<p>En styrelses uppgift är att företräda samtliga aktieägare i ett bolag. I ett börsnoterat bolag är ägarna många vilket gör styrelsens uppgift svår då det finns många intressenter. Vid ett uppköpsbud aktualiseras bolagets värde ur samtliga berörda intressenters perspektiv. Vår undersökning identifierar aktieägarnas perspektiv i denna situation och utvärderar i vilken utsträckning deras intressen tillgodoses. Vi har genomfört ett antal tester av hypoteser som formulerats utifrån tillgänglig applicerbar forskning. Resultatet av undersökningen indikerar att aktieägares intressen tillgodoses och att styrelser i allmänhet agerar utifrån aktieägares intresse i fråga om offentliga uppköp.</p>

En styrelses uppgift är att företräda samtliga aktieägare i ett bolag. I ett börsnoterat bolag är ägarna många vilket gör styrelsens uppgift svår då det finns många intressenter. Vid ett uppköpsbud aktualiseras bolagets värde ur samtliga berörda intressenters perspektiv. Vår undersökning identifierar aktieägarnas perspektiv i denna situation och utvärderar i vilken utsträckning deras intressen tillgodoses. Vi har genomfört ett antal tester av hypoteser som formulerats utifrån tillgänglig applicerbar forskning. Resultatet av undersökningen indikerar att aktieägares intressen tillgodoses och att styrelser i allmänhet agerar utifrån aktieägares intresse i fråga om offentliga uppköp.

I den politiska debatten är jämställdhetsfrågan ett ständigt diskussionsämne. Även EU uppmärksammar detta och lägger fram ett förslag som innebär att minst 40 % av styrelseledamöterna ska vara kvinnor år 2020. Det finns flertalet internationella studier som undersöker om det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelsen och bolagens lönsamhet, resultaten är varierande. Med detta i åtanke inriktar sig studiens syfte åt att undersöka om det finns något samband mellan de två variablerna i de svenska aktiebolagen noterade på Large Cap-listan.   Denna uppsats använder sig av en kvantitativ metod. Lönsamhetsmåttet som granskas i denna studie är räntabilitet på totalt kapital och jämställdhetsmåttet är andelen kvinnor, denna information hämtas ifrån bolagens årsredovisningar. För att undersöka om kvinnor i bolagsstyrelserna samvarierar med bolagens lönsamhet används Pearsons korrelationsanalys. Studien konstaterar att det inte finns något samband mellan de två variablerna som är kvinnor i bolagsstyrelser och bolagens lönsamhet hos de svenska Large Cap-bolagen. Anledningen till detta kan vara att kvinnorna i bolagsstyrelserna är en minoritet, vilket innebär att det blir svårt för de att påverka lönsamheten. Kvinnor i bolagsstyrelserna kan dock bidra med andra positiva effekter som i sin tur är värdeskapande för organisationerna.       Denna uppsats undersöker ej om det finns någon kausalitet mellan variablerna. Detta är något som vidare forskning bör ta hänsyn till. Ytterligare ett förslag är att involvera fler lönsamhetsmått i sin undersökning för att få en heltäckande bild över bolagens lönsamhet.     Uppsatsen visar på att det ej finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelser och bolagens lönsamhet. Detta visar på att bolagen ej kan höja sin lönsamhet enbart genom att tillsätta kvinnor i bolagsstyrelsen.

Syftet med denna studie har varit att utreda och föreslå strategier för hur bolagsstyrelser kan öka sin mångfald och bli mer diversifierade. Vidare var syftet att undersöka och presentera hur styrelsearbetet skulle påverkas av den ökade diversifieringen. Vi har utfört en kvalitativ studie och använt intervjuer för datainsamling. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i de valda teorierna. I våra slutsatser kommer vi fram till att styrelsesammansättningen påverkar beslutsfattandet och att en ökad diversifiering ger positiva effekter på styrelsearbetet. De alternativa strategier som presenteras är att kvinnor måste lära sig maktspelet och söka sig till jobb där de har resultatansvar. Det näringslivet kan göra är att få ledningen att jobba aktivt med dessa frågor genom exempelvis belöningssystem. Valberedningarnas arbetssätt bör övervakas och kontrolleras i syfte att säkerställa att en utredning har skett på ett adekvat sätt. Staten kan skapa incitament genom skattereduktioner eller genom att agera i form av en stor inköpare som erbjuder värdefulla kontrakt. / This study aims to present and propose strategies on how corporate boards can become more diversified by increasing the representation of women. Furthermore we will investigate how the composition of corporate boards affects the decision making process. This thesis has a qualitative approach and the results are based on data from interviews. The conclusions of this paper are that greater diversification in the composition of corporate boards affects the decision making process in a positive way. The strategies proposed are that it is necessary for women to learn the power game and to have a position with responsibility over results. The companies have to get their management to actively work with this issue through reward systems. The work of the nominating committees should be monitored to ensure that the adequate method is used when nominating the directors.  Our last conclusion is that the government can create incentives by tax reductions or by using their role as an important purchaser that offers valuable contracts.

