Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida de nationella proven uppfyller sitt huvudsyfte av att främja likvärdighet i bedömning och betygssättning samt belysa vilka svårigheter och hinder det finns för detta syftes uppfyllelse. Detta ska ske genom att förankra min studie i hur tidigare forskning redogör för det för min studie centrala begreppet likvärdighet. Som underlag för studien genomförs intervjuer på nationell nivå, huvudmannanivå samt på skolnivå. Utifrån analysen kan det konstateras att de nationella proven i viss mån kan bidra till en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, framför allt som ett formativt stöd för läraren i dennes bedömningsarbete. Detta motsäger vad tidigare forskning säger om provens formativa funktion. I analysen framkommer att det finns faktorer som försvårar att likvärdigheten upprätthålls bland annat att ovidkommande faktorer tillåts påverka provresultaten samt att provens utformning inte ger eleverna rätt förutsättningar för att genomföra proven. Detta kan ses som ett hot mot likvärdigheten. Vidare problematiseras de nationella provens roll i skolan samt huruvida det är proven i sig som bär ansvaret till att likvärdigheten är hotad.

Studiens syfte och mål är att se om värdeord tolkas liktydigt hos aktiva lärare, lärarstudenter och av föräldrar till elever i grundskolans tidiga år, utifrån dessa individers förförståelse av orden. Studiens metod bygger på insamling av empiri, den består i huvudsak av en kvantitativ del, men innehåller även kvalitativa delar. I studien får 70 personer tolka och värdera ord ur de centrala kunskapskraven i läroplanen (Skolverket 2011a). Ett mönster i studien är att användningen av värdeord som ett bedömningsverktyg kan ge svårigheter att uppnå en likvärdig bedömning i skolan. Individers förförståelse av ord kan skilja starkt mellan olika personer, på grund av sociokulturella skillnader. Studien visar att lärarstudenter inte själva anser att de får tillräcklig utbildning i bedömning utifrån de centrala kunskapskraven från grundskolans läroplan. Lärare som arbetar eller har arbetat med kunskapskraven i läroplanen har en större förståelse för värdeordens betydelse gentemot betygskriterierna. Två slutsatser som bekräftas av studien är, användandet av värdeorden i matriser vid bedömning, kräver goda förkunskaper om värdeordens betydelse i kunskapskraven. Nummer två är att man bör följa skolverkets rekommendationer om att använda värdeorden i sin kontext, om man vill uppnå en likvärdig bedömning.

Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gälla och i samband med det infördes förändringar i betygssystemet. Det här arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förståelse för vilka möjligheter och begränsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilärare. En ramfaktorteoretisk ansats har använtsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det målrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktäriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivåer. Detger bilden av ett nätverk där förändringar i de nationella styrdokumenten samspelar medförändringar inom de administrativa och organisatoriska ramverken på kommun- ochskolnivå. Möjligheter som framträder är en förnyad diskussion där de didaktiska frågornaligger i fokus. Begränsningen har initialt varit att reformen sjösatts utan att först ha testats itillräcklig utsträckning, vilket medfört att stödmaterial och kommentarer från Skolverketupplevs ha kommit sent. Inom biologiämnet ställer sig lärarna positiva till den förändradestrukturen i ämnesplanerna som gör det tydligare vad som ska fokuseras och vilkakunskapskvaliteter som ska bedömas. En begränsning ligger i dokumentationen som blirsvårhanterlig när antalet kunskapskrav har ökat samtidigt som innehållet i kurserna harspecificerats. Tolkningsproblemet av kunskapskravens progressionsuttryck upplever lärarnakvarstår i det nya betygssystemet, vilket gör att de ställer sig skeptiska till att en likvärdigbetygssättning kan uppnås med det nya systemet.

Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ”nya” betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika tolkningar av mål och betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser. Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder kursplaner och betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen. Lärarna upplever svårigheter med att förstå strävansmålen och kriterierna för de högre betygen, vilket får som konsekvens att de har svårt att förklara för elever och föräldrar vad som krävs för dessa. För att öka både likvärdigheten i betygsättningen och möjligheterna att förklara vad som krävs efterfrågar lärarna fler verktyg, såsom sambedömning och tydligare riktlinjer uppifrån.

<p>Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ”nya” betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika tolkningar av mål och betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser.</p><p>Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder kursplaner och betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg.</p><p>Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen. Lärarna upplever svårigheter med att förstå strävansmålen och kriterierna för de högre betygen, vilket får som konsekvens att de har svårt att förklara för elever och föräldrar vad som krävs för dessa. För att öka både likvärdigheten i betygsättningen och möjligheterna att förklara vad som krävs efterfrågar lärarna fler verktyg, såsom sambedömning och tydligare riktlinjer uppifrån.</p>

