Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring. Under år 2010 påbörjade BFN ett projekt för att göra ett samlat regelverk avseende BFL:s regler om löpande bokföring, verifikationer, arkivering, systemdokumentation samt behandlingshistorik. Detta utmynnade till att BFN i november 2012 gav ut ett förslag på ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om löpande bokföring. Huvudsaklig bakgrund till utgivningen är att nämnden finner det problematiskt att den nuvarande normgivningen finns utspridd i 15 olika allmänna råd, rekommendationer och uttalanden. I slutet av hösten 2012 skickade BFN ett utkast på förslag till ny vägledning avseende löpande bokföring till 50 stycken av BFN valda remissinstanser och Justitiedepartementet för påseende. Den 28 februari år 2013 var remissvaren inkomna till nämnden. Syftet med denna studie har varit att undersöka de mest framträdande argumenten i remissvaren på BFN:s förslag på ny vägledning i grund- och huvudbokföring, där fokus sätts på hur god redovisningssed kan påverkas utifrån BFN:s förslag till ny vägledning. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av 12 stycken av studien undersökta remissinstanser och deras svar avseende BFN:s remitterade förslag på allmänt råd. Instanserna har utifrån det utkast de fått från BFN gett både positiv och negativ kritik. Vi har valt att dela upp instanserna i fyra intressentgrupper med beaktning på sociala krafter. Intressentgrupperna är staten, forskningsinstitut, redovisningsprofession samt näringslivsorganisationer. Svaren utifrån intressentgrupp delar upp nyckelord och meningar under tre kategorier för att skapa oss en uppfattning om instanserna önskar en ny vägledning avseende löpande bokföring samt hur vägledningen kan bidra till god redovisningssed. Studiens resultat visar på att den löpande bokföringen är i stort behov av tydligare regler samtidigt som de utvalda remissinstanserna uppskattar BFN:s förslag på nytt allmänt råd med vägledning. Vidare visar denna studie på att god redovisningssed kan komma att påverkas av BFN:s remitterade förslag om det träder i kraft. Detta då normgivningen blir tydligare, vilket även gör seden mer påtaglig. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>We have in this master thesis chosen to evaluate limit us to the non-profit fundraising associations. The evaluation is based on what Vedung(1998) the side-effect model, where we have the purposes of the law as the point of departure, to see that these law purposes are fulfilled. With this model we have also seen if there are any side-effects that were not foreseen.</p><p>In the analysis we have compared the non-profit associations’ annual reports with each other and with one profit making limited company. The evaluation shows that the annual reports are now more alike than before, both between each other and with the profit making limited company. However there is still room for the associations to use the annual report in a marketing-oriented way, to “sell” themselves to the stakeholders. Before 2001 it was almost impossible to compare the non-profit associations’ annual reports. The profit making limited companies annual reports are much more focused on numbers, this probably has to do with that the stakeholders’ wishes return on investment. A donor to a non-profit association rather wants to know that his/her money have done someone’s life to the better.</p><p>Our conclusions in this master thesis are that the new accounting law have affected the non-profit associations’ annual reports, this when they now are obligated to form its accounting according to ÅRL. But in the same time we also believe that the law not only has affected how the annual reports are formed. The expectations from the stakeholders, the accountants etc. also forms how they arrange the annual report, have also been affected. If any side effects that have arisen since the law changed among the non-profit associations’ annual reports are not easy to find. This is because it is still differences between a profit making limited company and a non-profit association, but they are now under the same annual report rules.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att utvärdera om årsredovisningarna hos ideella föreningar har påverkats efter att man 2001 valde att skriva om bokföringslagen så den nu gäller ett större antal företag. Anledningen till att man valde att ändra bokföringslagen var att få normgivningen mer enhetlig och generell. Innan 2001 var normgivningen spridd på flera olika lager, vilket ledde till att allt blev mer komplicerat än vad det behövde vara, menade vissa.</p><p>Vi har i denna uppsats valt att utvärdera ideella insamlingsorganisationer för att avgränsa oss. Utvärderingen utgår från vad Vedung (1998) kallar bieffektmodellen, där vi har som utgångspunkt syften med lagen, för att se om dessa syften levdes upp till. Vi har även i och med denna modell sett på om det blev sidoeffekter av lagen, som inte var meningen från början.