I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd. Den vanligast förekommande intuitionen var av perceptuellt slag, en så kallad ”klinisk blick”. Slutsatsen visade att intuition är av stor vikt för ambulanspersonalens yrkeskompetens och att ambulanspersonalen ofta förlitar sig på magkänslan, framför allt vid beslut som rör huruvida de bör undersöka och behandla patient på plats eller köra patienten direkt till sjukhus.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och copingstrategier som påverkar/inverkar på personer med MS i beslutsfattandet kring graviditet och föräldraskap. Samt hur kvalitén var på gjorda studier inom detta område. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed (Medline). Sökningen resulterade i 13 vetenskapliga artiklar från fem länder med både kvalitativ och kvantitativ ansats, publicerade mellan år 1999-2010. Resultatet visade att avgörande faktorer som påverkar beslutsprocessen om att skaffa barn eller inte var bristfällig information, oro och rädsla kring hur graviditeten påverkar MS, behovet av stöd från andra, barnens och kvinnornas välbefinnande samt samhällets attityder. Copingstrategier som användes i beslutsfattandeprocessen var bl.a. bön och positivt tänkande. För mammor med MS var familjen ett starkt skäl att kämpa i det dagliga livet och de uttryckte behov av förståelse och bekräftelse hos sjukvårdspersonalen. Mammorna behövde ofta planera och strukturera det dagliga livet för att spara på krafterna och använde sig ofta av barn-inriktade aktiviteter för att underhålla eller distrahera barnet. Gjorda studier inom området var av relativt hög kvalitet. Slutsatsen är att kvinnor med MS som planerar graviditet behöver stöd och tydlig information för att underlätta det svåra beslutet och för att minska sin oro. / The purpose of this study was to describe the factors and coping strategies that influence/impact on people with MS in decision making about pregnancy and parenthood. Also, to describe which quality the studies had. The authors used a method of descriptive design where the search of articles was made in PubMed (Medline). The search resulted in 13 scientific articles from five countries by both qualitative and quantitative approach, published between the years 1999-2010. The results showed that the critical factors that influence decision-making process was inconsistent information, concerns and fears about how pregnancy affects MS, the need for support from others, children's and women's wellbeing and society's attitudes. Coping strategies used in decision-making process included prayer and positive thinking. For moms with MS, the family was a strong reason to struggle in their daily lives and they expressed a need for understanding and confirmation of medical personnel. Mothers often had to plan and organize their daily life in order to spare energy, and they often used child-focused activities to entertain or distract the child. Studies in these fields were of relatively high quality. The conclusion is that women with MS who are planning pregnancy need support and clear information to facilitate the difficult decision and reduce their anxiety.

Syfte med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera Irving Janis begrepp groupthink samt bedöma om det är en hållbar teori. De frågeställningar jag valt att behandla är:  Vilken kritik har och kan riktas mot Irving L Janis groupthink teori?  På vilket sätt har groupthink teorin utvecklats sedan uppkomsten? För att besvara frågorna och uppfylla mitt syfte så genomförde jag en litteraturstudie där jag utgick från en kvalitativ ansats. Resultatet visade att sedan Janis myntade begreppet 1972 har kritiken främst riktats mot det bristfälliga stöd teorin fått, dess negativa utformning samt Janis snäva inriktning på när groupthink leder till fiaskon. Utifrån denna kritik och min egna analytiska förmåga kommer jag fram till groupthink teorin inte är att ses som en hållbar teori. Det sätt groupthink teorin utvecklats på är att den gett upphov till flera andra förklaringsmodeller när det gäller beslutsfattande i grupp samt att den verkat som en katalysator för detta område inom smågruppsforskningen. / The purpose of this study is to critically examine Irving Janis groupthink concept and to evaluate if it is a sustainable theory. The issues I have chosen to examine are:  What criticisms have been and can be directed against Irving L Janis Groupthink theory?  How has the groupthink theory evolved since its creation? To answer these questions and to achieve my purpose, a literature review was conducted based upon a qualitative approach. The results showed that since Janis coined the term groupthink in 1972, criticism has mainly focused on the flawed amount of received support for the theory, its negative form, and Janis narrow focus on failures. Based on this critique and my own analytical skills brings me to the conclusion that group think theory is not to be seen as a sustainable theory. The way groupthink theory developed is that it have given rise to several other possible explanations in terms of decision making in groups and that it acted as a catalyst for this area in small-group research.

