Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie förväntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstå, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolåren.Syfte: Syftet är att på en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn på de blyga barnen från förskoleklass upp till årskurs tre.Teori: Vår studie utgår från två teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv där avsikten är att se till hur elevens förutsättningar ändras beroende på hur omgivningen är utformad.Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det är med hjälp av dialog som läraren kan gå in i barnets medvetande och därigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin går att kombinera och är dessutom relevanta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Det relationella perspektivet, förankrat i det sociokulturella perspektivet, innefattar att eleven ses utifrån sitt totala sammanhang (Ahlberg, 2009a; Rosenqvist, 2007).Metod: Hermeneutiken, tolkningsläran blir till stöd för att förstå det specialpedagogiska perspektiv, som studien bygger på. Inom hermeneutiken är det angeläget att kunna förstå och sätta sig in i hur en annan människa känner (Thurén, 2007). Den metodologiska ansats som används för att samla in det empiriska materialet är kvalitativ, vilket innebär insamling och bearbetning av data i form av halvstrukturerade intervjuer i tre fokusgrupper.Resultat: Informanterna har en liknande syn på de blyga barnen i de tidiga skolåren. Både förskollärare, lärare och specialpedagoger lyfter att blyga barn gärna gör sig så osynliga som möjligt. Blyghet upplevs som situationsbundet, att eleven inte behöver vara blyg i alla situationer. Dock upplevs det som ett problem om eleven är blyg i både kända och icke kända miljöer samt om eleven saknar goda relationer till läraren och någon kamrat. Det är skolan som ska anpassa sig till elevens behov inte tvärtom.Genom ett gott samarbete mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och föräldrar ökas förståelsen kring det blyga barnet. Det är genom samtal och öppna diskussioner som kunskaperna kring det enskilda barnet ökar. För att stärka och synliggöra det blyga barnet är det viktigt att bemöta det med både verbala och ickeverbala uttryck.Slutsats: Utifrån pedagogernas och specialpedagogernas svar tolkar vi att informanterna är väl medvetna om att de blyga barnen i de tidiga skolåren behöver mötas, lyftas och synliggöras. Däremot tolkar vi informanterna, att de inte ger det stöd dessa barn är i behov av och har rätt till på grund av tidsbrist samt att de utagerande barnen får mycket av pedagogernas och specialpedagogernas uppmärksamhet. Vi ser ett behov av att verksamheten bör arbeta mer proaktivt, för att möta dessa barn så tidigt som möjligt. Pedagogerna och specialpedagogerna bör ha ett bättre samarbete, så att de kan se de blyga barnen utifrån sitt totala sammanhang.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen bör handleda pedagogerna så att de kan skapa en klassrumsmiljö och undervisningssituation som upplevs trygg för de blyga barnen i de tidiga skolåren. Detta arbete bör bygga på samspel, interaktion, inkludering och goda relationer mellan pedagoger och barn samt mellan barn och barn.

