Idag står barnmorskor för 80 procent av förskrivningen av antikonception och 74 procent av kvinnor i 19 årsåldern har vid något tillfälle använt antikonception. Upprepade undersökningar tyder på att unga personer sexdebuterar tidigare, har fler sexpartners och samtidigt blir sämre på att använda skydd. På grund av detta är unga personer i behov av individanpassade och väl fungerande antikonception. För att som barnmorska kunna möta detta behov behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors i sitt val av antikonception. Mot bakgrund av detta finns ett intresse av att sammanställa den befintliga forskningen. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar kvinnliga ungdomar och unga vuxnas val av antikonception.  Val av metod var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som bearbetades via en integrerad analysmetod. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och CINAHL under februari 2023. Artiklarna kvalitetsgranskades genom Caldwells kvalitetsgranskningsmall och sammanställdes i en artikelmatris. Genom numrering och färgkodning identifierades kategorier.  Det inkluderades sexton artiklar varav fem kvalitativa och elva kvantitativa. Resultatet sammanställdes under två huvudkategorier och fem subkategorier. Faktorer som påverkade unga kvinnor när de valde antikonception var metodens effektivitet, dess önskvärda egenskaper samt biverkningar och farhågor de hade om metoden. Mötet med hälso- och sjukvården samt kvinnans familj, vänner och hennes relationsstatus influerade även hennes val.   Slutsatsen var att unga kvinnor har olika prioriteringar när de väljer antikonception. Många kvinnor använder en metod vars egenskaper ej stämmer överens med deras individuella önskemål. Detta tyder på att hälso- och sjukvården brister i informationsöverföringen. Barnmorskan har ett ansvar gentemot unga kvinnor att stödja dem i att uppnå reproduktiv och sexuell hälsa. Vidare forskning om hur unga personer upplever antikonceptionsrådgivningen med barnmorskor hade varit av intresse. Detta skulle kunna resultera i kunskap om vilket stöd de unga personerna är i behov av under rådgivningen. / Today, midwives account for 80 percent of prescriptions of anticonception and 74 percent of women aged 19 have at some point used anticonception. Repeated surveys indicate that young people make their sex debut earlier, have more sex partners and at the same time are becoming worse at using protection. Because of this, young people are in need of individually adapted and well-functioning anticonception. In order for a midwife to be able to meet this need, knowledge is needed about the factors that influence young women's choice of contraception. Against this background, there is an interest in compiling the existing research. The aim is to shed light on which factors influence female adolescents and young adults' choice of contraception. The choice of method was a general literature review with an inductive approach that was processed via an integrated analysis method. The data collection took place via the databases PubMed and CINAHL during February 2023. The articles were quality-reviewed through Caldwell's quality review template and compiled in an article matrix. Through numbering and color-coding categories were identified. The study included sixteen articles, five qualitative and eleven quantitative. The results were compiled under two main categories and five subcategories. Factors influencing young women when choosing an anticonception method were the method's effectiveness, its desirable characteristics and side effects and concerns they had about the method. The meeting with the healthcare personnel as well as the woman's family, friends and her relationship status also influenced her choice. The conclusion was that young women have different priorities when choosing contraception. Many women use a method whose characteristics do not match their individual wishes. This indicates that the healthcare system is lacking in information transfer. The midwife has a responsibility towards young women to support them in achieving reproductive and sexual health. Further research on how young people experience anticonception counseling with midwives would have been of interest. This could result in knowledge of what support the young people need during counseling.

