The main objective of this study was to investigate how it is possible to develop a new customer concept in the middle of a global crisis, in this case the corona pandemic. How can this be done based on the customer needs, in a very short time, and in collaboration between several different government authorities? The primary question I wanted to answer was how employees and leaders communicate in a government collaboration and how they can act and deliver quick results during a crisis. The secondary question was how leadership affects the work. To answer these questions, I conducted a case study on how the project group for verksamt.se Live, in the government cooperation Starting and running a business, developed a new digital customer concept. I conducted qualitative interviews with key people in the project who could give me the information I needed to be able to answer the study's questions. The interview results gave me a picture of the factors that influenced the work with verksamt.se Live. The analysis was based on theories about leadership, crisis communication and decision-making. The material for my research was mainly from books, reports, and various websites, in addition to the interviews themselves. The results of the study show that if organisations work together during a crisis, there are several success factors to consider for the work to be as good as possible. There are also certain things to pay attention to and avoid. In the final analysis, where I discuss the connection to the theory, it shows that it is possible to get a very good result in a short time if the work is done correctly. In conclusion, it comes down to communication, trust, positive feedback, commitment, courage, drive, and having a working method to lean on.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av kärnkompetenserna som krävs för att patienter ska erhålla en så god och säker vård med olika hälso-sjukvårdsprofessioner. Den bygger på ett flertalet begrepp, såsom, livsvärld, partnerskap och delat beslutsfattande.Livsvärlden definieras som den subjektiva världen som människan upplever den. Partnerskapdefinieras som en interpersonell relation där ett gemensamt ansvar och mål återfinns. Delat beslutsfattande definieras som en process där patienter och vårdgivare överväger resultatet av olika tillvägagångssätt, detta bör utgå från patientens personliga preferenser. Syfte: Att beskriva personcentrerad omvårdnad ur ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturöversikt Resultat: Livsvärldsperspektivet var något som upplevdes som viktigt i vårdrelationen.Den delade makten är kunskapsutbytet, vilket stärker vårdrelationen och patientens upplevelse av att bli sedd och bekräftad. Att ha tillgång till samma vårdpersonal och kunna delta i omvårdnaden innebar att patienternas autonomi respekterades och ett partnerskap kunde upprättas. Slutsats: Det finns idag kunskapsluckor gällande patienters upplevelser av personcentrerad omvårdnad. Det kan konstateras att patientperspektivet i en framtid kommer att ha en fortsatt avgörande betydelse för relationen mellan patient och sjuksköterska.  Nyckelord: Autonomi, Delat beslutsfattande, Livsvärld, Partnerskap. / Background: Person-centered care is one of the core competencies required for patients to receive as good and safe care with different healthcare professions. It is based on a number of concepts, such as, life world, partnership and shared decision-making. The life world is defined as the subjective world in which a patient experiences it. Partnership is defined as an interpersonal relationship where a shared responsibility and goals are found. Shared decision-making is defined as a process where the patients and caregivers consider the outcome of different approaches, based on the patient’s personal preferences. Aim: To describe person-centered nursing from a patient perspective. Method: Systematic literature review. Results: The life-world perspective was perceived as important in the care relationship. The shared power is the exchange of knowledge, which strengthens patient’s experience of being seen and confirmed. Having access to the same healthcare staff and being able to participate in nursing meant that patient’s autonomy was respected and a partnership could establish. Conclusion: Today there are knowledge gaps regarding patient’s experiences of person-centered care. The patient perspective in the future will be of decisive importance for the relationship between the patient and the nurse.  Keywords: Autonomy, Lifeworld, Partnership, Shared decision-making.

