The purpose of this bachelor thesis is to gainknowledge in how some Swedish university librariesexpresses their work regarding web based servicesfor distance learners via activity documents andwebb pages. A qualitative content analysis isconducted to investigate this. The empirical materialconsists of nineteen different documents and elevenselected parts of websites related to eleven differentuniversity libraries. The results show that there is avariation in how and to what degree differentuniversity libraries expresses their services todistance learners. Three main themes emerge fromthe content: ”the electronic library resources”, ”thevirtual library room” and ”the librarian's pedagogicalrole”, all in different ways connected to distancelearners. The results is discussed based on “thetheory of transactional distance”. The principalfindings is that the libraries expresses greatenthusiasm for digital development and web basedservices. Some in more explicit ways and some inmore implicit ways. Based on the findings from thisstudy and from the previous research and literatureon the subject, the conclusion is that it is notpossible to completely distinguish the distancestudents' needs from other students and it is notentirely possible to distinguish the role of theuniversity library in a psysical or a virtualenvironment.

The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.   My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?   I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.   The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.   Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.   The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs. / Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007. Mina frågeställningar är: 1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek? 2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer? Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till. Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen. Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet. Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.

<p>The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.</p><p> </p><p>My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?</p><p> </p><p>I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.</p><p> </p><p>The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.</p><p> </p><p>Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.</p><p> </p><p>The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs.</p><p> </p> / <p>Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek?</p><p>2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer?</p><p>Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till.</p><p>Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen.</p><p>Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet.</p><p>Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.</p>

Abstract Syfte med mitt självständiga arbete är tredelat och är dels att undersöka vilket utbud av svenska bilderböcker som finns tillgängligt på arabiska inom ett kommunalt biblioteken som består utav flera filialer inom kategorin hcf (skönlitteratur för små barn) med fokus på bilderböcker för barn i åldern 3-5 år i en kommun i mellan Sverige. För det andra vilken svensk kultur som förmedlas men även hur andra kulturer gestaltas i fyra av de mest utlånande bilderböckerna och för det tredje hur väl det utbudet och bilderböckerna svarar mot bibliotekets och förskolans gemensamma mål med att utveckla barns intresse för böcker. För att få en inblick i hur urvalet av bilderböcker görs på biblioteket, så använde jag mig utav metoden semistrukturerad intervju. Där intervjuade jag en barnbibliotekarie som är anställd på ett bibliotek inom den kommunen som jag har undersökt. Genom att använda mig utav biblioteksdatabasen så har jag inventerat och analyserat utbudet av bilderböcker på arabiska som helhet, för att få syn på vilket slags utbud som finns. Jag undersökte även vilka generella genrer som finns och vilka teman man kan se i bland bilderböckerna. Mitt syfte med inventeringen var också att ta reda på vad som förmedlas medvetet eller omedvetet av den svenska kulturen och synen på andra kulturer genom bilderböckerna. Jag valde sedan att göra en innehållsanalys över de fyra mest utlånade bilderböckerna på arabiska för att få syn på om och på vilket sätt mångfald och om olika kulturer blir synliga i dem. Resultaten av undersökningen visar att bibliotekens utbuds styrs utav bibliotekstjänsts utbud av bilderböcker på andra språk. Utbudet som finns tillgängligt på biblioteket styrs även av ekonomiska, tidsmässiga och kunskapsmässiga faktorer. Inventeringen av utbudet av bilderböcker på arabiska visar att det finns ett varierande utbud av bilderböcker inom olika genrer. Det finns inga ABC, räkneböcker eller historiska berättelser. Bilderböckerna speglar i första hand den svenska kulturen. I innehållsanalysen utav fyra bilderböcker så har författaren valt att fokusera mer på barn och vuxenkulturen och relationen dem emellan än på olika kulturer. Mångfald och olika kulturer synliggörs till viss del, ofta speglat genom ett barn ögon. Olika kulturer och mångfald synliggörs inte tydligt, i de fall man kan avläsa flera olika kulturer så framstår det som spännande och positivt men ibland problematiskt