Det finns oändligt med beslut som företag och dess ledning ställs inför varje dag. För att företagen ska lyckas väl och nå sin högsta lönsamhet är det viktigt att bra beslut fattas. För att göra det kan redovisningen och dess information få en viktig roll vid beslutsfattandet. Det finns ett teoretiskt tänk vilken roll redovisningsinformationen bör ha, dock är frågan hur det fungerar i praktiken. Är redovisningsinformationen av användning för ägarna och ledning vid beslutsfattande? Ovanstående fick vårt intresse och viljan att se hur redovisningen används i praktiken och undersöka hur användbar redovisningen uppfattas vara vid beslutsfattande. Tidigare forskning visade på att det fanns ett problem i SMF-företag, där ägare och ledning inte får redovisningen användbar vid beslutsfattanden och därmed blev vårt fokus i studien utifrån de företagen. Vi undersökte om faktorer som utbildning kan ha en påverkan på hur ägarna och ledning använder sig av redovisningsinformationen. Vår studie tillämpar en kvalitativ metod och genomfördes genom sex intervjuer med respondenter från olika företag. Från vårt empiriska material kunde vi se att redovisningsinformationen upplevs vara användbart för ägarna och företagsledningen vid beslutsfattande, dock fattas inte besluten enbart från den rationalitet som teorier kan antyda att det borde göras. Ägarna och företagsledningen försöker använda redovisningen som fakta vid sina beslutsfattanden men vid vissa tillfällen faller besluten mer på intuition. Vi kunde även se att ägarna och företagsledningen främst använde sig av extern redovisning samt att faktorer som utbildning kan ha en positiv inverkan på användandet av redovisningsinformationen hos ägaren och ledningen. / There are countless decisions that companies and their managers face every day. For the companies to succeed and reach maximum profitability, making good decisions is essential. To do that, accounting information can have an essential role in the decision-making. There is a theoretical idea of what role accounting information should have, but the question is how well it works in practice. Is the accounting information of use in the decision-making process? The following made us interested in seeing how accounting is used in practice and investigate how useful accounting information is perceived in the decision-making process. Earlier studies identified that a problem in SME companies was that owners and managers do not find the accounting information useful while making decisions. Therefore, our study focuses on if factors such as education influence owners and managers use of accounting information. The study applied a qualitative method and was implemented by six interviews with respondents from different companies. From our empirical material, the accounting information was found to be useful in the decision-making process. However, the decision made, cannot be described as rational as theories suggest it should be. Most owners and managers try to use accounting as facts in their decision but on some occasions, the decision is based more on intuition. We could also draw the conclusion that the accounting used most was external accounting and that factors such as education can have a positive effect on the owners and managers use of accounting information.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori. Intervjuer har använts som metod för att samla in empiri. Det vi har kommit fram till genom studien är att tre av de fyra rektorer vi har intervjuat har tillåtit Sverigedemokraterna att närvara på skolan, medan en inte tillåter dem representation. De tre rektorer som har tillåtit Sverigedemokraterna lyfter fram demokratiska värden som yttrandefrihet och fri debatt som grund för sina beslut. Den rektor som har nekat Sverigedemokraterna lyfter fram skolans värdegrund som underlag för sitt beslut, med motiveringen att partiets politik strider mot denna. Värdegrunden framhålls även av de rektorer som tillåtit Sverigedemokraterna, och utifrån den påvisar de en ambivalens vad gäller förhållandet mellan den och de värden de anser partiet står för. Ett deliberativt demokratiideal har visat sig hos rektorerna i deras överväganden inför besluten.

Full delaktighet i föreningar och i beslutsfattande processer för alla människor på alla nivåer anses vara eftersträvansvärt av internationella konventioner. Forskning visar dock att människor med intellektuell funktionsnedsättning upplever många inskränkningar i delaktigheten inklusive i delaktigheten i beslutsfattande processer. Det finns väldigt lite forskning som undersöker gemensamt beslutsfattande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap kring hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever delaktigheten i beslutsfattande processer för att för att kunna förstå främjande faktorer. Kontexten för studien är intresseföreningar som har medlemmar och styrelseledamöter med intellektuell funktionsnedsättning, då föreningar tillhandahåller en bred mångfald av möjligheter för delaktighet i beslutsfattandet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar utifrån ett biopsykosocialt perspektiv: Hur beskriver personer med intellektuell funktionsnedsättning den upplevda delaktigheten i beslutsfattande processer i en förening? Vilka faktorer för kognitiv tillgänglighet beskrivs som betydelsefulla för personer med IF? Studien utgår dessutom ifrån kritisk realism som vetenskapsteoretisk ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer som analyseras med en innehållsanalys. Resultat som framkommer är att delaktigheten i beslutsfattande i de undersökta kontexterna upplevs ofta bra men att delaktighetsinskränkningar förekommer. Det finns ett flertal faktorer för kognitiv tillgänglighet som är betydelsefulla.

No description available.