Syfte: Syftet var att undersöka patienternas tillfredsställelse med den information de erhåller under inneliggande vård på en allmänmedicinsk vårdavdelning på ett mindre sjukhus i Mellansverige. Vidare var syftet att undersöka om patienterna ansåg sig vara delaktiga i beslut kring behandlingar, undersökningar och omvårdnad. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie. 32 patienter deltog i studien. Datainsamlingen pågick under tio veckor och data analyserades med hjälp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppfattade att de helt eller delvis fått tillräcklig information gällande sitt sjukdomstillstånd, aktuella behandlingar och undersökningar samt den omvårdnad som utförts av vårdpersonal. Män uppfattade i större utsträckning än kvinnor att informationen hade varit tillräcklig. De flesta patienterna upplevde sig ha fått tid för frågor. Det fanns ett signifikant samband mellan deltagarnas upplevelse av att ha fått tid för frågor och uppfattningen av att ha fått tillräcklig information. De flesta patienterna upplevde att de fått vara delaktiga i beslut under vårdtiden och önskade ej vara mer delaktiga. Patienterna kände förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: De flesta patienterna uppfattade sig välinformerade angående sjukdomstillstånd, behandlingar/undersökningar samt utförd omvårdnad. Män uppfattade sig överlag mer välinformerade än kvinnor. De flesta upplevde sig vara delaktiga i beslut som fattades under vårdtiden samt kände förtroende för vårdpersonalen. / Aim: The aim of this study was to investigate in-patients’ satisfaction with given information at a internal medicine ward in a small hospital in Sweden. The aim was also to investigate whether the patients considered themselves being part of decisions about treatments, examinations and nursing care. Method: Quantitative descriptive survey study. 32 patients participated. Data collection lasted for ten weeks and data was analyzed with descriptive and non-parametric statistics. Result: The majority of the patients considered themselves totally or partly informed about their disease, treatments, examinations and nursing care. Men perceived themselves more well-informed then women. Most participants experienced that they were given enough time for questions. There was a significant correlation between the patients’ experience of time for questions and their experience of being well-informed. Most patients experienced themselves participating in decisions during their hospital stay and didn’t wish to participate more. The patients had confidence in the nursing staff. Conclusion: Most patients experienced themselves to be well-informed about their disease, treatments/examinations and nursing care. Men found themselves to be more well-informed then women. Most patients felt that they were participating in decisions and trusted the health-personnel.

<p>Mängden information som en läkare skall beakta i sitt beslutsfattande kring patientens diagnos och behandling ökar konstant. Det finns idag datoriserade system som har förmågan att stödja läkare i beslutsprocessen kring patientens diagnostisering och behandling. Dessa systems prestanda är i nivå med en expert. Trots detta har inget system fått någon större kommersiell spridning. I denna studie undersöks läkares attityder till beslutsstödjande system och om systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. Studien bygger på tre djupintervjuer med legitimerade läkare från olika specialitéer. Resultatet visar att de intervjuade läkarna har en positiv attityd till beslutsstödjande system och att systemen skall uppfattas som hjälpmedel i processen att diagnostisera och behandla patienter. Ingen av de intervjuade ansåg att systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. De anser att systemet lämpar sig bäst på en akutavdelning eller mottagningsavdelning. Det finns ett behov av fortsatta studier på större grupper för att kunna dra några generella slutsatser.</p>