Bakgrund: Att anpassa vården enligt det personcentrerade arbetssättet är en pågående process både internationellt såväl som i Sverige. Implementeringsprojekt och olika former av personcentrerade åtgärder genomförs och är under ständig utveckling inom hälso- och sjukvården. Det framkommer i tidigare forskning att det inom psykiatrisk vård föreligger svårigheter att implementera personcentrerad vård och att det råder ett sjukdomsorienterat förhållningssätt. Patienten behöver få en mer aktiv roll i sin egen vård och därmed bli mer delaktig. Hur personen upplever och förstår sin psykiska ohälsa är av stor vikt. Det ligger även under sjuksköterskans ansvar att möjliggöra detta för patienten, men detta kan vara svårt och flera hinder kan tillkomma. Syfte: Att beskriva de möjligheter och utmaningar som sjuksköterskor kan erfara med personcentrerad vård inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppsintervjuer, två grupper med totalt nio stycken deltagare. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Redovisas i fyra kategorier, åtta subkategorier samt ett tema. Temat som genomsyrar hela resultatet är att gemensamt stötta patienten till att måna om sig själv. Slutsatser: Det finns en vilja bland sjuksköterskor att arbeta mer personcentrerat och att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Resultatet visar att i den psykiatriska heldygnsvården fortfarande finns stora möjligheter att arbeta mer personcentrerat, vilket medför att de utmaningar som framkommer behöver omvandlas till och bli möjligheter.

No description available.

Denna studie utgörs av en kvantitativ undersökning vars syfte är att utröna vilka språkliga bakgrundsfaktorer som potentiellt påverkar huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska tar ett deontologiskt eller utilitaristiskt beslut i moraliska frågeställningar. För att testa i vilken omfattning de språkliga bakgrundsfaktorerna påverkar det moraliska beslutsfattandet har sex hypoteser ställts. De sex ställda hypoteserna har utformats mot bakgrund av tidigare forskning inom området och de motsvarar sex olika språkliga bakgrundsfaktorer: språkbehärskningsnivå av svenska som andraspråk, startålder för inlärning av svenska som andraspråk, modersmålets språkliga närhet till svenska, vistelsetid i Sverige, språkanvändning av svenska i emotionella kontexter och kulturell exponering av svenska. Respondenternas moraliska beslutsfattande testades genom footbridgedilemmat. Undersökningen bygger på data insamlad genom en online-enkät bestående av tre delar: footbridgedilemmat, ett språkbehärskningstest i form av en lucktext och en bakgrundsenkät. Enkätresultaten har analyserats genom Pearsons korrelationsanalys och Walds χ2-analys. Resultaten visar att det inte finns någon samvariation mellan respondenternas svar på det moraliska dilemmat och de olika språkliga bakgrundsfaktorerna, vilket innebär att ingen undersökt språklig bakgrundsfaktor påverkar respondenternas moraliska beslutsfattande i föreliggande studie.

The recruitment of women to the Swedish Armed Forces (SAF) is increasing. The recruitment to the three-year long Military Acadcemy Karlberg has a higher percentage of women for each year that passes. At present (2020), 17,5% of the applications was made by women, and that is an increase of 3,8 percentage points since 2017. The stereotype is that women are more riskavert than men, so what will that mean to the SAF?  This work aims to collect data via a web-based survey linked to tactical decision-making and investigate whether it differs between men and women.