I takt med att säkerhetsläget blir allt mer spänt i vår omvärld har hoten mot Sverige ökat. Det i form av bland annat ett ökat underrättelsehot, spridning av desinformation samt våldsbejakande extremism. Omständigheterna ställer därmed krav på ledares förmåga att uppfatta samt omhänderta eventuella risker. Studien har därför syftat till att undersöka beslutsfattande bland svensk försvarsmaktsanställd personal samt dess riskuppfattning av antagonistiska hot. Undersökningen har med hjälp av en kvantitativ metod med deduktiv ansats funnit att faktorerna kön, ålder samt att besitta en ledarroll har en påverkan på uppfattningen av antagonistiska hot. Därtill påträffas ett samband mellan beslutsfattande och riskperception samt det faktum att militära ledare tenderar att präglas av kontroll och tveksamhet i sitt beslutsfattande.

Background: End-of-life care meant seeing patients as a whole person where integrity and autonomy were considered. Good communication, documentation and information to both patients and relatives was considered essential. It was also important that healthcare professionals provided support to both patients and their relatives during a difficult time such as the end of life. Aim: The purpose was to describe how relatives experience the planning of end-of-life care. Method: A general literature review in which nine qualitative studies, one quantitative study and two mixed articles were used. Results: Three categories emerged in the thesis; the importance of communication, to make decisions in end-of-life care and to listen to relatives' wishes in end-of-life care. Good communication reduces unnecessary suffering in both close and family members. The second category described how difficult decisions may have to be made by relatives, which points to the importance of being able to participate in end-of-life care. This was based on the decisions relatives made based on patients' wishes at the end of life. Conclusion: Good communication was important for relatives who wanted to be involved in the end of life. There were also fears and concerns among relatives.

Flygning vid Flygvapnets flygdivisioner auktoriseras genom divisionschefernas beslut om flygning, där divisionschefen tar ansvar för både flygsäkerheten och uppgiftens lösande. Divisionschefer inom Helikopterflottiljen tar återkommande sådana beslut i utmanande situationer, där deras erfarenhet är en förutsättning för sådant naturalistiskt beslutsfattande (Naturalistic Decision Making, NDM). Samtidigt går utvecklingen mot att helikopterdivisionschefer har allt mindre flygerfarenhet, vilket riskerar att leda till felaktiga beslut med allvarliga konsekvenser. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori om NDM syftar undersökningen till att skapa förståelse för hur divisionschefer inom Helikopterflottiljen fattar beslut om flygning i sådana utmanande situationer. Genom att skapa en sådan förståelse samt kartlägga divisionschefernas nyttjande av tidigare erfarenheter, utbildning och tillgängliga beslutsstöd syftar uppsatsen i förlängningen också till att bidra till utvecklingen av deras utbildning, träning och beslutsstöd. Undersökningens resultat visar att divisionschefer inom Helikopterflottiljen tillämpar olika former av igenkänningsgrundade beslut (Recognition-Primed Decisions, RPD)i de undersökta situationerna, men där beslutsfattandet sker mer i team än individuellt som i RPD-teorin.Andra erfarna individer har stor betydelse för beslutsfattandet, särskilt för divisionschefer med mindre erfarenhet. Det tillgängliga beslutstödsverktyget för riskhantering nyttjas inte som föreskrivet, och kan utvecklas för att bättre passa det faktiska beslutsfattandet.

The consumer society is developing at a rapid pace, which also applies to today’s digitalization. As a result, new payment methods, such as installments and invoices, have become readily available and many companies are profiting and therefore encouraging consumers to use them. The consumer society that results in increased costs for private individuals also contributes to a clear increase in consumer loans, which in turn leads to private financial indebtedness. This paper aims to examine and map which factors that influence the intention to use consumer loans. Through this knowledge regarding attitudes and intentions in users of installments and invoices the study aims to increase the possibility to contribute to understanding of private indebtedness linked to today's digitized consumer society. This research has been examined through a qualitative approach with the main methodology of semi-structured interviews. The empiric data has then been analyzed and discussed through a theoretical framework based on, among others, the Theory of Planned Behavior and Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, together with Theoretical Concepts of Decision Making. The outcome of this research study shows that young women aged 18-25 have a negative attitude towards consumer loans because of the image it gives the people but also because of the consequences, in the sense of private indebtedness, it can lead to. The study also shows that the seven factors that determine whether one chooses to use a consumer loan are its availability, unnoticed upcoming expenses, consequences of previous debts, habitual behavior, marketing of consumer loans, facilitation returns for internet purchases and lack of capital. / Konsumtionssamhället utvecklas i snabb takt vilket även gäller dagens digitalisering. Till följd av detta har nya betalningsmetoder, såsom kredit, delbetalning och fakturor, blivit lättillgängliga och många företag profiterar och uppmanar därför konsumenterna att använda dessa. Konsumtionssamhället som ger större kostnader för privatpersoner bidrar också till en tydlig ökning av konsumtionskrediter som i sin tur leder till privata ekonomiska skuldsättningar. Den här rapporten syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar intentionen att använda sig av konsumtionskrediter. Genom denna kunskap och kännedom om attityder och intentioner hos användare av delbetalningar och fakturor syftar studien att öka möjligheten att bidra till förståelsen av privat skuldsättning kopplat till dagens digitala konsumtionssamhälle. Denna frågeformulering har studerats med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Den empiriska datan har sedan analyserats och diskuterats utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på bland annat Theory of Planned Behavior och Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, tillsammans med teoretiska begrepp om beslutsfattande. Slutsatsen av denna forskningsstudie visar att unga kvinnor i 18–25 årsåldern har en negativ inställning till konsumtionskrediter på grund av den image det ger personerna men även på grund av de konsekvenser, i form av privat skuldsättning, det kan leda till. Studien visar även på att de sju faktorer som avgör att man väljer att använda sig av konsumtionskrediter är dess tillgänglighet, ouppmärksammade kommande utgifter, konsekvenser av tidigare skulder, vanebeteende, marknadsföring av konsumtionskrediter, underlätta returer vid internetköp samt brist på fritt kapital.

