Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjälp av bredvidgång. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvården där träning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatorträning är ökad patientsäkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvården är dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur människor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer där många faktorer, såsom tidspress och skiftande mål, påverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bättre efter träning i titthålskirurgisimulatorn Procedicus. Metoden tänka-högt användes för att studera en av människans kognitiva förmågor, nämligen beslutsfattande. Genom metoden tänka-högt erhölls försöksdeltagarnas tankar som sedan användes för att analysera deras beslutsprocesser. Genom att undersöka om personer tvekar mindre och känner igen fler situationer från träningen kan slutsatsen dras att träning medför bättre beslutsfattande. Deltagarna tvekar mindre än kontrollgruppen och fler situationer av igenkänning förekommer hos experimentgruppen vilket medför att de fattar bättre beslut.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al. (1976) kan utgöra ett alternativ till Simons modell. För att få vetskap dels om vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever dels om huruvida modellen framarbetad av Mintzberg et al. är lämplig att använda för att beskriva vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever vid beslutsfattande i organisationer genomfördes öppna intervjuer med medelhögt uppsatta chefer i olika organisationer. Resultatet visar att informationsinhämtande, verklighetskontroll, generering av lösningsförslag och förutseende av konsekvenser är svårigheter viktiga att stödja. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Mintzberg et al:s modell är lämplig för att beskriva kognitiva svårigheter, men att vissa modifieringar i modellen borde göras

Beslutsfattandet är en av de viktigaste aktiviteterna för människan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer där målen är skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nära till hands för sådana situationer är Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sätt att stödja beslutsfattaren. Ett sätt att göra det är genom att konstruera beslutsstödsystem. Ett försök har gjorts inom räddningsverket till att utveckla att system kallat MicroLUPP som är tänkt att användas i en handdator av befattningshavare på skadeplatsen och kan liknas vid ett beslutsstödsystem. Studiens syfte var att undersöka huruvida MicroLUPP kan underlätta beslutsfattande för befattningshavaren på skadeplatsen. För att undersöka detta fick försöksdeltagare, som ansågs vara experter inom sin yrkesdomän använda MicroLUPP under en insatsövning, medan de ombads tänka-högt. Studien spelades in genom en bandupptagning. Insatsövningarna observerades och försöksdeltagarna intervjuades i efterhand angående sina upplevelser av användningen, vilket också spelades in genom en bandupptagning. Det visade sig att MicroLUPP inte kan underlätta beslutsfattandet för befattningshavaren i dess nuvarande utformning. Samtliga försöksdeltagare hade en negativ inställning till användningen och därav drogs slutsatsen att programmet behöver vidareutvecklas om det eventuellt ska tas i bruk.

För att utvärdera en metod för tillämpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anställda på Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA består av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA är en metod som kan användas i tillämpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvärdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket är tabeller över kognitiva krav sammanställda av datamängden insamlad i intervjuerna. Utvärderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanställa en CDT med högt innehåll av kognitiva poster. Tabellerna har vidare presenterats för ett flertal personer engagerade i systemdesign eller forskning i beslutsfattande. Resultaten visar att praktiker kan sammanställa en CDT med hög andel kognitivt innehåll och att tabellen upplevs vara användbar både inom systemdesign och forskning. Dessutom presenteras förslag på hur ACTA kan anpassas för att stödja systemdesign.

Denna rapport redogör för en utvärdering av praktisk tillämpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA består av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden är speciellt utvecklad för att kunna användas av praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden är tänkt att utgöra ett verktyg med vars hjälp praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan använda informationen som underlag för exempelvis systemdesign. I utvärderingen deltog civilingenjörer som intervjuledare, och de intervjuade experterna var stridsflygförare från Saab och FMV. Personer med mycket stor domänkunskap validerade informationen som framkom genom ACTA:s tillämpning, med avseende på i vilken grad innehållet kan betraktas som expertkunskap. Studien visar att metoden i stort fungerar som den är tänkt, d.v.s att den kan tillämpas av praktiker för att ta fram expertkunskap