</p><p>I analysen jämför vi de ideella föreningarnas årsredovisning med varandra och med ett vinstdrivande företag. Utvärderingen visar på att årsredovisningarna nu är mer lika varandra, både mellan varandra och med ett vinstdrivande företag. Dock finns det ett utrymme i årsredovisningen som föreningarna använder på ett reklaminriktat sätt, för att sälja in sig till intressenterna. Innan 2001 var det i princip omöjligt att jämföra de ideella föreningarnas årsredovisningar. Det vinstdrivande företagets årsredovisning är mycket mer inriktat på siffror och detta har antagligen att göra med att deras intressenter är vinstintresserade. En bidragsgivare till en ideell förening vill förmodligen istället veta att det man har skänkt pengar till har gjort att någon har det bättre nu.</p><p>Våra slutsatser i uppsatsen är att bokföringslagen har påverkat de ideella föreningarnas årsredovisningar, detta då de nu är tvingade till en mall enligt ÅRL. Men samtidigt tror vi att inte bara lagen har påverkat hur årsredovisningarna utformas. Förväntningar från intressenterna, samma revisor eller andra mallar på hur de kan lägga upp årsredovisningar påverkar även det. Sidoeffekter som har uppstått i och med att lagen ändrades är att årsredovisningarna hos ideella föreningar inte är helt enkla att läsa av. Detta då det i grunden ändå är skillnader mellan ett vinstdrivande företag och en ideell förening, men att de nu går under samma redovisningsregler.</p>

We have in this master thesis chosen to evaluate limit us to the non-profit fundraising associations. The evaluation is based on what Vedung(1998) the side-effect model, where we have the purposes of the law as the point of departure, to see that these law purposes are fulfilled. With this model we have also seen if there are any side-effects that were not foreseen. In the analysis we have compared the non-profit associations’ annual reports with each other and with one profit making limited company. The evaluation shows that the annual reports are now more alike than before, both between each other and with the profit making limited company. However there is still room for the associations to use the annual report in a marketing-oriented way, to “sell” themselves to the stakeholders. Before 2001 it was almost impossible to compare the non-profit associations’ annual reports. The profit making limited companies annual reports are much more focused on numbers, this probably has to do with that the stakeholders’ wishes return on investment. A donor to a non-profit association rather wants to know that his/her money have done someone’s life to the better. Our conclusions in this master thesis are that the new accounting law have affected the non-profit associations’ annual reports, this when they now are obligated to form its accounting according to ÅRL. But in the same time we also believe that the law not only has affected how the annual reports are formed. The expectations from the stakeholders, the accountants etc. also forms how they arrange the annual report, have also been affected. If any side effects that have arisen since the law changed among the non-profit associations’ annual reports are not easy to find. This is because it is still differences between a profit making limited company and a non-profit association, but they are now under the same annual report rules. / Syftet med uppsatsen är att utvärdera om årsredovisningarna hos ideella föreningar har påverkats efter att man 2001 valde att skriva om bokföringslagen så den nu gäller ett större antal företag. Anledningen till att man valde att ändra bokföringslagen var att få normgivningen mer enhetlig och generell. Innan 2001 var normgivningen spridd på flera olika lager, vilket ledde till att allt blev mer komplicerat än vad det behövde vara, menade vissa. Vi har i denna uppsats valt att utvärdera ideella insamlingsorganisationer för att avgränsa oss. Utvärderingen utgår från vad Vedung (1998) kallar bieffektmodellen, där vi har som utgångspunkt syften med lagen, för att se om dessa syften levdes upp till. Vi har även i och med denna modell sett på om det blev sidoeffekter av lagen, som inte var meningen från början. I analysen jämför vi de ideella föreningarnas årsredovisning med varandra och med ett vinstdrivande företag. Utvärderingen visar på att årsredovisningarna nu är mer lika varandra, både mellan varandra och med ett vinstdrivande företag. Dock finns det ett utrymme i årsredovisningen som föreningarna använder på ett reklaminriktat sätt, för att sälja in sig till intressenterna. Innan 2001 var det i princip omöjligt att jämföra de ideella föreningarnas årsredovisningar. Det vinstdrivande företagets årsredovisning är mycket mer inriktat på siffror och detta har antagligen att göra med att deras intressenter är vinstintresserade. En bidragsgivare till en ideell förening vill förmodligen istället veta att det man har skänkt pengar till har gjort att någon har det bättre nu. Våra slutsatser i uppsatsen är att bokföringslagen har påverkat de ideella föreningarnas årsredovisningar, detta då de nu är tvingade till en mall enligt ÅRL. Men samtidigt tror vi att inte bara lagen har påverkat hur årsredovisningarna utformas. Förväntningar från intressenterna, samma revisor eller andra mallar på hur de kan lägga upp årsredovisningar påverkar även det. Sidoeffekter som har uppstått i och med att lagen ändrades är att årsredovisningarna hos ideella föreningar inte är helt enkla att läsa av. Detta då det i grunden ändå är skillnader mellan ett vinstdrivande företag och en ideell förening, men att de nu går under samma redovisningsregler.