Bakgrund och problemdiskussion: Informationshantering utgör en betydelsefull aspekt för ett företags fortlevnad.För att kunna planera och besluta för att uppnå verksamhetens målsättningar krävs det beslutsunderlag som förtydligar vilka alternativ som anses vara till nytta för organisationen.  Genom ett ledningsinformationssystem (LIS) kan beslutsfattare erhålla den information som behövs för att kunna styra verksamheten. Tidigare studier har belyst betydelsen av LIS informationshantering samt dess användning. En problematik som lyfts i de tidigare studierna är att LIS inte alltid tillfredsställer informationsbehovet hos användarna. Det leder till att beslutsfattarna inte alltid kan basera sina beslut från LIS. Varför informationsbehovet inte alltid blir tillfredsställt beror på olika faktorer som misskommunikation samt dålig förståelse av systemet. Därför gäller det att ha en förståelse för de faktorer som har en påverkan på LIS och dess användning.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur användningen av LIS kan stödja verksamhetsstyrningen. Studien kommer också undersöka hur LIS används samt vilka faktorer som har en påverkan på användningen av LIS.  Metod: I studien har en kvalitativ forskningsansats tillämpats. Studien avser en fallstudie på Techluzionz, som är ett allmänt känt techföretag som erbjuder flera olika mjukvaruprodukter till företag. Techluzionz erbjuder och utvecklar ständigt mjukvaruprodukter efter kundernas behov vilket ställer krav på deras informationshantering, med avsikt att kontinuerligt erbjuda produkter som passar kundernas behov. Indelningen av studien består av en referensram, empirisk -och analyskapitel. Referensramen belyser tidigare forskning inom användning för IS och hur existerande litteraturen säger hur LIS stödjer verksamhetsstyrningen. Sedan genom semistrukturerade intervjuer har empirin sammanställts av respondenterna från Techluzionz. Analysavsnittet analyserar referensramen mot empirin som leder till det framställda ramverket. Helheten av studien ämnar till att belysa hur användningen sker samt hur LIS stödjer verksamhetsstyrningen ur ett helhetsperspektiv.  Slutsats: Studiens resultat framhäver behovet av ett helhetsperspektiv för hur LIS stödjer verksamhetsstyrningen. Studiens syfte var att belysa vilka faktorer som har en påverkan på LIS användning. Utifrån teorin identifierades tre kritiska framgångsfaktorer: informationskvalité, systemkvalité samt servicekvalité som valideras med det empiriska resultatet. Studien lyfter två ytterligare kritiska framgångsfaktorer, fokus från verksamhetsstyrningen till LIS och stöd från LIS till verksamhetsstyrningen. Dessa två faktorer är betydelsefulla för användningen av LIS, där LIS får ett fokus på vad som är väsentligt för beslutsfattandet för att sedan kunna stödja uppföljningen med mer tillgänglig information. Tillsammans med de fem kritiska framgångsfaktorer visualiserades ett samband och vilka komponenter inom de identifierade faktorer som påverkar LIS användning. Detta  möjliggör att LIS kan stödja verksamhetsstyrningen och uppnå företagets målsättningar.