Background: Female representation on boards is an ongoing debate. The European Parliament voted in November 2013 in favour of a proposal that it should be at least 40 percent women on company boards by 2020. Jens Spendrup, president of the Confederation of Swedish Enterprise, was interviewed on Swedish Radio in February 2014 and stated that there are not enough qualified women to recruit to the company boards. The listed companies in Sweden only have 22 percent of women in their company boards and given Jens Spendrup’s statement should they have difficulty reaching up to 40 percent by 2020. Nevertheless, the state-owned companies has shown that it is possible with a female representation of 50 percent. The question then is what the private companies are doing wrong? Aim: The study aims to investigate the recruitment process within listed companies and state-owned companies in Sweden to see if it affects the representation of women on corporate boards. This study intends to explain why female representation is so low in the private sector relative to the state sector. Methodology: The study is qualitative in nature where empirical data is primarily collected through interviews with representatives that have insight in the recruitment process in each sector. Theory and empirical data were alternately collected which implies an iterative approach. Conclusion: We have distinguished organizational differences in the recruitment process, which is crucial for female representation. Time and resources have been identified as key parameters and age as well as experience affects the selection of candidates. We also discovered that normative regulations do not work in the private sector and therefor there is a need for a mandatory regulation. / Bakgrund: Den kvinnliga representationen i bolagsstyrelser är en aktuell debatt. Europaparlamentet röstade i november 2013 ja till ett förslag att det ska vara minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelser senast år 2020. Jens Spendrup, ordförande i Svenskt Näringsliv, uttalade sig i Sveriges Radio i februari 2014 om att det inte finns tillräckligt med kompetenta kvinnor att rekrytera till bolagsstyrelser, vilket blev väldigt uppmärksammat i media. Som synes pågår debatten både nationellt och internationellt. Börsbolagen i Sverige har 22 procent kvinnor i sina bolagsstyrelser och med tanke på Jens Spendrups uttalande borde de ha svårt att nå 40 procent till år 2020. Dock har de statligt helägda bolagen visat att det är möjligt och har en kvinnlig representation på 50 procent. Frågan är då vad de privata bolagen gör för fel? Syfte: Studiens syfte är att undersöka rekryteringsprocessen inom börsbolag och statligt helägda bolag i Sverige för att se om den påverkar den kvinnliga representationen i bolagsstyrelserna. Denna studie ämnar att förklara varför kvinnlig representation är så låg inom den privata sektorn i förhållande till den statliga sektorn. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där empirin främst är insamlad genom intervjuer med representanter som har insyn i rekryteringsprocessen inom respektive sektor. Teori och empiri insamlades växelvis vilket innebär en iterativ ansats. Slutsats: Vi har i studien urskilt organisatoriska skillnader i rekryteringsprocessen vilket är avgörande för den kvinnliga representationen. Tid och resurser har identifierats som viktiga parametrar samt att ålder och erfarenhet spelar en viktig roll vid urvalet av kandidater. Vi konstaterar även att normativa regelverk inte fungerar på privat sektor och därmed finns behov av tvingande regelverk.