I takt med ett ökat informationsflöde i form av data som strömmar in och ut ur företag ökar även företagens beslutsbehov, insikter, kunskaper om sig själva samt konkurrenter. Det finns en hel del olika verktyg och applikationer som hjälper till med analysering av all information som flödar in för att få ett bättre och tydligare beslutsunderlag för strategiska beslut. Business Intelligence (BI) är ett paraplybegrepp av teknologier, applikationer och processer för insamling, lagring, åtkomst och analys av data som ska hjälpa människor att fatta bättre beslut. Trots att BI har expanderat och idag används frekvent av konkurrenskraftiga bolag finns det bolag som misslyckats med eller inte dragit nytta av BI:s underlättande av beslutsfattande. Framhävande anledningar av att BI inte utnyttjats eller implementerats hos bolag beror bland annat på låg motivering av ledningen, utbildningsbrister och brist på förståelsen av konceptet BI samt brister i anställdas kunskaper och i datakvaliteten som överförs mellan externa och interna enheter vilket i slutändan kan leda till fel beslutsfattande. Litteraturen tar upp mycket forskning kring hur stora bolag som exempelvis Amazon, Harrah’s, Capital One och Boston Red Sox använder BI som vardagsmat medan mindre litteratur finns om hur offentliga och särskilt kommunala bolag inom energisektorn använder sig av BI. Det gör att dessa bolag halkar efter i den digitala utvecklingen. Däremot tar litteraturen upp att det finns en stor utvecklings- och användningspotential av BI hos kommunala verksamheter och framförallt energibolag där det idag arbetas mot strategiska mål som syftar till mer hållbarhet, förnybar energi, tidseffektivitet och kostnadsminskningar. Intressanta faktorer för studien är att strategiska beslut inom kommunala bolag alltid måste godkännas av kommunen som dessutom har en del investeringsbegränsningar, avkastningskrav, lagar och miljökrav. I denna studie har därför chefer med strategiskt ansvar inom två kommunala energibolag analyserats genom kvalitativa intervjuer för att få en bild av hur dessa bolag arbetar med strategi och beslutsfattande. Eftersom kommunala bolag lyder under politisk styrning arbetar bolagen idag mycket med att få fram beslutsunderlag och prognoser över hur framtidsplaner ser ut för kommunen vilket sedan presenteras och diskuteras i månadsmöten. En del av besluten fattas sedan efter mötena som även utgör beslutsunderlag för framtida beslut. Den frågeställning som ligger till grund för studien är:Hur kan Business Intelligence stödja strategiska beslut för kommunala bolag inom energisektorn? Resultatet av studien framställer områden där BI skulle kunna användas för att stödja och optimera strategiska beslut för bolagen.

Den här studien handlar om hur svenska officerare fattar sina beslut i dynamiska situationer, det vill säga situationer som bland annat präglas av stress, oklarheter och tidspress. Även frågor kring vad som bygger förmågan till att fatta dylika beslut och hur till exempel gruppen och ledarskapet påverkar beslutsfattandet studeras. Det tycks finnas motsättningar gällande frågan om beslut fattas på ett rationellt och analytiskt sätt eller om det sker på ett intuitivt vis. Syftet med uppsatsen är att studera hur svenska officerare fattar beslut i dynamiska situationer och vad det kan innebära för deras utbildning och utveckling. Frågan studeras genom sammanlagt femton intervjuer med erfarna svenska officerare och officerskadetter och i studien har en tematisk analys med en induktiv ansats använts. Studiens resultat tyder på att det militära beslutsfattandet i dynamiska situationer kan förklaras med två teman: a) individuella och b) strukturella faktorer. Individuella faktorer handlar bland annat om intuitivt beslutsfattande, ledarskap och gruppdynamik medan strukturella faktorer avser erfarenhet och utbildning. Resultaten bekräftar teorier om att det intuitiva beslutsfattandet förutsätter att officeren är erfaren och har en hög nivå av expertis. En expertis och erfarenhet som genom år av träning har skapat en minnesbank som medger igenkänning eller mönsterförståelse i många militära dynamiska situationer. Med resultaten i åtanke diskuteras slutligen huruvida den inslagna vägen för att forma morgondagens officerare och högre officerare är den mest produktiva.