This bachelor thesis explores how librarians are portrayed in fiction literature. The aim is to see how the librarian and their work tasks are described. Our material consists of 12 fiction novels from the years 2000 to 2012 (with an exception of a book from 1998). We have used discourse analysis in order to examine the picture of the librarian. We have used three major questions: How is the librarian portrayed in our selected fiction literature from year 2000 until today (the beginning of 2013)? How are the librarians profession portrayed in our selected fiction literature? Does our selection of the fiction literature give a positive or negative image of the librarianand how can that affect the view of the profession? Our analysis resulted in the discourses the librarian and literature and the librarian and the library. Our study concludes the stereotype image of the librarian as an elderly, angry woman with her hair in a bun is slowly changing in our material. The librarian is still described as a person who lends out and retrieves books, but there are also descriptions of tasks like helping the users with Internet and relative research. The characters use both negative and positive words when they describe their profession. The librarian is strongly connected to the physical library.

The purpose of this two years master thesis is to examine the potential benefits of using bibliotherapy on elderly Finnish immigrants residing in Sweden and living in geriatric care. The basis of the study is a four week long bibliotherapeutic project implemented at a nursing home for Finnish-speaking people in Stockholm County.Participants were men and women spanning in age from 70 to 90 years old. Common for all the participants was that they had lived their entire adult life in Sweden, their only language was Finnish, and they had the diagnosis of dementia. The study examines the bibliotherapeutic model of Arleen McCarty Hynes and Mary Hynes-Berry, as well as Inger Eriksson’s approach for the use of bibliotherapy in nursing homes and hospices.The empirical analysis is based on field notes from the bibliotherapeutic sessions and from interviews with librarians and nurses involved in the project. The results of the case study indicate that literature stimulates memory and works as a catalyzer for thoughts and discussions of the participants’ earlier lives. The type of literature that most engrossed and stimulated the participants was realistic stories of common life, places and events in Finland. The literature can be viewed as a link to the participants’ past, and it gives them a feeling of continuity and coherence with their life. In these ways, literature can be supportive to the aging process and the reinforcementof the ethnic community. The social interaction and the use of their native language during the sessions are also important factors for strengthening the participants’ confidence and identity.

: This bachelor thesis explores library students’ attitudes towards marketing in libraries. The aim is to find out if they are interested in working whit marketing questions in their future workplaces. To perform the study the author used a questionnaire survey and 48 students completed the survey. The answers where converted into present form and 10 charts were created to show the result. The survey is based on the library researcher Eileen Elliot de Saèz theories of the marketing mix adapted to a library perceptive. de Saèz means that the library always must put the users of the library in focus and all services should be designed after the users needs.   The result shows that the students’ thought it was important to do marketing in libraries and was interested in working whit these issues in the future. However, the general attitude towards marketing was higher then the willingness to work with these questions on there future workplaces. It was a recurring result throughout the study.

No description available.

Syftet med studien är undersöka om ett stadsbiblioteks egenproducerade texter till allmänheten vänder sig mer till det ena könet än det andra samt att undersöka vad det är som lockar och avskräcker respektive kön till att besöka stadsbiblioteket. Autentiska texter från stadsbiblioteket analyserades med hjälp av ett frågeschema över jämställda texter. Intervjuer med två chefer och tre av stadsbibliotekets låntagare genomfördes, där de fick svara på frågor om stadsbibliotekets texter, kön och vad som lockar eller avskräcker människor till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet visar att texterna delvis vänder sig mer till kvinnor än män och att låntagarna har svårt att svara på vad det är som lockar och avskräcker dem till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet baserat på intervjuerna med låntagarna tyder på att kvinnor och män gör olika saker när de besöker stadsbiblioteket.

Inaug.-diss.--Leipzig. / Lebenslauf. On verso of t.p.: Als manuskript gedruckt. Introduction to the author's edition of the text published in Upsala universitets årsskrift, 1906.