SAMMANFATTNING Examensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, ekonomistyrning, Kurskod: 2FE05E, VT 2013 Författare: Peter Svensson Handledare: Anders Jerreling Titel: Kalkyler i förändring – en kvantitativ studie av den svenska verkstadsindustrin. Bakgrund: Kalkyler spelar en central roll för företags ekonomiska styrning, då de utgör beslutsunderlag vid många olika situationer. Med tiden då eventuellt företag och dess miljö har förändrats ställer det krav på att kalkylen också förmår att fånga upp denna förändring. T ex har det senaste halvseklet gått ifrån fokus på produktionssidan till marknadssidana, som lett till ökad integration med företagets kunder och leverantörer framåt och bakåt i förädlingskedjan. Produkterna har blivit alltmer kundanpassade och samkostnaderna har ökat i andel. Konkurrensen har hårdnat betydligt och den tekniska utvecklingen har ändrat kostnadsstrukturen. Somliga menar att kalkylen tappat sin relevans då den traditionella självkostnadskalkylen anses för trubbig, föråldrad och inte längre tillräckligt rättvisande kunna spegla de egentliga produktkostnaderna pga. dessa förändrade förutsättningar. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara vilka kalkylmetoder företag i allmänhet inom verkstadsindustrin i Sverige väljer att tillämpa, samt ge en bild av i vilken riktning förändringarna av kalkylmetoderna gått de senaste 15 åren. Även undersöka om kalkylens roll försvagats och blivit mer ifrågasatt mot bakgrund av ”relevance lost” debatten.                                                                                                     Metod: Arbetet består av en surveyundersökning av svensk verkstadsindustri. En kvantitativ forskningsmetod, med insamling av data genom en elektronisk enkätundersökning, har genomförts. Denna jämförs sedan med äldre studier för att undersöka eventuella förändringsmönster.                    Resultat, slutsatser: Bortfallet i enkätundersökningen blev dock för stort för att kunna dra alltför säkra slutsatser. Det som undersökningen i alla fall antyder var att den traditionella självkostnadskalkylen alltjämt är mest tillämpad. Bidragskalkylen noterades inte heller för någon direkt förändring och är fortsatt näst mest tillämpad. ABC-kalkylen har enligt det data som samlats in gått bakåt en del i användning. Framförallt ”Cost-driver analysis” och till viss del ”Value-Chain analysis” noterades för en fortsatt skaplig användningsgrad. Kalkylens roll och betydelse för företagets lönsamhet ser inte ut att ha förändrats och kalkylen ses därmed fortsatt som väldigt betydelsefull.

<p>Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.</p>

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.

Samtiga vårdprofessioner har enligt lag krav på sig att arbeta evidensbaserat. Så även sjuk- och distriktssköterskan. Ett mycket lågt användande av evidens har trots detta fastställts. Stora förluster görs för att förlegade och ovetenskapliga metoder används. Ett stort antal studier har gjorts för att efterforska orsakerna till detta men har då fokuserat på sjuksköterskan i slutenvården. Kraven att sjuksköterskan skall utöva evidensbaserad vård ses dock ej som något odelat positivt. Bland omvårdnadsforskare debatteras om evidensbaserad vård kan påverka sjuksköterskans omvårdande roll negativt. Syftet med uppsatsen var att finna ut de kunskapskällor som distriktssköterskan i primärvården utgick ifrån vid val av omvårdnadsåtgärd, att utröna om dessa var evidensbaserade eller ej, samt att lyfta anledningarna till att dessa val gjordes. Studien var kvalitativ och bygde på åtta intervjuer med distriktssköterskor. Använd analysmetod var kvalitativ Innehållsanslys enligt Krippendorff och Hsieh och Shannon. Vid analysen framkom fem subkategorier; Intuition / eget vetande, Trovärdig kunskap, Tillitskunskap, Skriftliga direktiv och Okritiskt förhållningssätt. Dessa kunde slås samman till två kategorier; Kunskapskällor och Evidensomedvetenhet. Den övergripande kategorin blev Distriktssköterskans beslutsunderlag för omvårdandsåtgärd. Konklusionen blev att primärvårdsdistriktssköterskan har en låg tillämpning av evidensbaserade beslutsunderlag. Faktorer som tidsbrist etc anses vara bidragande men ej en huvudsaklig anledning. Den huvudsakliga anledningen anses vara att sjuk- och distriktssköterskan av tradition inte förväntas vara objektiv och kritisk.