Datum:                          2022-06-01    Nivå:                               Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Akademi:                      Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                   Nermin Gibbo        Emma Korpela         Micheline Touma                                                     99/01/19                  99/03/15                     00/06/25  Titel:                                 Marknadskommunikation på digitala plattformar  Handledare:                 Rana Mostaghel  Nyckelord:                   Artificiell Intelligens, Cookies, Beslutsfattande, Etik och Integritet  Forskningsfrågor:   1. Hur används AI–verktyg för att hjälpa organisationer i sitt                                                   beslutsfattande om marknadskommunikation baserat på konsumentens                                            preferenser?                                          2. Vilken påverkan har datainsamlingen med hjälp av cookies på                                                    konsumentens integritet?  Syfte:                               Syftet med denna studie är att undersöka organisationers användning av                                                                             AI-teknik och hur det påverkar organisationers beslutsfattande inom             marknadskommunikation i syfte till att lära känna konsumentpreferenser och                krav samt hur det kan påverka individen inom etik och integritet.    Metod:                          Kvalitativ metod  Slutsats:                       Undersökningen resulterade i att organisationer använder AI-system,                                            cookies och datainsamling för att på ett enklare vis fatta beslut om sin                                           marknadskommunikationsmetod i syfte till att bemöta konsumentens                                            preferenser och behov. Studien visade utefter respondenterna från                                          individperspektivets bidragande information, hur respektive respondent                                           uttryckte hur deras integritet indirekt kränks dagligen genom de digitala                                           plattformarna och datainsamlingen. / Date:                                2022-06-01   Level:                               Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:                    School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors:                          Nermin Gibbo        Emma Korpela         Micheline Touma                                               99/01/19                  99/03/15                     00/06/25  Title:                                   Marketing communication on digital platforms  Supervisor:                     Rana Mostaghel  Keywords:                      Artificial Intelligence, Cookies, Decision-Making, Ethics and Integrity  Research Questions:   1. How are digital tools used to help organizations in their                                               decision-making regarding marketing communication based                                              on the customers preferences?                                              2. What impact does data collection using cookies have on customers                                               integrity? Purpose:                         The purpose of this study is to investigate organizations’ use of AI                                               technology and how it affects organization’s decision-making                                               within marketing communication and in order to get to know the                                              consumers preferences and requirements and how it can affect                                               ethics and integrity of the individual.  Method:                          Qualitative method Conclusion:                   In conclusion, organizations use AI-systems, cookies and data                                               collection, in order to make a simpler decision about their marketing                                               communication method in order to meet the consumer’s preferences and                                               and needs. The study showed according to the respondents from the                                                 individual perspective contributing information, how each respondent                                              expressed how their privacy is indirectly violated daily by the digital                                               platforms and data collection.

Det finns ett behov för organisationer att ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig poängterar Adler och Frössevi (1996) att lärande krävs på alla nivåer. Ett sådant lärande kan vara det organisatoriska lärandet, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens egna lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att förvalta detta organisatoriska lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa anledningar valde vi att studera chefers uppfattningar av lärandeprocesser i ett beslut, samt huruvida det fanns faktorer som påverkade densamma.    Studien har sin teoretiska bas i dels 4I-ramverket som baseras på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), dels senare utvecklingar av ramverket som fokuserar på makt och politik samt barriärer för lärande.  Studien är gjord med en abduktiv ansats och det var i huvudsak det teoretiska ramverket som låg till grund för analysarbetet, vilket gjordes genom en tematisk analys.    Resultaten visade att bakgrunden till insikten för beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg att beslutet var gynnsamt eller ej. Cheferna påvisade dessutom olika taktiker för att nå gemensam tolkning, däribland genom att söka samstämmighet i ledningsgrupp innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli olika, för att nå samstämmighet använde vissa chefer sig av kommunikation, andra utövade makt för att beslutet skulle kunna verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sina kunskaper. Att medarbetarna hade möjlighet att göra detta bidrog till mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen sig åt beroende om beslutet syftar till att få till stånd ändrade rutiner, arbetssätt och system eller ej. / Det finns ett behov av att organisationer ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig menar Adler och Frössevi (1996) att det krävs lärande på alla nivåer. Sådant lärande kan till exempel vara organisatoriskt lärande, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens eget lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att underlätta organisatoriskt lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa skäl valde vi att studera chefers uppfattningar om lärprocesser i en beslutsprocess, samt om det fanns faktorer som påverkade detsamma.   Studien har sin teoretiska grund i 4I-ramverket baserat på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), och delvis senare utveckling av ramverket som fokuserar på makt och politik samt hinder för lärande. Studien görs med ett abduktivt förhållningssätt, och det var främst det teoretiska ramverket som låg till grund för analysen, som gjordes genom en tematisk analys.   Resultaten visade att bakgrunden till insikten till beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller en överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg beslutet gynnsamt eller inte. Cheferna visade också olika taktiker för att nå en gemensam tolkning, flera sökte konsensus i ledningsgruppen innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli annorlunda men för att nå konsensus använde vissa chefer kommunikation medan andra utövade makt för att beslutet skulle verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sin kunskap under processen. Att medarbetarna fick möjlighet att göra detta bidrog till en mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen åt beroende på om beslutet syftade till att åstadkomma förändrade rutiner, arbetssätt och system eller inte.