The study has a purpose designed to investigate within which framework automation of accounting and billing systems processes is possible through machine learning, as a result of providing guidance for when and where an implementation is relevant in the systems. For the study, a data collection has been carried out on a company that offers accounting and billing systems and works within the machine learning area. Interviews have been made at the company conducted to capture relevant empirical results. Aspects categorized from collected data are presented in possibilities, implementation, ethics and alternative approaches. Together with literature studies, the empirical categories have been analyzed and four frameworks identified. The frameworks identified are: competitiveness, technical factors, knowledge and skills as well as impact on occupational groups.Each frame contains information and examples of factors that should be considered. Companies can investigate important aspects of when and where an implementation of machine learning is possible and relevant in accounting and billing systems. / Studien har ett utformat syfte som handlar om att undersöka inom vilka ramar automatisering av processer inom bokförings- och faktureringssystem är möjligt med hjälp av maskininlärning, med anledning av att skapa en vägledning för när och var en implementation är relevant i systemen. För studien har en datainsamling utförts på ett företag som erbjuder bokförings- och faktureringssystem samt arbetar med maskininlärning för området. Hos verksamheten har intervjuer utförts för att fånga in relevant empiri som resultat. Aspekter som kategoriserats från insamlad data presenteras i möjligheter, implementering, etik och alternativa tillvägagångssätt. Tillsammans med litteraturstudier har kategorierna ur empirin analyserats och fyra ramar identifierats. Ramarna som identifierats är följande: konkurrenskraft, tekniska faktorer, kunskap och kompetens samt påverkan på yrkesgrupper.Varje ram innehåller information och exempel på faktorer som bör beaktas. Företag kan med hjälp av ramarna utreda viktiga aspekter gällande när och var en implementation av maskininlärning är möjlig och relevant i bokförings- och faktureringssystem.

The aim of this essay is to gain more knowledge of how teachers reason when they construct tests in accounting in the business program in upper secondary school in Sweden. The study uses a qualitative method of inquiry interviewing four business teachers in the business program. The teachers interviewed in this essay say that they are highly influenced by the student´s textbooks and what these bring up. According to the teachers interviewed in this study the content of the tests is designed in accordance with the curricula, however it is difficult to design tests that differentiate students’ knowledge, and as such grades, as described in the curriculum for the business course.