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval. Jag har heller inte valt att undersöka hur det ser ut i olika sociokulturella områden, utan snarare använt mig utav ett bekvämlighetsurval. Denna studie liksom tidigare forskning har kommit fram till att det finns en spridning gällande vad som faktiskt bedöms i de praktiska momenten av idrott och hälsa. Det rör sig om allt från direkta bedömningar av beteenden till hur väl eleverna kan spela olika bollspel. Vidare har denna studie konstaterat att samtliga respondenter använder samma bedömningsmetodik och att de främst lyfter svagheter med den. Anledningen till att de använder sig utav den bedömningsmetodik som de gör verkar vara en brist på genomförbara alternativ.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssättning, samt hur de ser på formativ bedömning inom ämnet. Fokus ligger på att ta reda på vilka faktorer lärarna upplever påverka dem i deras bedömningsarbete. De frågor studien söker besvara är hur idrottslärarna arbetar med bedömning, hur lärarna ser på användningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svårigheter i bedömningsarbetet.   Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolan senare år och från två olika skolor, deltog i studien. Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framträtt då lärarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning. Resultaten visar att lärarna arbetar med olika bedömningsformer och till grund för val av form ligger den förmåga eller kunskap som ska bedömas. Lärarna har en positiv syn på formativ bedömning och de använder feedback dagligen. De önskar dock få mer kunskap om hur de kan arbeta med formativ bedömning. Lärarna nämner att faktorer som tid, stora elevgrupper, tolkning av kursplanen, bedömningsmatriser, samt samtal med kollegor påverkar deras bedömningsarbete. Slutsats Slutsatserna av resultaten är att lärarna upplever bedömningsarbetet vara svårt. De största svårigheterna ligger i tolkningen av styrdokument, samt stora elevgrupper och tidsbrist, vilket de upplever påverka deras bedömningsarbete negativt. Lärarna upplever formativ bedömning som något positivt, men har inte tillräcklig kunskap om alternativa metoder i syfte att synliggöra lärande och få elever delaktiga. De önskar få mer kompetensutveckling inom bedömning, samt möjlighet att diskutera med kollegor oftare för att kunna utveckla kvaliteten i sina bedömningspraktiker mot en mer effektiv och likvärdig bedömning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2013</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vad elever i kommunala högstadieskolor uppfattar att de bedöms på i ämnet Idrott och Hälsa och orsaker till denna uppfattning. Vidare ska undersökas om utformningen av de lokala styrdokumenten (lokal arbetsplan och lokala betygskriterier) har påverkan på detta genom en jämförelse mellan skolorna. - Vilka tror eleverna är de viktigaste bedömningskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa? - Har kön, nuvarande betyg och/eller lokala styrdokument tydlig inverkan på elevernas uppfattningar? Metod Vi kontaktade ett flertal skolor och undersökte möjligheterna att utföra vår studie på dessa. Vi fick okej från fyra av skolorna och på dessa genomförde vi en enkätundersökning som föregicks av ett deltagarbrev till eleverna. I brevet stod vad undersökningen gick ut på samt hur de skulle göra om de inte ville delta i undersökningen och även att allt är konfidentiellt. Utifrån enkäterna räknade vi i SPSS ut vilka faktorer som påverkade elevernas uppfattning samt eventuella confounders. Utöver detta gjorde vi även en förenklad innehållsanalys på skolornas lokala styrdokument. Resultat De två viktigaste bedömningskriterierna tror eleverna är främst en god social inställning och samarbetsvilja, och att ha en god fysik och att kunna prestera bra under lektioner såväl som på fritiden. Vår undersökning visar att elevernas kön inte påverkar uppfattningen om vad de tror sig bedömas på i Idrott och Hälsa. Det nuvarande betyget samt vilken skola de går på kunde uteslutas som en confounder genom en flerstegsuträkning i statistik programmet SPSS, kallad multipel regression. Slutsats Slutsatsen av studien blir att eleverna tror att de bedöms främst på deras inställning, att de klarar att hjälpa varandra, att de är snälla och trevliga och positiva i sin inställning. Det bedömningskriterium de tror kommer strax efter den sociala biten är att de utför fysisk träning och att de presterar bra i dessa moment. Vi kan inte se en direkt koppling till de olika arbetsplanerna i deras uppfattningar men vi ser en stor skillnad mellan elevernas inställning mellan de olika skolorna.

Studien syftar till att undersöka vilken betydelse det nationella provet i matematik har vid betygssättning. Detta undersöktes med en intervjustudie där fyra verksamma lärare som undervisade i matematik på gymnasiet deltog. Studien visar att det nationella provet influerar lärarens betygsättning och om provet är styrande eller stödjande för kursbetyget beror främst på om provbetyget avviker uppåt eller nedåt från lärarens preliminära kursbetyg för eleven. Denna praxis har bland annat utvecklats genom sambedömning och samarbete i kollegiet samt den egna erfarenheten inom läraryrket.

Syftet med denna undersökning är att utifrån två fallstudier söka förstå lärarnas betygsättningspraktik i ämnet svenska. Valet av ämnet svenska grundar sig i betygsstatistik som visar att effektstorleken för kön är lika stor som den för föräldrarnas utbildningsbakgrund, vilket är unikt för ämnet. Två svensklärare och deras planering, undervisning, och betygssättning i två åttondeklasser i två olika skolor har studerats i en etnografisk studie. Skolorna skiljer sig åt bland annat vad gäller elevernas socioekonomiska bakgrund. I studien belyses vilket svenskämne som framträder i de olika klassrummen och vilka konsekvenser detta får i betygssättningspraktiken. I analysen av materialet har Basil Bernsteins teorier om makt, styrning och kontroll använts. Skolans sociala sammanhang skapas genom att dominerande strukturer blir pedagogisk praktik, eller med en annan term, lärares undervisning och betygssättning kan förstås som diskursiva praktiker. Eleverna måste behärska skolans och ämnenas koder och regler. Är dessa inte explicita i undervisningen kan resultatet bli att de elever som inte behärskar koder och regler har svårare att nå de högre betygsstegen. Lärarnas upplevelse av diskrepans mellan innehållet i kursplanerna å ena sidan och betygskriterierna/kunskapskraven å andra, kan vara en av förklaringarna till att de språkliga kraven i svenskämnet inte alltid explicitgörs i undervisningen.