<p>Introduktion: Revisionsbranschen har under de senaste åren drabbats av en rad skandaler vilka har fått stor uppmärksamhet i media den senaste tiden. De inträffade företagsskandalerna har bidragit till ökade krav på etik inom revisionsbranschen. För att revisorer ska återfå sin trovärdighet bland klienter och intressenter har kraven i allmänhet ökat på revisorer. Syftet med vår studie är att från ett svenskt perspektiv undersöka graden av etiskt tänkande bland revisorer. Detta kommer även att jämföras med det etiska tänkandet bland studenter för att se om det föreligger skillnader och likheter när det gäller etik.</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt att genomföra</p><p>både kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer.</p><p>Enkäten genomfördes på totalt 100 respondenter varav 50 revisorer och 50 studenter. Resultaten från enkäten följdes upp av tre djupintervjuer med tre revisorer som även deltog i enkäten.</p><p>Teori: Teorin är indelad i tre större avsnitt; etik i allmänhet, etik inom revisionsbranschen samt etiskt tänkande vid beslutsfattande. Den teoretiska referensramen inleds med ett brett perspektiv på etik för att få en bakgrund till vårt huvudproblem som berör etiskt tänkande bland revisorer.</p><p>Empiri: Resultaten från vår enkätundersökning och de tre intervjuerna är sammanställda i en empirisk diskussion.</p><p>Slutsats: Slutsatserna vi kommit fram till är att revisorer har ett högt etiskt tänkande i beslutsfattandet och de har även ett högre etiskt tänkande än studenter vid etiska dilemman. En annan slutsats är att studenter behöver mer etik undervisning för att vara föreberedda på vad som väntas när de kommer att arbeta på revisionsbyråer. Etikundervising är viktigt då etik är grunden för revisionsbranschen.</p> / <p>Introduktion: Revisionsbranschen har under de senaste åren drabbats av en rad skandaler vilka har fått stor uppmärksamhet i media den senaste tiden. De inträffade företagsskandalerna har bidragit till ökade krav på etik inom revisionsbranschen. För att revisorer ska återfå sin trovärdighet bland klienter och intressenter har kraven i allmänhet ökat på revisorer. Syftet med vår studie är att från ett svenskt perspektiv undersöka graden av etiskt tänkande bland revisorer. Detta kommer även att jämföras med det etiska tänkandet bland studenter för att se om det föreligger skillnader och likheter när det gäller etik.</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt att genomföra både kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. Enkäten genomfördes på totalt 100 respondenter varav 50 revisorer och 50 studenter. Resultaten från enkäten följdes upp av tre djupintervjuer med tre revisorer som även deltog i enkäten.</p><p>Teori: Teorin är indelad i tre större avsnitt; etik i allmänhet, etik inom revisionsbranschen samt etiskt tänkande vid beslutsfattande. Den teoretiska referensramen inleds med ett brett perspektiv på etik för att få en bakgrund till vårt huvudproblem som berör etiskt tänkande bland revisorer.</p><p>Emperi: Resultaten från vår enkätundersökning och de tre intervjuerna är sammanställda i en empirisk diskussion.</p><p>Slutsats: Slutsatserna vi kommit fram till är att revisorer har ett högt etiskt tänkande i beslutsfattandet och de har även ett högre etiskt tänkande än studenter vid etiska dilemman. En annan slutsats är att studenter behöver mer etik undervisning för att vara föreberedda på vad som väntas när de kommer att arbeta på revisionsbyråer. Etikundervising är viktigt då etik är grunden för revisionsbranschen.</p> / <p>Introduction: In the recent decades the auditing profession has been faced by several scandals. These scandals have brought up a lot of attention in media. Corporate scandals have led to increased demands for ethics within the auditing profession. To regain the trustworthiness in the auditing profession and to prevent future scandals, the demands on the profession have increased. The aim of the study is, from a Swedish perspective, to investigate the level of ethical reasoning among auditors and accounting students when facing an ethical dilemma.</p><p>Methodology: In order to achieve the purpose of the study, we have chosen to apply both a quantitative- and a qualitative approach. To investigate the level of ethical reasoning we have conducted a survey on 50 auditors and 50 accounting students. This was followed up by three in-depth interviews with three auditors who participated in the survey.</p><p>Theoretical framework: The theory is divided into three major areas; ethics in business, ethics in auditing and ethical reasoning in decisionmaking. The theory starts with a wider perspective to end with the theory concerning the main problem.</p><p>Empirical findings: The results from the survey and the interviews are presented in an empirical discussion.</p><p>Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are that auditors posses a high level of ethical reasoning in their decision- making. Auditors also have a higher ethical reasoning than accounting students when facing ethical dilemmas. Another conclusion is that students need more ethics education before entering the auditing profession, since ethics is what the profession is all about.</p>

<p>The investigation aims to clarify to what extent non-conscious thought has efficacy in for instance decision making,and also examine some aspects of the question whether decisions are caused by free will. This is done by an analysisof new research in neuroscience, economics, the combination of the two within neuroeconomics, evolutionarytheory and especially the new theory of Unconscious thought (Nordgren & Dijksterhuis 2006), which will enjoyspecial scrutiny due to its recentness in the scientific field. A decision strategy ought to put high-level consciouscognition to use where it is most effective, and this is on a different level than the canonized one. Meta decisionmaking is decision making concerning which decisions ought to be made consciously. It is the area where the largestamount of freedom can be obtained wherein the largest amount of thought effort ought to be invested. There alsoseems to be no basis to assume that non-conscious decisions or for that matter emotively based decisions would beless "rational" than conscious ones. The strategy is also analyzed via happiness research to examine how to makedecisions render happiness rather than other values. The result stresses that one ought not to use economic or othermeasures in decision making, rather trust one's visceral intuitions to a larger extent since those are representations ofone's wishes. Empirical results established a connection between decision making, creativity and problem solvingpertaining to the evidence showing that also the latter benefits from unconscious thought rather than consciousthought. This new evidence ought to change our view of problem solving at large. Rather than it being a purelyconscious process one would reach better results in relying to a larger extent also on non-conscious processes.</p>

Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna. Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken. Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna. Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt. Vi anser att bankerna bör se öppettiderna som en långsiktig investering. Vi ser även att förändringsarbetet har varit mer omfattande på Handelsbanken än på Swedbank.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar värderar sina arbetsuppgifter och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Metod: En kvantitativ, komparativ tvärsnittsstudie. Enkäter delades ut till 57 sjuksköterskor på två medicinska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Resultat: Trettiofyra sjuksköterskor (60%) besvarade enkäten. Få sjuksköterskor upplevde sitt arbete som lugnt och rofyllt och flera sjuksköterskor uppgav att de sällan eller aldrig hinner med det som ska utföras under ett arbetspass. Sjuksköterskorna uppgav överlag att det är mycket viktigt att känna till sina patienters vitalparametrar. Den arbetsuppgift som påverkades mest av hög arbetsbelastning var dock att känna till sina patienters urinproduktion, vilket endast 17 sjuksköterskor (50%) uppgav att de hinner med. Den arbetsuppgift som flest antal sjuksköterskor (n=28, 82%) uppgav att de hinner med är att känna till sina patienters medvetandegrad, följt av att ronda med läkare (n=27, 79%). Den arbetsuppgift som flest sjuksköterskor uppgav att de inte hinner med var att ge sina patienter munvård (n=20, 59%), följt av att känna till hur mycket de har ätit (n=16, 47%). Sjuksköterskor som hade arbetat kortare än 2,5 år värderade vissa administrativa och patientnära arbetsuppgifter högre än sjuksköterskor som hade arbetat längre än 2,5 år. / Aim: To explore how nurses in medical wards evaluate their work and how they experience their psychosocial work environment. Method: A quantitative, comparative cross-sectional study. Questionnaires were distributed to 57 nurses on two medical wards at Akademiska hospital. Results: Thirtyfour nurses (60%) participated. Few nurses considered their work as calm and peaceful, and several nurses said they rarely or never had time to do the tasks that should be performed during a shift. The nurses generally stated that it’s very important to know patients' vital signs. The task that was most affected by high workload was to know patients' urine output, which only 17 nurses (50%) said they had time to check. The task that most nurses (n=28, 82%) said they had time for is to know patients' level of consciousness, followed by the physicians round  (n=27, 79%). The task that most nurses said that they did not have time for was to give patients oral care (n=20, 59%), followed by knowing how much patients have eaten (n=16, 47%). Nurses who had worked under 2,5 years valued certain administrative and patient-related duties higher than nurses who had worked over 2,5 years.

Background: High demands are today placed upon Swedish elderly care nurses as more elderly live with multimorbidity while the hospital bed capacity is becoming lower.  Aim: The aim of the study was to explore nurses’ perception of decision-making in situations with acutely ill patients in nursing homes and which factors may influence the decision about transferring patients to the emergency department or not.  Method: This is a qualitative study with a phenomenographic approach. Semi-structured interviews have been conducted with 11 nurses working in nursing homes. The data analysis was based on Dahlgren and Fallsberg (1991) data analysis.  Result: Three different description categories were presented, which describes variations of the nurses’ perceptions. Feeling comfortable in making the decision; which involved the nurses feeling confident in the decision-making about transferring patients to the emergency department or not. Hesitant in making the decision; which described how nurses perceived the decision-making as problematic, with regard to transferring patients to the emergency department. Many wishes to consider in taking the decision; which explained how nurses’ decision-making was influenced by requests from the patients or from people close to them. Conclusion:  The study reflected how  supporting and aggravating factors could influence how nurses in nursing homes perceived the decision-making and how nurses have to take in consideration different opinions concerning the decision making process of transferring patients to the emergency department or not.  The result could provide an idea of what support nurses need in order to avoid unnecessary patient transfer to the emergency department.