No description available.

Children meet adults dressed out in costumes in various situations. One of these characters is Skogsmulle in Friluftsfrämjandets outdoor education. Since the mid-1950´s Skogsmulle has been part of Swedish childhoods, and the concept has also spread to other countries around the world (C. Lindgren, 2021). The last decades forrest kindergartens and other kinds of preschools with focus on outdoor education flourishes around the world (Alme & Reime, 2021; Sobel, 2014), and some of them provides Skogsmulle activities. The purpose with the Skogsmulle outdoor activities is to learn about, and how to take care of nature in a playful way, and create opportunities for the children to bond with nature and strengthen their biophilia (Yılmaz m.fl., 2020; Änggård, 2009a). The aim of this study is to create knowledge about how children can experience situations when adults dress out as fictional characters, and what characterize their encounters with Skogsmulle in the forrest. Reception theory (Iser, 1980b; Rosenblatt, 2002) is used together with the concept of realunreality (A.-L. Lindgren m.fl., 2015) to explore what preschool children express and analyse the aesthetic response of the children. The method is qualitative case studies inspired by ethnographic design with observation and interviews. The result shows that children´s interpretation of fiction and reality is complex, and their encounters with Skogsmulle can be seen as an example of realunreality where the boundaries of real and unreal mingle (see A.-L. Lindgren m.fl., 2015). The children also becomes co-creators of the Skogsmulle story through their interactions, and creators of children´s culture (see Sparrman, 2011) as a response to the culture that the adults offers the children.

Allt fler bor i urbana områden och vistas mindre ute i naturen. Samtidigt pågårklimatförändringar som bland annat påskyndas av att torrlagda våtmarker släpper utkoldioxid. Den här undersökningen utforskar hur miljöpedagoger arbetar med exkursionervid våtmarker för att stärka barns natursamhörighet, uppmärksamma våtmarkers värden, samthur exkursioner kan bidra i arbetet för Agenda 2030 och Sveriges miljömål gällandevåtmarker. Semistrukturerade intervjuer med miljöpedagoger samt observation av enexkursion vid en våtmark utfördes i undersökningen. Resultatet visar att exkursioner vidvåtmarker kan vara avgörande för barns natursamhörighet, barns förståelse för våtmarkersvärde, samt utvecklande av empatiska beteenden gentemot naturen. Under en exkursion vidvåtmarker får barn vara med och utför åtgärder för att skydda och bevara våtmarker, vilket ären viktig del för att uppnå Agenda 2030 och Sveriges miljömål. Trots att mänskligaaktiviteter vid våtmarker kan vara negativt för den biologiska mångfalden, är exkursionernödvändigt för det framtida arbetet för våtmarkers välstånd. Framtida forskning bör fokuserapå långsiktiga effekter på barn som kontinuerligt får komma ut på exkursioner inaturområden. / The number of people living in urban areas has increased significantly, and they spend lesstime in nature. At the same time climate change is taking place, which is being accelerated,among other things, by drained wetlands that emit carbon dioxide. This study explores howenvironmental educators work with excursions at wetlands to strengthen children's natureconnectedness, pay attention to the values of wetlands, and how excursions can contribute toreaching the 2030 Agenda for Sustainable Development and Sweden's environmental goalsregarding wetlands. Semi-structured interviews with environmental educators and anobservation of an excursion to a wetland, were conducted in the study. The results show thatexcursions at wetlands can be crucial for children's nature connectedness, children'sunderstanding of the value of wetlands, and the development of empathic behaviors towardsnature. Through excursions at wetlands, children are involved with the wetlands andmeasures are taken to protect and preserve wetlands, which is an important part of achievingthe 2030 Agenda for Sustainable Development and Sweden's environmental goals. Althoughhuman activities in wetlands can be detrimental to biodiversity, excursions are necessary forfuture work on wetland prosperity. Future research should focus on long-term effects onchildren who are continuously on excursions in nature.

På grund av ökade klimatförändringar och dess påverkan på miljö och människors hälsa kommer klimatanpassningar i den urbana miljön bli allt mer nödvändigt för att mildra dess effekter. Vår studie fokuserar på hur synliga klimatanpassningar upplevs samt hur de kan påverka människors välbefinnande. Studien avgränsas till biofiltren på Neptunigatan i Malmö. Kvalitativa intervjuer genomfördes med människor som befann sig på platsen, vilka sedan analyserades i förhållande till tidigare forskning om miljöetiska värdegrunder, estetik, riskperception och psykisk hälsa. Resultatet visade att samtliga informanter var positivt inställda till klimatanpassningar och dess funktion, även om viss skepticism identifierades hos några av dem. Alla informanter kände någon typ av oro, ångest, stress eller annan negativ känsla kopplat till klimatförändringarna, vilket gör detta till ett viktigt område att studera. Enökad informationsspridning kring klimatanpassningar och klimatförändringar är därför viktig för att öka kunskapsnivån vilket i sin tur medför en mer positiv inställning till klimatanpassningar. / The magnitude of climate change is increasing, and is affecting the environment and people’s health. To mitigate these effects, climate adaptations in urban environments are necessary. The aim of this study is to examine how visible climate adaptations are perceived, and how they can promote well-being. The study is limited to the biofilters located on Neptunigatan in Malmö. We did qualitative interviews with people with a connection to the biofilters, andanalyzed the results in relation to our theoretical framework, which includes environmental ethical values, aesthetics, risk perception and mental health. The results showed that all informants had positive attitudes towards climate adaptations, although we identified some skeptical tendencies. All informants reported some kind of worry, anxiety, stress or other negative emotions in relation to climate change, which makes this an important study area. It is important to inform citizens about climate change and climate adaptations. Increased knowledge leads to a more positive attitude towards climate adaptations.