Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning är detta något som knappt uppmärksammas medan det i internationell forskning är något som studerats länge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan få hjälp med att hantera, men också som ett problem som lärare ser och försöker arbeta aktivt med. Som det framgår ovan var syftet med den här studien att undersöka hur svenska förskollärare jobbar med att upptäcka och aktivt stärka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet är samtidigt något som uppmärksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollärare. Även om urvalet är litet visade resultatet på att förskollärarna inte ville kalla barnen blyga utan istället valde att kalla det för att de var försiktiga. Trots att de inte ville använda sig av begreppet blyghet menade sig de intervjuade förskollärarna att de aktivt jobbade mycket för att ge barnen stöd i barngruppen så att de så småningom vågade ta mer plats och bli mindre blyga. Även om materialet är så pass litet att det inte går att ge någon generell bild av hur man ser på egenskapen blyghet i svenska förskolor, kan resultatet peka på att avsaknaden av svensk forskning inom området påverkar hur svenska förskollärare ser på blyghet som något annat än att vara blyg. Detta diskuteras mot den starka forskningstradition som finns i bl.a. USA när det gäller att studera blyghet och dess konsekvenser men också hur man kan jobba med att stärka barnet för att bli mindre blygt. Ett intressant resultat som kommer fram i studien är hur de svenska förskollärarna visar en viss rädsla över att aktivt jobba för att motverka blyghet hos barn då det skulle kunna påverka barnets personlighet på ett negativt sätt.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de använder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. Två frågeställningar formulerades; ”Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?” och ”Vilka strategier beskriver pedagogerna att de använder för att integrera dessa barn i verksamheten?”. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa användes som utgångspunkt i både resultatdelen och analysdelen. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning samt Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande. Resultatet visade att alla pedagogerna hade liknande beskrivningar av blyga barn och de ansåg att barnen behöver uppmärksammas och få stöd i förskolan för att slippa sociala problem senare i livet. För att inkludera dessa barn i verksamheten ansåg pedagogerna att uppmärksamheten var det viktigaste, att se och vara lyhörd för barnets behov. En god kontakt med föräldrarna ansågs också vara en viktig del i arbetet med blyga barn. Några av pedagogerna var överens om att de stora barngrupperna idag inte gynnar blyga barn utan att det istället behöver vara fler smågruppssituationer där det individuella barnet kan lyftas fram mer.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet talar om blyghet och om hur man upprätthåller och reproducerar en blyghetsdiskurs. Jag har försökt undersöka hur lärarna resonerar kring ett känsligt ämne som blyghet och utifrån vilka diskurser och repertoarer som råder. Hur ser språkbruket ut och finns det någon skillnad i hur lärarna uttrycker sig om pojkar och flickor? En tredje och mindre frågeställning har varit om man kan se kopplingar i talet till läroplanens skrivelser om värdegrunden. Socialkonstruktionism har varit min teoretiska utgångspunkt och jag har använt mig av de teoretiska begreppen tolkningsrepertoar, identitet, makt, diskurs och sociala konstruktioner när jag analyserat empirin. Jag har förklarat hur blyghet kan se ut ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har i uppsatsen försökt ifrågasätta de mer psykologiska diskurserna som råder kring blyghet idag, där blygheten ses mer som en del av personligheten. För att undersöka eventuella språkliga skillnader i lärarnas tal om könen har jag inspirerats av en poststrukturalistisk teori, med Foucault som föregrund. Insamlandet av materialet har skett genom kvalitativa halv- strukturerade intervjuer med åtta lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet. Min analys visar att lärarna talar på olika sätt om blyga flickor respektive blyga pojkar. Särskilt pojkar verkar vara svårt att veta hur man ska bemöta för lärarna, och blyga pojkar ses till stor del som något problematiskt. Flickor är inte i lika stor utsträckning ett problem, vilket jag förklarar i termer av genusskapande och makt utifrån en poststrukturalistisk teori. Sättet lärarna framställer könen på gör att könsstereotyper upprätthålls och diskurserna reproduceras. Analysen visar vidare på tre olika diskurser och repertoarer. Dels gruppen lärare som ser blyghet som något problematiskt. Dessa lärare talar negativt kring blyga elever och blyghet, och de ses som mer som ett problem. Dels gruppen lärare som inte ser blyghet som ett problem. Den tredje diskurser handlar om lärare som problematiserar att samhället ser blyghet som ett problem idag. Förhoppningsvis kan jag med denna studie bidra till en debatt kring ett så viktigt och svårt ämne som blyghet, som är något vi behöver tala mer om, särskilt i Sverige.

Blyghet har sedan länge ansetts vara ett statiskt personlighetsdrag som bör botas. I och med den senare socialpsykologiska forskningen inom området har en alltmer mångfacetterad bild etablerats som betonar de interaktionella processerna bakom fenomenet. Eftersom att den tidigare forskningen främst har studerat barn och ungdomar visade sig ämnet vara relativt outforskat vad gäller unga vuxna och deras relation till blyghet. Syftet med uppsatsen tar avstamp i den socialpsykologiska uppfattningen av vad blyghet är och syftar därmed till att skildra hur blyga unga vuxna upplever sin blyghet och bemöts i en värld som premierar social utåtriktning. Kring detta syfte har följande frågeställningar formulerats; Hur formas upplevelsen av blyghet i mellanmänskliga relationer och hur påverkar samhällets normer unga vuxnas upplevelser samt hantering av blyghet? Empirin består av data från kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka skapades och tolkades med hjälp av en fenomenologisk ansats. Vidare har resultatet analyserats mer ingående med analytiska verktyg från framstående teoretiker inom symbolisk interaktionism. Dessa var Anthony Giddens, Herbert Blumer, Erving Goffman, Arlie Russell Hochschild, George Herbert Mead samt Charles Horton Cooley. Resultatet visar att samhällets värderingar, normer och ideal har en inverkan på unga vuxnas hantering av blyghet, dess sociala samspel med andra samt den allmänna synen och acceptansen gentemot blyghet. Samtliga av dessa aspekter visar sig i sin tur påverka upplevelsen av blyghet och påvisar hur blygheten skapas i mellanmänskliga relationer. Nytillkomna fynd inom ämnesområdet kom att bli maktförhållanden och kulturella skillnader. Utöver detta presenterar studien flera positiva aspekter av blyghet vilka bidrar till ett förnyat meningsskapande av ämnet.