The purpose of this study is to create a method that can be used to produce decision supportdata for the climate goals of a municipality. The method should be able to demonstrate the potential for reducing energy use and greenhouse gas emissions for measures aimed at the stationary energy system in the municipality. It will be used to make long term projections of energy use and greenhouse gas emissions in order to be able to demonstrate the ability to reach climate goals. The aim was also to test the method's applicability by using the municipality of Uppsala and the Uppsala climate protocol project in a case study. Uppsala climate protocol is a project consisting of participants from business, government and organizations that voluntarily want to commit to reducing their carbon footprint by reducing their energy use and thus work to achieve the municipality's overall climate goal. Public reporting of energy use and climate impact has been studied in order to examine the nature of indicators and accounting figures that are commonly used in the field and how long-term forecasts are formulated. In connection to this, the type and sources for the kind of data needed was also examined. Tools that can be used as means for performing forecasts of energy systems development has been studied and evaluated. In the developed method the municipality’s geographical limit act as an overall system limit. The climate impact of the studied systems originates from fossil fuel combustion in the stationary energy system within the municipal boundaries, with the exception of electricity produced outsidethe municipality. At the case study of the municipality of Uppsala and the Uppsala climate protocol, most of the input data required for a baseline inventory and formulation of scenarios was retrieved from the Swedish Energy Agency, the Swedish Central Bureau of statistics and Vattenfall Heat Uppsala. Energy use and climate change forecasts was made using the simulation tool LEAP (Long-range Energy Alternatives Planning System). Two scenarios were modeled; a reference scenario describing the energy system's long-term development if no further measures is taken in addition to those already decided and an actor scenario describing an alternative development of the energy system based on additional measures to reduce climate impact. Results were reported for a base year, 2020 and 2030. For 2020 the results showed that greenhouse gas emissions from the stationary energysystems becomes 1.7 tonnes CO2-e per capita in the actor scenario, compared with 2.4 tonnes of CO2-e per capita in the reference scenario. The overall climate goal of the municipalityof Uppsala and Uppsala climate protocol is that total emissions should not exceed 4.8 tonnes CO2-e per capita by 2020. The case study shows how the method can be used to make projections of energy use and climate impact from the stationary energy system within a municipality. It also shows how the method can be used to compare measures for achieving climate goals.