Hela samhället tjänar på en säker och lättframkomlig trafik både ur ett samhällsekonomisk och individuellt perspektiv. Trafikverkets trafikledningscentraler arbetar aktivt för att se till att alla som vistas på vägarna gör så på ett så säkert sätt som möjligt. Studien har konstaterat att det finns ett växande behov av att kunna utvärdera trafikledningens funktionalitet därav har ett utvärderingsverktyg utvecklats. Empiriskt material har införskaffats genom observationsintervjuer på Trafikverkets trafikledningscentraler för vägtrafik, totalt införskaffades 42 timmar observationsintervjuer över 6 dagar. Genom en kvalitativ tematisk analys har framgångsfaktorer eller teman identifierats för effektiv och funktionell trafikledning. Dessa faktorer, bland annat kontroll, verifiering och kommunikation ligger som grund för det utvärderingsverktyg som tagits fram. En första analys av systemet utfördes med hjälp av Nielsens heuristiker för att kartlägga behovet av gränssnittsstudier. I materialet visade det sig att de största utmaningarna låg på en högre nivå och en bredare analys av trafikledningen krävdes för att skapa ett mer användbart verktyg. Möjligheterna till att skapa en god situationsmedvetenhet visade sig vara nära kopplat till systemets övergripande funktionalitet vilket bidrog till studiens inriktning och resultat. Resultatet av den kvalitativa analys som utförts över systemet ligger som grund för det utvärderingsverktyg som skapats. Förhoppningen är att verktyget kan bidra med att vidareutveckla och utvärdera dagens vägtrafikledning. Resultatet i studien belyser även vikten av att kontrollera för flertalet olika faktorer inom vägtrafikledning när en trafikledningscentrals funktionalitet kartläggs.

No description available.

Bakgrund: Inom de flesta vårdverksamheter som sjuksköterskor arbetar vårdas svårt sjuka patienter som har kommit till en punkt där vården bör övervägas att övergå till vård i livets slutskede [VILS]. Att informera och kommunicera inriktning och mål för vården med patienten och de närstående är en viktig omvårdnadsåtgärd. Ansvaret att informera patienten är läkarens men ofta är sjuksköterskan den som tidigt ser behovet och initierar beslutsfattandeprocessen om övergång till VILS. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans roll i relation till beslutsfattandeprocessen vid VILS Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna har en betydande roll i beslutsfattandeprocessen till VILS för patienten, närstående och i samarbetet med övriga vårdteamet och att fungera som advokat för patienten och föra fram information mellan patient, närstående och övriga vårdteamet. Resultatet delas in i fyra kategorier: Att använda kunskap och erfarenhet, att koordinera VILS, att stödja patientens intressen och att kommunicera om VILS. Diskussion: Sjuksköterskan visar sig sällan vara med i samtalet om övergång till VILS trots att rollen är betydande, det beror på vem som finns med i samtalet, hur patienten tar emot informationen samt på hur arbetsrelationen till läkaren ser ut, om sjuksköterskans medverkan är möjlig. Slutsats: Sjuksköterskor har en betydande roll i beslutsfattandet vid övergång till VILS. Sjuksköterskans samarbete med läkaren avgörs av den kultur som finns i verksamheten. Om samarbetet i vårdlaget är gott påverkas möjligheten att tidigt informera patienten om de olika vårdalternativen i VILS och tidigt övergå till lindrande vård i livets slut. Vidare forskning behövs för att belysa patienters perspektiv för att utveckla en mer individuell och specifik vård till varje enskild patient. / <p>Godkännande datum: 2017-05-11</p>

In 2009 the Swedish parliament decided to enforce a professional army with serving soldiers and seamen as many other Western European states had done in the aftermaths of the Cold War. However, only seven years later the Government decided to reactivate the laws enabling the possibility to enlist young men and women to the Armed  Forces,  once again constituting National Service. The purpose of this essay is to shed light on this rather rapid decision to amend the terms and conditions stated for the Armed Forces on how to recruit and man the battle units. This is conducted by analysing the arguments made by the leading political parties in Government and Opposition in relation to two possible explanation models. Firstly, is this a consequence of the rapid changes in the security situation in Europé? Or is this simply a policy failure based on domestic challenges i defence reform.  This survey have categorised the arguments made by Sweden´s leading parties describing the relations in both theese major decisions.

Decisions are made daily in organizations, both large and small. Earlier research shows that human behavior is affected by the physical environment and so our interest in whether organizations use office design as a strategic tool for increasing performance and productivity of their employees and furthermore how the basis for the decisions looks like, was woken. The purpose of this study is to examine what managers base their decisions on regarding office design and compare those decisions with existing theories of decision making and the current research on how various office environments impacts on individual staff performance. The empirical study is based on a comparative analysis since the underlying idea of our study was to see if the results differ in different organizations, depending on the managers' starting points for their decisions regarding office design. Semi- structured interviews were chosen as research method in the interviews. The results of the study shows that managers do have knowledge of office design and its impact on employee performance and productivity, but they do not use office design as a strategic tool. Managers decisions regarding office design originates from different backgrounds, depends on the size of the organization, business activity and different qualifications.