workers, prospective consultants and other stakeholders who are directly or indirectly related to this subject.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results:        </strong>Through this study, we have, based on our respondents, found out the underlying reasons for hiring of personnel and the advantages and disadvantages that entails. Advantages: flexibility, productive staff, avoiding staff shortages, competence and innovations. Disadvantages: lack of motivation, disloyalty, erosion of the corporate culture, morale, and that company could be in a position of dependence. Based on the survey, we have been able to draw conclusions that staff hiring also is a competitive advantage. It is important for companies to integrate consultants into the company with the staff to create a stronger sense of community. It is also important to have clarity on consultants to be recruited.</p>

<p><strong>Problem: </strong>How should a company act to sustain a strong identity and thereby a strong brand image when operating in a changeable world?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to analyze whether the corporate identity of Academic Work is strong or fragmented. Further more this thesis aims to give recommendations on how the company could continue working to maintain a strong brand image.<strong> </strong></p><p><strong>Methodology: </strong>The thesis is a case study of Academic Work. The study is based on data collected from interviews, a poll as well as data from the company website. The thesis does not intend to generalize but rather it aims to give a deeper understanding and a greater knowledge within the field.</p><p><strong>Theoretical perspectives: </strong>The theoretical base of this thesis is the Vision, Culture & Image Model by Hatch and Schultz. Organizational Identity Construction Model by Lane and Scott, and Service marketing model by Grönroos.</p><p><strong>Empirical findings: </strong>The empirical<strong> </strong>section contains a summary of the conducted interviews as well as a compilation of the poll.</p><p><strong>Analysis & Result: </strong>The study shows that the corporate identity of Academic Work is strong due to the fact that image, vision and corporate culture are coherent. In addition employees share company values and experience identification with corporate goals and vision. Furthermore the company successfully communicates the business plan and ideas about personnel through external-, internal- and interactive marketing.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The study shows that companies should work towards a strong company culture where employees on a personal level share company values. Managers should try to motivate employees in working towards company goals. The company must have an image that is coherent with reality. Also they must be aware of its strengths and weaknesses. The company needs an internal, external and interactive communication that works successfully. These working methods contribute in strengthening the corporate identity and will give a strong brand image.</p><p> </p> / <p><strong>Problem:</strong> Hur skall ett företag som verkar inom en föränderlig omgivning arbeta för att upprätthålla en stark identitet och därmed en stark image för sitt varumärke?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie analysera om företagsidentiteten på</p><p>Academic Work är stark eller fragmenterad. Syftet är även att ge rekommendationer till företaget för hur det kan arbeta för att bibehålla en stark image för sitt varumärke.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen består av en fallstudie av bemanningsföretaget Academic Work. Studien behandlar data insamlat från enkätundersökning, intervjuer, samt material från företagets hemsida. Uppsatsen har en kvalitativ ansats som inte syftar till att leda till några generaliseringar eftersom det är en fallstudie. Istället syftar uppsatsen till att ge en djupare förståelse och en större kunskap inom området.</p><p><strong>Teori:</strong> Uppsatsens teoretiska underlag utgörs av Vision, Culture & Image Model som författas av Hatch och Schultz. Organisational Identity Construction Model, författad av Lane och Scott, samt Modell för tjänstemarknadsföring, författad av Grönroos.</p><p><strong>Empiri:</strong> Empiriavsnittet består av en sammanfattning av de intervjuer som genomförts samt en sammanställning av svaren från enkätundersökningen. Dessa går att finna i fulltext i bilagorna.</p><p><strong>Analys & Resultat:</strong> Studien visar att företagsidentiteten på Academic Work är stark eftersom image, vision och företagskultur är nära sammanlänkade. Arbetsgruppen identifierar sig med företagets identitet och delar på ett personligt plan företagets normer och värderingar. Dessutom lyckas företaget kommunicera ut sin affärsidé och personalidé effektivt genom den externa, interna och interaktiva marknadsföringen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Undersökningen visar att företag bör arbeta för att ha en stark företagskultur där medarbetarna på ett personligt plan delar företagets normer och värderingar. Ledningen bör även arbeta aktivt för att motivera de anställda att jobba mot företagets mål. Företaget bör ha en effektiv kommunikation både internt, externt och interaktivt. Dessa sätt att arbeta inom ett företag bidrar var för sig till att stärka företagets identitet och ger en stark image av varumärket.</p>

Bakgrund: Vad är det för faktorer som kan tänkas styra"valet"av arbetsplats och vad får personalen att trivas? Hur skiljer sig vad man tycker är positivt och negativt med sin anställning åt bland de anställda och vad vidtar företaget för åtgärder gällande detta? Genom att undersöka varför dagens medarbetare sökte sig till företaget samt studera de anställdas uppfattning om vilka som är de viktigaste faktorerna till att de trivs och ska trivas på företaget, skapas en förståelse för vad som är företagets styrkor och svagheter inom detta område. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utarbeta och testa en modell som ska utveckla förståelsen för hur ett företag kan använda sig av kunskaper gällande sina medarbetares behov både internt och externt. Avgränsningar: Vi kommer att inrikta oss på vårt fallföretag Manpower i Norrköpings anställda. Studien berör endast de personer som verkar inom personaluthyrningssegmentet. Vi genomför ej intervjuer med före detta anställda vid bemanningsföretaget. Inte heller kundföretag ingår i denna studie eftersom vi anser dessa ligga utanför ramen för denna uppsats syfte. Genomförande: Intervjuer har genomförtsmed anställda vid Manpower i Norrköping. Resultat: Om ett företag undersöker de anställdas behov och önskemål får företaget en bild av vilken "typ av anställda" man har. Detta kan med fördel jämföras med den "typ av anställa" företaget vill ha. Denna information kan sedan användas både internt och externt av företaget. Resultatet av vår undersökning mynnade ut i Trivselfaktormodellen som kan öka förståelsen om behov och arbetstillfredsställelse i arbetslivet.

Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.

Abstract Coming to new job is not that easy, sometimes the feeling of insecurity appears. Working for recruitment agencies includes constant changes of colleagues and places of work and at the same time one has two different managers. Who does the individual turn to when problems occur and who do the employed see as his/her manager? Why do people search for work in recruitment agencies? How does it feel not having a fixed place of work or colleagues and how do the aspects of this affect the employed psychosocial work environment? This is a few questions asked when we tried to find answers on the employed feelings about his/hers psychosocial work environment in a recruitment agency. The purpose of this study was to find a deeper understanding on employees working in a recruitment agency experiences their psychosocial work environment on the basis of social support, demands and control. To find answers on our questions we made a deep qualitative interview with eight employees from a recruitment agency. We had help from the recruitment agency with the selection of respondents from our criteria’s. They had to be from different ages, genders and come from different ethnical backgrounds and the time of employment had to vary between them all. As earlier researches we discovered some deficiencies within the recruitment agency and particularly about the social relations. Coming to demands our respondents has not expressed any despair. On the other hand there are suggestions that the demands are higher from the customer and the stationary employees, than from the recruitment agencies managers. The employed recons they have control over their working situation, based on their right of saying no to assignments that does not appeal them. Earlier research shows that employees within a recruitment agency are employed for an average of two years and that personal turnover is high in this business. Our respondents has worked in this trade of industry for two weeks up to four years and a number of them has been offered stationary employment at customers. All of them have turned them down with the justification about them being comfortable in the recruitment agency business and that the customer has not been appealing. Our conclusion is that the experience of the psychosocial work environment can be seen as good. The positive experiences outweigh the negative experiences. Keywords: Psychosocial work environment, social support, demand, control, consultants and recruitment agency.

Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.

Titel: Extern hjälp – faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraft Problem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning? Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning. Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats. Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning. De specifika egenskaperna som var viktigast hos bemanningsföretagen var enligt studien: kompetens, lokal förankring och att företaget var branschspecialiserat.

Problem: How should a company act to sustain a strong identity and thereby a strong brand image when operating in a changeable world? Purpose: The purpose of this thesis is to analyze whether the corporate identity of Academic Work is strong or fragmented. Further more this thesis aims to give recommendations on how the company could continue working to maintain a strong brand image. Methodology: The thesis is a case study of Academic Work. The study is based on data collected from interviews, a poll as well as data from the company website. The thesis does not intend to generalize but rather it aims to give a deeper understanding and a greater knowledge within the field. Theoretical perspectives: The theoretical base of this thesis is the Vision, Culture &amp; Image Model by Hatch and Schultz. Organizational Identity Construction Model by Lane and Scott, and Service marketing model by Grönroos. Empirical findings: The empirical section contains a summary of the conducted interviews as well as a compilation of the poll. Analysis &amp; Result: The study shows that the corporate identity of Academic Work is strong due to the fact that image, vision and corporate culture are coherent. In addition employees share company values and experience identification with corporate goals and vision. Furthermore the company successfully communicates the business plan and ideas about personnel through external-, internal- and interactive marketing. Conclusion: The study shows that companies should work towards a strong company culture where employees on a personal level share company values. Managers should try to motivate employees in working towards company goals. The company must have an image that is coherent with reality. Also they must be aware of its strengths and weaknesses. The company needs an internal, external and interactive communication that works successfully. These working methods contribute in strengthening the corporate identity and will give a strong brand image. / Problem: Hur skall ett företag som verkar inom en föränderlig omgivning arbeta för att upprätthålla en stark identitet och därmed en stark image för sitt varumärke? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie analysera om företagsidentiteten på Academic Work är stark eller fragmenterad. Syftet är även att ge rekommendationer till företaget för hur det kan arbeta för att bibehålla en stark image för sitt varumärke. Metod: Uppsatsen består av en fallstudie av bemanningsföretaget Academic Work. Studien behandlar data insamlat från enkätundersökning, intervjuer, samt material från företagets hemsida. Uppsatsen har en kvalitativ ansats som inte syftar till att leda till några generaliseringar eftersom det är en fallstudie. Istället syftar uppsatsen till att ge en djupare förståelse och en större kunskap inom området. Teori: Uppsatsens teoretiska underlag utgörs av Vision, Culture &amp; Image Model som författas av Hatch och Schultz. Organisational Identity Construction Model, författad av Lane och Scott, samt Modell för tjänstemarknadsföring, författad av Grönroos. Empiri: Empiriavsnittet består av en sammanfattning av de intervjuer som genomförts samt en sammanställning av svaren från enkätundersökningen. Dessa går att finna i fulltext i bilagorna. Analys &amp; Resultat: Studien visar att företagsidentiteten på Academic Work är stark eftersom image, vision och företagskultur är nära sammanlänkade. Arbetsgruppen identifierar sig med företagets identitet och delar på ett personligt plan företagets normer och värderingar. Dessutom lyckas företaget kommunicera ut sin affärsidé och personalidé effektivt genom den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Slutsats: Undersökningen visar att företag bör arbeta för att ha en stark företagskultur där medarbetarna på ett personligt plan delar företagets normer och värderingar. Ledningen bör även arbeta aktivt för att motivera de anställda att jobba mot företagets mål. Företaget bör ha en effektiv kommunikation både internt, externt och interaktivt. Dessa sätt att arbeta inom ett företag bidrar var för sig till att stärka företagets identitet och ger en stark image av varumärket.