<p>I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen. Lärarna tror att de vanligaste orsakerna till flickornas tystnad är att de är blyga, att de har dåligt självförtroende, deras personlighet eller hur de blivit uppfostrade. Vi finner att lärarnas svar överensstämmer med den litteratur som vi har läst. Litteratur och intervjuade lärare säger även att skillnader i genus spelar en viktig roll. Lärarens agerande i klassrummet spelar en väsentlig roll för hur den talängsliga flickan kommer att utveckla sin tystnad, om hon kommer att fortsätta vara tyst eller om hon kommer att prata mer. De lärare som vi har intervjuat i denna studie säger sig ha olika strategier, som ständigt finns i deras tankar, för hur de kan stötta flickorna till att våga ta mer plats. Vi analyserar även lärarnas svar.</p>

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen. Lärarna tror att de vanligaste orsakerna till flickornas tystnad är att de är blyga, att de har dåligt självförtroende, deras personlighet eller hur de blivit uppfostrade. Vi finner att lärarnas svar överensstämmer med den litteratur som vi har läst. Litteratur och intervjuade lärare säger även att skillnader i genus spelar en viktig roll. Lärarens agerande i klassrummet spelar en väsentlig roll för hur den talängsliga flickan kommer att utveckla sin tystnad, om hon kommer att fortsätta vara tyst eller om hon kommer att prata mer. De lärare som vi har intervjuat i denna studie säger sig ha olika strategier, som ständigt finns i deras tankar, för hur de kan stötta flickorna till att våga ta mer plats. Vi analyserar även lärarnas svar.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på blyghet hos barn samt att ta reda på hur man som förskollärare kan stödja blyga barn på förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gång saknat att få ta del inom området. Ett ytterligare syfte är att utforska vad teorin och forskning belyser gällande blyghet och blyghet hos barn. Studien visar på att blyga barn kan ha svårigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat påverka de kommunikativa färdigheterna negativt samt ge svårigheter med att inleda sociala kontakter med jämnåriga. Blyghet är något som kan reduceras bort, men även något som kan förvärras om åtgärder inte vidtas. I tonåren och vuxenlivet kan blyghet resultera i t. ex skolvägran, depression och social fobi. Studiens resultat visar på att trygghet, uppmuntran, utmaningar samt förberedelser har god inverkan på blyga barn. Den empiriska delen av studien bygger på intervjuer med åtta förskollärare. Intervjuerna sammanfattas i ett resultat där de jämförs med vad tidigare forskning samt vad läroplanen säger angående hur pedagoger och den pedagogiska verksamheten bör agera gällande blyga barn. En slutsats i undersökningen är att förskolorna i studien brister i sitt praktiska arbete med blyga barn, då den medvetenhet och det syfte som förskollärarna behöver använda sig av i sitt praktiska arbete för att möjliggöra långsiktig planering för barnet, inte existerar i den utsträckning den borde. Vi menar att arbetet kring blyga barn bör tas på ett större allvar från pedagoger och den pedagogiska verksamhetens sida.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollärare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri är insamlad från kvalitativa intervjuer från de två yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollärares utsagor. Resultatet har analyserats utifrån 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, där huvudkategorierna är blyghet och social kompetens. I resultatet framgick likheter och skillnader i barnskötare och förskollärares beskrivningar av fenomenen. En likhet vi kunde finna var att både barnskötarna och förskollärarna anser att blyga barn generellt är barn som är mer tillbakadragna och försiktiga i nya situationer. Vi fann en skillnad i yrkeskategoriernas uppfattningar om vad blyghet är där förskollärarna beskriver blyghet som ett personlighetsdrag och vi upplever att barnskötarna beskriver blyghet som ett beteende. Barnskötarna och förskollärarnas uppfattningar av arbetet med blyga barns sociala utveckling skiljer sig där de beskriver olika önskvärda tillvägagångssätt i arbetet. Barnskötarna upplever känslan av trygghet hos barnen som en viktig del i arbetet medan förskollärarna skapar trygghet för att kunna driva på barnen framåt. Gemensamt för förskolepersonalen är deras uppfattning om vikten av att skapa trygghet i förskolan men att syftet och deras tankesätt kring trygghet skiljer sig åt när de arbetar med social utveckling på förskolan.

Blyghet är något som blivit alltmer uppmärksammat, kanske främst när det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring ämnet och på internet finns enorma mängder med information och olika sidor för självhjälp och terapiförslag. Främst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebär att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på blyghet, både dess negativa sidor men också det positiva som den kan bidra med. Det framkommer också en slags oro gentemot de blyga barnen när man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang. Genom utförda intervjuer med pedagoger och gjorda observationer har mycket kunnat utläsas om hur synen på blyga barn kan vara, men också hur blygheten kan visa sig bland små barn. Intressant att finna är hur samhällets syn påverkar då det ofta verkar vara mer rätt att vara framåt, än att inte vara det. Intresset för denna studie väcktes i samband med egna erfarenheter kring blyghet som barn, men också genom reflektioner gjorda under praktik och arbete i förskola och förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka hur blyghet bland små barn kan visa sig och hur pedagogers attityd till blyghet är.