The purpose of the study is to examine the challenges of digital payments, the risks they pose and the impact they have in society. Technology is constantly changing, companies need to keep in pace with technology in order to provide accurate and actual financial information. Therefore it is important to examine the digital transactions impact on accounting.The issue that has been chosen to be studied is to identify the challenges that banks and companies that provide digital payment solutions face and how they work with these challenges.The method that was chosen to achieve the study was the qualitative method and the empirical material were obtained by semistructured interviews. Six respondents participated in the study, four banks and two companies that provides digital payment solutions. The results are analysed with the help of previous research and chosen theoretical concepts of mobile payment, card payment, risks and safety, cost-effectiveness and acceptance of payment services.The result of the theoretical and empirical study implies that higher requirements are placed on banks and companies, they have to follow laws and directives in order to increase the security of digital payments. The study is in swedish. / Avsikten med studien är att undersöka de digitaliserade betalningssättens utmaningar, vilka risker de medför samt den inverkan de har i samhället. Tekniken förändras ständigt, därmed finns det ett behov av att företag håller jämna steg med digitaliseringen för att tillhandahålla korrekt och aktuell finansiell information. Därför finns det en väsentlig betydelse att undersöka de digitala transaktionernas inverkan på redovisning. Den problematik som har valt att studeras är vilka utmaningar som de digitaliserade betalningstjänsterna står inför samt hur banker och övriga företag som tillhandahåller digitala betalningslösningar arbetar med dessa utmaningar. Den valda metodansatsen är en kvalitativ metod och det empiriska materialet är insamlat av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sex respondenter, varav fyra banker samt två företag som tillhandahåller digitala betalningslösningar. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen mobila betalningar, kortbetalningar, risker och säkerhet, kostnadseffektivitet samt acceptans av betalningstjänster. Teorin samt praktiken har medfört att det ställs högre krav på företag och banker, både från nationella samt internationella riktningar. Då de måste följa lagar och direktiv för att öka säkerheten kring digitaliserade betalningsalternativ.

Bakgrund och problemdiskussion: Redovisningen förändrades med användningen av datorn och digitala redovisningssystem. Framtidens utveckling handlar om att ta nästa steg, från datorisering till digitalisering. Med den tekniska utveckling som artificiell intelligens tagit är nu självkörande bilar och automatisk cancerscreening ett faktum och även inom redovisningen spås AI få en stor påverkan. Det finns forskning som påvisar att redovisningsekonomer inom snar framtid kommer att kunna ersättas fullt ut av AI och att det finns stora fördelar med detta i form av effektivisering. Men hur ser det ut idag, går det att ersätta redovisningsekonomer med tänkande datorer? Om inte, vad är det som hindrar denna profetia från att bli verklighet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur AI används i ett modernt redovisningssystem idag samt undersöka vad som hämmar att AI ska kunna ta en större roll iredovisningssystem framöver Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med karaktären av en fallstudie i tillsammans med inslag av en intervjustudie och normativ forskning. Den empiriska insamlingen av data har gjorts utifrån föreläsningsmaterial, webbsidor, videomaterial och en semistrukturerad intervju från företaget systemutvecklaren Fortnox. Slutsats: Slutsatserna som kan dras utifrån studiens syfte är i huvudsakliga drag att AI spelar en roll i samtliga arbetsuppgifter som en redovisningsekonom har i dagsläget. Däremot är det ingen som uppgift som till fullo kan överlåtas till AI i dagsläget men det finns funktioner i redovisningssystemet som kräver väldigt låg mänsklig inblandning vilket går att härleda till de legala hinder som föreligger tekniken. Framför allt så är det legala och kunskapsrelateradefaktorer som till största del utgör ett hinder för att tekniken ska kunna utnyttjas i högre grad inom redovisningen. Samtidigt så går det även att identifiera en mängd andra hinder såsom mindset när det kommer till förändringar, kostnader med att införa AI samt säkerhetsrisker men där vi gjort bedömningen att dessa i något avseende går att härleda till kunskapsbristen vilket utgör den enskilt största faktorn att arbeta med för att överkomma dessa hinder.