This essay is a scientific essay that centers around a story based on a self-experienced dilemma about a shy and silent child who does not communicate with the pedagogues at the preschool nor the majority of the other children. The child chooses to only communicate through her best friend and is then able to use both body- and verbal language, and it is only through this friend that others learn what the child wants.   The purpose of the essay is to examine how preschools satisfy the needs of silent and shy children, by studying my own actions in the described story. The questions at issue which are studied in this essay include how I as a future preschool teacher can support the silent and withdrawn children. Which tools and strategies pedagogues can use to uplift them. How I as a pedagogue can include these children and make them participate in the preschool’s activities. As well as how pedagogues relate to the need of interaction among silent children. These questions are answered through the writing of the essay where my practical knowledge, which constitutes of 17 years of working as a caretaker of children, and theoretical perspectives such as the theory of connection and a sociocultural perspective are applied. An interview with a certified speech therapist has also been conducted. The conclusions that can be made are that there are several possible tools and strategies that can be used to include and facilitate for the silent and shy children in the preschool, for example picture-support, smaller groups of children or that you as an pedagogue participate yourself and give the child roles within the plays that it is able to manage. Furthermore, an important lesson is that the theoretical perspectives constitute a crucial support for pedagogues in their approach towards shy children, that it is important to do a mapping of the shy children in terms of what causes the difficulties and when they arise, and also to always proceed from the individual child’s needs so that every child at the preschool gets the best possibilities for education. / Denna uppsats är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse som utgörs av ett egenupplevt dilemma om ett blygt och tystlåtet barn som inte kommunicerar med pedagogerna på förskolan eller majoriteten av de andra barnen. Barnet väljer att endast att kommunicera via sin bästa kompis och kan då använda både kroppsspråk och verbalt språk, och det är endast genom kompisen som andra får veta vad barnet vill. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolan tillgodoser tystlåtna och blyga barns behov, genom att studera mitt eget handlade i den beskrivna berättelsen. De frågeställningar som studeras i uppsatsen inkluderar hur jag som framtida förskolelärare kan stödja de tystlåtna och tillbakadragna barnen. Vilka verktyg och strategier pedagoger kan använda för att lyfta fram dem. Hur jag som pedagog kan inkludera dessa barn och få dem delaktiga i aktiviteterna på förskolan. Samt hur pedagoger förhåller sig till behovet av samspel hos tystlåtna barn. Dessa frågeställningar besvaras genom essäskrivande där min praktiska kunskap, som består av 17 års arbete som barnskötare, samt teoretiska perspektiv som anknytningsteorin och ett sociokulturellt perspektiv tillämpas. En intervju med en legitimerad logoped har också genomförts. Slutsatser som kan dras är att det finns flera möjliga verktyg och strategier som kan användas för att inkludera och underlätta för de tystlåtna och blyga barnen i förskolan, bland annat bild-stöd, mindre barngrupper eller att man som pedagog själv deltar och ger barnet roller i leken som den klarar av. En viktig lärdom är vidare att de teoretiska perspektiven utgör ett väsentligt stöd för pedagoger i sitt bemötande av blyga barn, att det är viktigt att göra en kartläggning av de blyga barnen kring vad som orsakar svårigheterna och när de uppstår, samt att alltid utgå från det enskilda barnets behov så att alla barn på förskolan får de bästa förutsättningarna för lärande.

I min uppsats fördjupar jag mig i arbetet kring de som i allmänna ord benämns för blyga barn. Vad innebär det egentligen att vara blyg, är det ett personlighetsdrag som är svårt att ändra på, eller ett tillstånd som behöver bearbetas för att nå utveckling? Eller kan det rentav vara något som är ärftligt och därmed inte påverkbart? Vad innebär blyghet i förskolan för barnet och pedagogen och hur kan pedagoger lyfta de barn som inte syns eller hörs. Är det överhuvudtaget något att oroa sig över och isåfall vad kan man göra för att stötta de blyga barnen i deras fortsatta utveckling. Genom att använda mig av sociokulturella och normkritiska perspektiv försöker jag tolka hur dessa två aspekter påverkar synen på blyghet. I denna uppsats utgår jag från mina egna erfarenheter för att i efterhand reflektera över hur min egen syn, förskolans och samhällets syn påverkar oss i det dagliga bemötandet. / In my essay I try to get a better understanding of those who in general words are called shy children. What does it really mean to be shy, is it a personality trait that is difficult to change, or is it a condition that needs to be processed to further development? Or could it perhaps be something that is hereditary and thus impossible to affect? What exactly does shyness mean in the preschool for the child and the teacher, and how can the teachers try to reach children who are not usually seen or heard. Is it at all something to worry about, and if so, what can you do to support them in their continued development. Through the use of different perspectives such as the socio-cultural and norm-critical, I try to see how various aspects influence the view on shyness. In this essay, I use my own knowledge and previous experiences in order to reflect on how my own, the preschool and society's view affects us in the daily approach.