Examensarbetet utfördes på Parker Hannifin Manufacturing Sweden AB. Parker Hannifin tillverkar hydrauliska pumpar och motorer. Arbetet tilldelades av Supply chain-avdelningen. Parker Hannifin har idag ett system för inköpt material som innehåller information om varje artikel. Information som erhålls är bland annat batchstorlekar, leveranstider, säkerhetslager, lager samt varians i förbrukning. Systemet kallas för "Plan For Every Part" som förkortas och kallas PFEP. PFEP är ett kompletterande dokument till affärssystemet i syfte att kunna användas som besluts- och informationsunderlag. Syftet med examensarbetet var att utveckla samt framställa ett informations- och beslutsunderlag som företaget ska kunna implementera. Huvudmålet var att utforma en PFEP för egentillverkat material som ska kunna användas vid planering och som beslut- och informationsunderlag. PFEP:n ska innehålla grundinformation och relevanta parametrar för varje artikel. Om tid finnes skulle ett studieunderlag skapas för utbildning av berörd personal. Undersökningsdesignen som användes var en aktionsforskningsorienterad metod vilket innebar att problemet löstes medan ämnet studerades. Tillvägagångsättet i metoden var: planera, gör, studera och lär. Arbetet som utförts omfattar de tre första stegen, det fjärde steget vilket innebär dra lärdom från resultatet kommer att ske i efterhand av företaget. De metoder som användes vid informationsinsamling var litteraturstudier, benchmarking och observation av interna dokument. PFEP:n delades upp i tre kategorier, grunddata, parametrar och analysfunktion. Uppdelningen genomfördes för att skilja på innehållets syfte men även för att få en tydligare struktur. Designen från PFEP:n för inköpta artiklar användes som inspiration för att bibehålla ett enhetligt utseende. Detta beslut togs eftersom Parker Hannifin arbetar aktivt med Lean där standardiserat arbetssätt är en viktigt del. PFEP:n visar, med hjälp av en jämförelse av standardmallen, att de nya beräkningarna höjer lagernivån. Data som användes vid simuleringar togs från tre olika källor: data hämtat från affärssystem, data hämtat från en PFEP ur bruk och uppskattade värden. Detta påverkar tillförlitligheten eftersom tester med verkliga värden, endast från affärssystemt, skulle ge ett annat resultat. Fortsatt arbete som Parker Hannifin bör driva för att PFEP:n ska bli ett tillförlitligt verktyg är att föra in data som fattas i affärssystemet. Slutligen bedöms målet vara uppnått. Dock skapades inget studieunderlag för utbildning av berörd personal på grund av tidsbrist. Företaget är nöjda med PFEP:n som har tagits fram och det kommer ske ett fortsatt arbete för att verktyget ska bli komplett. / The bachelor thesis was carried out at Parker Hannifin Manufacturing Sweden AB. Parker Hannifin manufactures hydraulic pumps and motors. The assignment was provided by the Supply chain department. Parker Hannifin currently has a system for purchased items which contains information about each item. Information obtained from the system is, among other things, batch sizes, delivery times, safety stock, inventory and variance in consumption. The system is called "Plan For Every Part", which is shortened to PFEP. PFEP is a supplementary document to the business system to be used as a decision-making and information base. The purpose of the thesis was to develop and produce an information and decision-making basis which the company should be able to implement. The goal was to design a PFEP for inhouse produced items that should be used for planning, as a decision-making and information base. The PFEP should contain basic information and relevant parameters for each item. If time allows, study material would be created for the relevant staff. The research design used was action research, which meant that the problem was solved while the topic was being studied. The course of action was plan, do, study and learn. The thesis includes the first three steps, the fourth step which means learn lessons from the result, will be done afterwards by the company. The methods used in information gathering were literature studies, benchmarking and observation of internal documents. The PFEP was divided into three categories, basic data, parameters and analysis function. The categorization was carried out to distinguish the purpose of the content, but also to get a clearer structure. The design of the PFEP for purchased items was used as inspiration to maintain a uniform appearance. This decision was made because Parker Hannifin works actively with Lean, where standardized working methods are an important part. The PFEP shows, using a comparison of the standard template, that the new calculations increase the stock levels. Data used in simulations was taken from three different sources: data obtained from the business system, data retrieved from an old PFEP and estimated values. This affects the reliability because real-value tests would produce a different result. Continued work that Parker Hannifin should carry on, for the PFEP to become a reliable tool, is to insert missing data into the business system. Finally, the goal is assessed to be achieved. However, study material was not created due to lack of time. The company is satisfied with the PFEP that has been developed and there will be continued work to make the tool complete.

No description available.