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilka didaktiska val som lärarna gör när de undervisar i redovisning/dubbel bokföring vid gymnasieskolans Ekonomiprogram vid olika gymnasieskolor i Skåne, samt hur eleverna upplever de använda metoderna. Undersökningen av lärarnas metodval har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med tre lärare från två olika skolor. För att göra urvalet så rikt som möjligt har lärare från olika skolor och med olika lång tid i yrket intervjuats. Även beträffande urvalet av elever har det gjorts för att få ett så rikt urval som möjligt.  Informationen från eleverna har inhämtats med hjälp av enkäter, eleverna studerar på gymnasieskolans Ekonomiprogram och kommer från tre olika skolor, en kommunal skola, en friskola med allmän inriktning och en friskola med idrottsinriktning.  Frågeställningar som besvarats med hjälp av materialet är: Vilka metoder använder lärarna på de gymnasieskolor jag undersökt för att lära ut dubbel bokföring? Har de aktivt valt bort vissa metoder? Varför? Vilka metoder föredrar eleverna för inlärning av dubbel bokföring? Ur materialet kan utläsas att lärarna gör sina val på grundval av beprövad erfarenhet, till viss del med stöd från klassiska pedagogiska teorier. Nyare metoder sådana som t e x digitala bokföringsprogram har till stor del valts bort då man anser att dessa tar för lång tid för eleverna att lära sig i förhållande till effekten. Ur materialet kan vidare utläsas att lärarna till en del använder praktikfall och studiebesök i sin undervisning men även där är de tveksamma till verkningsgraden. Nyare forskning har ingen påverkan på lärarnas didaktiska val.  Eleverna, föredrar när läraren har genomgångar vid tavlan och de sedan får ägna sig åt eget arbete under lärarens överinseende.  Eleverna är dock mer positiva till digitala hjälpmedel som t ex ”flipped classroom” än sina lärare. När materialet från intervjuerna med lärarna läggs samman med resultaten från enkäterna angående hur eleverna upplever de valda metoderna utkristalliseras tre begrepp med stort förklaringsvärde: Mellanmänsklighet, förförståelse och digital förstärkning. Undersökningen är explorativ till sin karaktär och materialet är litet. Eör att kunna dra mer långtgående slutsatser krävs fler och mer varierade undersökningar.

Syftet med denna studie är att analysera fyra läroböcker som är framtagna för kursen företagsekonomi 1 på gymnasiet vilket ger insikt om hur läroböckerna introducerar ämnesområdet redovisning. Tidigare forskning som framför allt är inriktad på utbildning på eftergymnasial nivå kritiserar undervisningen av redovisning för att bli mekanisk och tråkigt eftersom redovisningen inte sätts i ett större sammanhang. Det sociokulturella perspektivet på lärandet ligger till grund för analysen. Då studien syftar till att synliggöra vad som innesluts, hur det som innesluts presenteras i läroböckerna och vad som utesluts har diskursanalys använts som metod. Under arbetets gång har kategorierna sammanhang, nyfikenhet och elevanknytning växt fram som grund för att svara på studiens syfte. Studiens resultat visar att läroböckerna är präglade av ett normativt synsätt. Redovisningen introduceras i ett smalare perspektiv, i form av den dubbla bokföringen, som något oföränderligt och konstant och därmed fristående från samhällets utveckling. De saknas texter som bidrar till att skapa nyfikenhet och intresse hos läsaren och variationen av elevanknytning är stor mellan läroböckerna. Även om det går att finna flera goda exempel på hur läroböckerna knyter an till elevernas erfarenheter är det något som med fördel kan utvecklas

Det finns många studier som handlar om digitalisering i den svenska skolan, särskilt i ämnet företagsekonomi. De flesta av dessa studier undersöker lärarnas perspektiv men elevernas erfarenheter ignoreras ofta. Några av dessa forskare har föreslagit att även undersöka elevernas perspektiv. Syftet med denna studie är att lyfta fram och förstå hur elever beskriver motivation och svårigheter i arbetet med bokföringsprogram i företagsekonomi. Denna studie grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med nio elever. Basic Psychological Needs Theory (BPNT) används för att analysera resultaten. Studien visar att koppling till framtiden, en önskan att använda modern teknik samt enkelhet är faktorer som motiverar eleverna att använda bokföringsprogram. De svårigheter de möter handlar om begränsat med tid till uppgifterna och för lite återkoppling från lärarna, vilket kan leda till att man inte riktigt förstår programmet samt behov av teoretiska kunskaper. Studiens resultat visar att läraren har en central roll när det gäller att uppfylla de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet hos eleverna. Dessa behov förstärker elevernas önskan att lära och ger dem både självförtroende och nöje att använda bokföringsprogrammet, vilket i sin tur främjar inre motivation och fler färdigheter. Avsaknaden av ett av dessa tre behov riskerar att leda till att eleverna, när de möter svårigheter, kommer att bli avskräckta och mindre motiverade.