This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication. Has the increased use of computer-mediated communication led us away from face to face or has it encouraged us to use face- to face communication more often? Our target group for this study is people attending their final year in high school. In this study we have been using both qualitative- and quantitative methods to collect our data. The result of the study suggests that a big part in our target group is happy to use Facebook or other computer-mediated sites as ways of their communication. Partly because they think it is a convenient way to communicate but also because they find it easier to get in touch with people, both close friends and people they have never met, by using computer-mediated communication instead of face-to-face communication. Virtually all in our target group suggests that Facebook has helped them in their communication and that they are more social now than before. This paper also has sought to illuminate if shy people can be helped to establish social ties through computer-mediated communication.Keywords: Facebook, communication, face-to-face, computer-mediated communication and shyness

The purpose of the study is to examine how the shy child is portrayed in four children's books. Vem ska trösta Knyttet? and Det osynliga barnet from the 1960s and also Snäll and Gittan och gråvargarna from the 2000s. The analysis is based on a gender perspective where the epochs are significant. The method is a children's literature analysis since it's considered appropriate in this study. The theoretical foundation in the study is gender theory, as research on gender was of great importance to the children's book during the 1960s and even today. The result of the study illustrate how the shy child is portrayed in different ways in the children's literature and is made visible through the appearance, behavior and environment around the child. The children experience a change as their characteristics range from female to male stereotypical characteristics. The shy children are perceived more or less as invisible as they are associated with loneliness, exclusion and silence. The result is discussed in connection with the norm-critical work at school. / Syftet med studien är att undersöka hur det blyga barnet gestaltas i fyra barnböcker. Vem ska trösta Knyttet? och Det osynliga barnet från 1960-talet samt Snäll och Gittan och gråvargarna från 2000-talet. Analysen utgår från ett genusperspektiv där tidsepokerna är betydande. Den metod som använts är en barnlitteraturanalys då det ansågs passande i den här undersökningen. Den teoretiska förankring som genomsyrar studien är genusteori då forskning kring genus fick stor betydelse för barnboken under 1960-talet och än idag. Studiens resultat belyser hur det blyga barnet gestaltas på olika sätt i barnlitteraturen och synliggörs genom utseende, beteende och miljö kring barnet. Samtliga barn genomgår en förändring i form av förändrade egenskaper som går från kvinnliga stereotypa egenskaper till manliga stereotypa egenskaper. De blyga barnen uppfattas mer eller mindre som osynliga då de förknippas med ensamhet, utanförskap och tystnad. Tre av de fyra barnen hämmas av tystnaden medan en belyser kontroll med sin tystnad. Text och bild samverkar för att belysa barnets inre samt yttre förändring i samband med ett identitetsskapande. Resultatet diskuteras i samband med det normkritiska arbetet i skolan.