När en person ska köpa en bostadsrätt finns det många faktorer som bör beaktas. Enbetydelsefull faktor är att ta reda på hur bostadsrättsföreningens ekonomi ser ut, något somköparen bör studera och analysera. Ett tillvägagångssätt för att göra detta kan vara att granskabostadsrättsföreningens årsredovisning. Då kan man göra prognoser och bedömningar omframtiden som man sedan kan använda som ett beslutsunderlag inför köpet.Alla bostadsrättsköpare uppmärksammar dock inte årsredovisningen inför köpet, då andraaspekter ses som viktigare. Syftet med uppsatsen är därmed att ta reda på vadbostadsrättsköparna själva anser om årsredovisningen som ett beslutsunderlag. Vi avser att tareda på om de tog del av årsredovisningen före bostadsrättsköpet, samt hur årsredovisningenuppfattades. Fokus för uppsatsen är bostadsrättsköpare och bostadsrättsföreningarsårsredovisningar.En enkätundersökning har genomförts för att erhålla kunskaper om bostadsrättsköparnas synpå årsredovisningarna. Enkäten bestod av ett antal frågor som behandladebostadsrättsföreningens årsredovisning i samband med bostadsrättsköpet. Undersökningengenomfördes bland boende i tre HSB-bostadsrättsföreningar i Borås och bestod av 435respondenter, varav 71 stycken svarade. Som ett komplement till detta genomfördes även tvåintervjuer för att få en mer detaljerad inblick av undersökningsområdet. Intervjuernagenomfördes genom samtal med två mäklare och en ekonomihandläggare i Borås.Majoriteten av dem som svarade på enkäten fick tillgång till årsredovisningen före sittbostadsrättsköp, men alla dessa hade inte tagit del av informationen i den. Årsredovisningenanses även vara viktig för ett framtida bostadsrättsköp. En slutsats som vi har kommit fram tillär att den information som finns i årsredovisningen anses vara relevant för dem som tar del avden och utgör många gånger ett betydelsefullt beslutsunderlag inför köpet. / Uppsatsnivå: C

Syfte: Syftet med följande studie är att analysera vilka faktorer som förekommer i beslutsunderlagen vid fastställandet av VA-taxan, samt hur utförligt beskrivna dessa är. Detta för att utförligt förstå vad beslutsunderlagen grundar sig på i kommuner runt om i Sverige. Metod: Att utgå från den hermeneutiska filosofin, torde en ökad förståelse realiseras, då vi använder den kunskapen genom att utföra en pilotstudie. Detta innebär att vi under studiens gång har rört oss mellan teorin och empirin, och erhållit en abduktiv forskningsansats. Teori: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom området som har använts för att identifiera våra traditionella samt icke traditionella faktorer. Empirin: Den datainsamlingsmetod vi har använt är en semitstrukturerad djupintervju baserad på fem olika kommuners VA-verksamheter, samtliga med traditionella verksamhetsformer. Analys: Vi genomförde en omfattande analys för att upptäcka skillnader och likheter mellan kommunerna samt förekomsten av faktorerna. Samtliga kommuner tar hänsyn till traditionella faktorer då dem förekommer, däremot varierar det mellan de icke traditionella faktorerna och dess förekomst. Slutsats: Studiens slutsats visar att våra traditionella faktorer är mer framstående mot det icke traditionella. Det visar sig även att de icke traditionella faktorerna förekommer i större utsträckning än vad som framgår i tidigare studier / Purpose: The aim of this study is to analyse the factors that occur in decision-making purposes in the determination of VA-fee and the detailed description of what these are. This is to give a fully recognition of the basis for decision data that is based on the municipalities in Sweden. Method: Inferring the hermeneutic philosophy probably a greater understanding realized when we test the knowledge gained by conducting a pilot study. This means that during the course of the study we moved between theory and empirical data, and obtained an adbuctive reaearch approach. Theory: The study is based on previous research in the area that has been used to identify our traditional and non-traditional factors. Empiric: The data collection method we have used is a semit-structured depth interview based on five different municipal water and sewage operations, all traditional forms. Analysis: We performed a comprehensive analysis to identify differences and similarities between the municipalities and the existence of the factors. All municipalities are taking account of traditional factors when they occur but it varies between the non-traditional factors, and its occurrence.

Syftet med arbetet är att ge industriellt producerande företag som står inför ett köpa eller tillverka beslut en fördjupad kunskap om möjligheter och problematik rörande denna typ av frågor. Frågan som ska besvaras är vilka aspekter och parametrar som bör beaktas och övervägas vid köpa/tillverka beslut inom små och medelstora industriellt producerande företag. Målet är att leverera ett ekonomiskt underlag för ett köpa/tillverka beslut på ett fallföretag och använda det empiriska underlaget för att ta fram aspekter och parametrar. Resultat och analys redovisas genom en uppdelning av legotillverkning, egentillverkning samt en ekonomisk jämförelse mellan dem. Utifrån resultatet så har ett antal faktorer som påverkar ett köpa/tillverka beslut tagits fram.