<p>Idag går majoriteten av eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på elevernas beslutsprocess.</p><p>Syftet är att undersöka faktorer som påverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området. Resultaten från studien visar hur eleverna uppfattar faktorer som kan påverka dem.</p><p>Resultaten pekar på att eleverna anser att de väljer utifrån uppsatta mål som att gå en utbildning som ger bred grund för vidare studier och inte är så beroende av omgivningen. Studien visar också att det finns faktorer i elevens sociala sfär som påverkar dem vilket överensstämmer med tidigare forskning såsom föräldrar med högskoleutbildning eller ett samhällsklimat som idag förutsätter att ungdomar skolar sig längre än tidigare.</p> / <p>Today the majority of pupils proceed from the nine-year compulsory school to upper secondary school. There are several choices available and the pupils face a difficult decision. This study is about the choice of upper secondary school and describes the Swedish school system during the 20th century and the theories of career guidance and social psychology that can be applied to pupils’ decision-making.</p><p>The aim is to examine factors affecting the pupils in their choices to provide increased knowledge and insight into the counselling profession. A quantitative method has been used in a study with pupils from the science programme in upper secondary school. In parallel, a literature study has contributed with data from previous research in this field. The results of the study show how pupils perceive the factors that may affect them.</p><p>The results indicate that pupils make their choices on the basis of set targets like choosing an education that provides a broad basis for further studies and are not particularly affected by their social surrounding. The study also shows that there are factors in the pupil’s social sphere affecting them which is consistent with previous research, such as parents with higher education or a social climate that now requires that young people stay in education longer than before.</p><p> </p>

<p>Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för <em>miljonprogrammet. </em>Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade.</p><p>Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen.</p> / <p>Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called <em>"The Million Programme".</em> Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations.<strong></strong></p><p>The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized.    </p><p>We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.</p><p> </p>

Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning. Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade. Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen. / Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called "The Million Programme". Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations. The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized.     We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.

Idag går majoriteten av eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på elevernas beslutsprocess. Syftet är att undersöka faktorer som påverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området. Resultaten från studien visar hur eleverna uppfattar faktorer som kan påverka dem. Resultaten pekar på att eleverna anser att de väljer utifrån uppsatta mål som att gå en utbildning som ger bred grund för vidare studier och inte är så beroende av omgivningen. Studien visar också att det finns faktorer i elevens sociala sfär som påverkar dem vilket överensstämmer med tidigare forskning såsom föräldrar med högskoleutbildning eller ett samhällsklimat som idag förutsätter att ungdomar skolar sig längre än tidigare. / Today the majority of pupils proceed from the nine-year compulsory school to upper secondary school. There are several choices available and the pupils face a difficult decision. This study is about the choice of upper secondary school and describes the Swedish school system during the 20th century and the theories of career guidance and social psychology that can be applied to pupils’ decision-making. The aim is to examine factors affecting the pupils in their choices to provide increased knowledge and insight into the counselling profession. A quantitative method has been used in a study with pupils from the science programme in upper secondary school. In parallel, a literature study has contributed with data from previous research in this field. The results of the study show how pupils perceive the factors that may affect them. The results indicate that pupils make their choices on the basis of set targets like choosing an education that provides a broad basis for further studies and are not particularly affected by their social surrounding. The study also shows that there are factors in the pupil’s social sphere affecting them which is consistent with previous research, such as parents with higher education or a social climate that now requires that young people stay in education longer than before.

Denna magisteruppsats i offentlig rätt är ämnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjänster på den inre marknaden i svensk rätt. Betaltjänstdirektivet är väsentlig vid inrättande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, då alla inre gränser skall avlägsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rättslig ram för betaltjänster på EU-nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestämmelser i betaltjänstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och därtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frågor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rätt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstås i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rätt att förvänta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handläggning av ett enskilt ärende. Uppsatsen har visat att direktivet innehåller ett flertal bestämmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlägga ärenden inom direktivets tillämpningsområde. Uppsatsen har också kunnat påvisa en tydlig påverkan på Sveriges processuella och institutionella autonomi.

The purpose of this thesis is to understand how Business Intelligence (BI) influences the decision-making process (DMP) at higher education institutions (HEIs). Furthermore, this study aims to identify success factors of BI adoption (gathered from previous research) that are difficult for HEIs to fulfill. The study applied a qualitative research strategy and was conducted as a single case study at Karlstad University (KaU), a Swedish public HEI with approximately 16 000 enrolled undergraduate students and 1 200 employees. Regarding the data collection process, empirical data was collected through eight semi-structured interviews, all held with users of KaU’s BI tool. The thesis’ findings show that BI affects the DMP at HEIs by increasing the quality of information, reducing time, and increasing the efficiency for the user. The findings also show that for a HEI, most key components that increase an organization’s chance of a successful BI implementation are difficult to fulfill completely. Three components were identified to be in greater need of improvement than the rest: management &amp; leadership commitment, culture around use of information and analytics, and requisite resources. / Syftet med denna studie är att förstå hur Business Intelligence (BI) påverkar beslutsprocessen vid högskolor. Vidare, strävar denna studie efter att identifiera framgångsfaktorer för BI-implementering (samlade från tidigare forskning) som är svåra för högskolor att uppfylla. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och genomfördes som en fallstudie vid Karlstads Universitet (KaU), ett svenskt statligt universitet med ungefär 16 000 studenter och 1 200 anställda. När det gäller datainsamlingsprocessen, samlades empirisk data in genom åtta semi-strukturerade intervjuer med användare av KaU:s BI-verktyg. Studiens resultat visar att BI påverkar beslutsprocessen vid högskolor genom att öka kvaliteten på information, reducera tidsåtgången och öka effektiviteten för användare. Resultatet visar också att för en högskola är det svårt att uppfylla helt och hållet de faktorer som ökar chansen för en lyckad BI-implementation. Tre områden identifierades att vara i större behov av förbättringar än de övriga: chefs- och ledarskapsengagemang, kultur kring användning av information- och analysverktyg samt nödvändiga resurser.