No description available.

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.

Skolan har ett viktigt arbete i att förbereda eleverna för ett liv i vårt demokratiska samhälle och utbilda dem till goda medborgare med kunskaper om demokrati och värdegrund vilket ska leda till att de ska kunna verka för dessa. Förskning kring demokrati och värdegrund är främst riktad mot grundskolans högre år och gymnasiet. På mellanstadiet finns inte lika mycket gjort och forskning på lågstadiet är så gott som obefintlig. Min studie handlar om arbetet med och undervisningen om demokrati och värdegrund på lågstadiet. Syftet är att undersöka hur demokrati och värdegrund kommer till uttryck i läroplanen, kursplanen, läromedel och lärares tal på svenskt lågstadium, både som en del i ämnet samhällskunskap och ett generellt uppdrag för skolan. Läroplanen, kursplanen och läromedel utgör betingelserna för demokrati och värdegrund i skolan och undervisningen medan talet om detta representerar iscensättningen. Genom textanalys har jag undersökt innehållet i betingelserna medan jag använt intervjuer för att undersöka iscensättningen av demokrati och värdegrund både som samhällskunskapsundervisning och skolarbetet mer allmänt. Resultaten av studien visar att lärarna arbetar mycket med demokrati och värdegrund både i ämnet samhällskunskap och det övergripande uppdraget, tydligt uppbackad av läroplan, kursplan och läroböcker. I undervisningen handlar det mycket om klassråd och majoritetsprincipen. I värdegrunden är kompistema om bemötande och allas lika värde centrala delar. Det som står klart med studien är att det viktiga arbetet kring demokrati och värdegrund startar redan på lågstadiet och är väl etablerat både som betingelser som iscensättning. / The school has an important task in preparing students for life in our democratic society by educating them to be good citizens with knowledge of democracy and the values our society rest on. Research on democracy and values is mainly aimed at the upper school and upper secondary school. In the middle school there is less research to found and even lesser in primary school.   My study is focus on the work with and teaching about democracy and values in primary school. The purpose is to investigate how democracy and values are expressed in the curriculum, syllabus, teaching materials and teachers´accounts at Swedish primary school, both as part of the subject social studies and a general assignment for the school. The curriculum, syllabus and teaching materials constitute conditions for democracy and values in school and teaching, while teachers’ accounrs about this represents what it means to put this into work.   Through text analysis, I have examined the content of the conditions while I have used interviews to examine how democracy and values is put to work, both as social studies teaching and school work more generally. The results of the study show that the teachers work a lot with democracy and values both in the subject of social studies and the overall mission, backed up by the curriuculum, syllabis abd textbooks. In teaching, it is very much about class councils and the majority principle. Regarding values, it often consists of how to be a good friend, how to treat eachother and how to learn about the idea of equal rights and equal value. What is clear from the study is that the important work on democracy and values already starts in primary school and is well established both as conditions and everyday work.