Syftet med denna avhandling var att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning blyga personer skiljer sig från icke-blyga personer med avseende på deras attributionsmönster. Resultaten från 3 kvantitativa och 1 kvalitativ studie visar en något annorlunda bild av hur blyghet relaterar till social kognition jämfört med tidigare forskning i området. Följande 4 huvudsakliga slutsatser drogs. (1) Blyga personer har inte nödvändigtvis en snedvriden social kognition eftersom de uppvisade en mindre aktörs–observatörsskillnad jämfört med icke-blyga personer. (2) Det är sannolikt att blyga och självfokuserade personer bedömer sina emotionella reaktioner som orsakade av stabila interna orsaker snarare än mindre stabila interna och externa orsaker. Om blyga personer är mindre självfokuserade så tenderar dessa personer ändå att uppvisa detta attributionsmönster. (3) Blyghet snarare än beteendemässig inhibition har betydelse för vilka orsaker som tillskrivs emotionella reaktioner medan blyghet och beteendemässig inhibition interagerar när det gäller i vilken grad fritt valda orsaker upplevs vara orsakade av interna respektive externa faktorer. En slutsats av dessa resultat är att fortsatt forskning bör fokusera hur människor i sin vardag förklarar sina egna och andra människors beteenden och reaktioner. (4) Mycket blyga personer kan uppleva identitetsförvirring samt kan ha en ambivalent önskan om att vara blyg samtidigt som blygheten försvinner. Trots att dessa resultat pekar på ganska allvarliga konsekvenser av att vara blyg så verkar blyghet generellt betraktas i ett ganska positivt ljus. / The purpose of this thesis was to investigate how and to what degree shy individuals differ from non-shy individuals regarding their attributional patterns. The results from 3 quantitative and 1 qualitative study paint a somewhat different picture of how shyness is associated with social cognition compared to previous research in the field. The following 4 main conclusions were drawn. (1) Being shy does not necessarily imply distorted social cognitions since shy people exhibited less of a self–other difference compared to non-shy people. (2) Being self-focused and shy means that emotional reactions are likely to be perceived as caused by stable internal causes rather than less stable internal and external causes. If shy people are self-focused to a lesser extent there is still a tendency for these individuals to exhibit this attributional pattern. (3) Shyness is more important than behavioral inhibition in determining ascriptions of causes to emotional reactions, whereas shyness and behavioral inhibition interact in determining people’s perceptions of the degree to which freely chosen causes are caused by internal and external factors, respectively. One conclusion of these findings is that future research needs to focus on how people in everyday life really explain their own and other people’s behaviors and reactions. (4) Very shy people can experience identity confusion as well as a conflicting wish to stay shy and to overcome shyness at the same time. Even though these results imply quite severe consequences of being shy, in general shyness seems to be viewed in quite a positive light.

Syftet med den systematiska litteraturstudien är att ge en översikt över forskning om i vilka sammanhang elever är tystlåtna och hur tystlåtenheten relateras till elevernas personliga drag och kompetenser samt om hur alla elever kan involveras i muntligt aktiva klassrum. Studien grundas i tidigare forskning som samlat in sitt material framför allt genom empiriska metoder, som intervjuer, observationer och enkäter. Resultatet visar att det finns många bakomliggande faktorer till att vissa elever håller sig tysta under lektionerna. Rädsla, ångest och blyghet tas upp som orsaker till tystlåtenheten i flera av de publikationer som ingår i översikten. I forskningen som ingår i studien finns även vad läraren kan göra för att hjälpa sina tystlåtna elever. Dessa insatser kan vara att se över lektionsplaneringen och skapa en bra klassrumsmiljö med tydliga regler och riktlinjer men även att skapa goda relationer med eleverna för att kunna möta dem och gynna var och en av dem. Lärarna behöver möta eleverna på olika sätt för att undervisningen ska gynna varje individ. Deltagarna i de empiriska studierna är elever eller studenter, vilket betyder att lärarröster saknas i översikten. Majoriteten av all forskning som studien inkluderar är forskning som berör äldre elever och studenter. Detta visar att forskningen som utförts såväl i Sverige som i andra länder gällande lågoch mellanstadieelevers tystlåtenhet är begränsad.

Social ångeststörning (SAD) är ett ångestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. I föreliggande studie presenteras förklaringsmodeller till SAD med fokus på temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i frågeformuläret ”Hur man var som barn” (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246). Faktoranalysen extraherade två faktorer som döptes till beteendeinhibering (BI) respektive beteendeaktivering (BA). Ett andra syfte var att jämföra den kliniska populationen med kontrollgruppen avseende de extraherade faktorerna. Resultaten visade att HMVSB uppvisade god intern konsistens och tillfredsställande instrumentell reliabilitet. Vissa signifikanta korrelationer mellan HMVSB och jämförda skattningsformulär vid SAD erhölls. Gruppjämförelserna visade att den kliniska gruppen var signifikant mer beteendeinhiberad och mer beteendeaktiverad som barn. En subgrupp med generaliserad SAD var både signifikant mer beteendeaktiverad och beteendeinhiberad som barn. Subgruppen med specifik SAD skilde sig ej signifikant från kontrollgruppen. Studien manar till att beakta temperamentala faktorer vid SAD där kombinationen hög BI och hög BA skulle kunna korrelera med allvarligare klinisk bild.