Idag finns det mycket existerande forskning gällande bolagsstyrning. Mycket av denna forskning handlar om bolagsstyrelser, dess struktur, roll och sammansättning. Forskningsområdets fokus har oftast legat hos de traditionella bolagen vilka givit god grund till information och vetskap kring ämnet. Däremot finns det en begränsning i forskning gällande hur dessa styrelser måste anpassa sig vid en implementering av e-handel. Med denna kvalitativa studie vill vi studera styrelser och hur deras roll samt sammansättning påverkas då ett bolag väljer att implementera e-handel bland sina försäljningskanaler. Genom tolkning av arbetets teoretiska referensram och kvalitativa intervjuer med tre respondenter vilka alla besitter erfarenhet inom styrelsearbete. Fann vi att implementeringen av e-handel har påverkat hur bolag arbetar med sin styrelse. En styrelse har blivit ett strategiskt verktyg som krävs för att klara av e-handelns snabba tillväxt. Det läggs även en större vikt på styrelsens sammansättning, där en viss typ av kompetens efterfrågas mer än tidigare. / There is a great amount of research made about corporate governance. Much of this research is about the company's board of directors, its structure, role and composition. The area of focus has often been aligned with traditional companies which have given a stable foundation of information and knowledge regarding the subject. There is however a limitation in research with the focus on how these boards of directors must adapt to an implementation of e-commerce. With this qualitative study, we want to study boards of directors and how their roles and compositions are affected when a company chooses to implement e-commerce among their sales channels. Through interpretation of the studies theoretical chapter and qualitative interviews with three respondents which all possess experience within board governance. We discovered that the implementation of e-commerce has affected how a company works with their board of directors. The board has become a strategic tool that is required when handling high demands of growth related to e-commerce. The composition within the board of directors is as well of a greater importance of which a certain type of competence is in demand more than before.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan andelen kvinnor i bankstyrelser i Europa och bankens kreditbetyg. Studien har ett positivistiskt synsätt och präglas av en kvantitativ metod. Studien har vidare använt sig av en tvärsnittsdesign och därmed observerat flera fall vid en given tidpunkt. Den empiriska sekundärdatan är dels insamlad via databasen Thomson Reuters Eikon som erhåller finansiell data från noterade bolag över hela världen. Studien har även hämtat information om kreditbetyg för bankerna via Standard &amp; Poor’s databas. Vidare har en multivariat analys genomförts för att kunna upptäcka ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln, kreditbetyg, och den oberoende variabeln, andel kvinnor i styrelsen. Studien presenterar även deskriptiv statistik samt en korrelationsanalys över den insamlade datan. Studiens resultat visar på att det finns ett positivt samband mellan andelens kvinnliga styrelseledamöter i europeiska bankstyrelser och bankens kreditbetyg. Detta betyder således att om andelen kvinnliga styrelseledamöter ökar, så gör även kreditbetyget detsamma vilket indikerar att kreditrisken för banken sjunker. Detta resultat stödjer tidigare studier som menar att kvinnor i styrelser är mer riskaversiva än män (Arayssi et al., 2016; Huang och Kisgen, 2013). Studiens förslag till vidare forskning är att studera flera olika fall över tid, istället för att utgå från en given tidpunkt, vilket skulle möjliggöra undersökning av kausalitet mellan variablerna. Vidare ter det sig intressant att ta hänsyn till styrelseledamöternas ålder i vidare forskning då forskning indikerar att riskprofilen kan förändras beroende på ålder. Ett annat förslag är att inhämta kreditbetyg från fler kreditinstitut än endast S&amp;P för att undersöka om resultatet skulle te sig annorlunda då. Slutligen kan det vara av intresse att ta hänsyn till om banken har spritt eller kontrollerat ägande då dessa faktorer kan tänkas påverka kreditbetyget och således kreditrisken i banken. / The aim of this study is to investigate the relationship between the proportion of women in bank boards in Europe and the banks credit rating. The study has a positivistic approach and is characterized by a quantitative method to respond to the purpose of the study. Furthermore, the study has used a cross sectional design which means that it has observed several cases at a given time. The empirical data has been collected partly via the database Thomson Reuters Eikon which present financial data from listed companies worldwide. The study has also collected information about the banks credit rating from the database of Standard &amp; Poor. Furthermore, a multivariate analysis has been completed in order to discover any connections between the dependent variable, credit rating and the independent variable, the proportion of women in the board. The study also presents descriptive statistics together with a correlation analysis over the collected data. The result from the study shows a positive correlation between the proportion of female board members in european bank boards and the banks credit rating. This means that if the proportion of women in bank boards increases, the banks credit rating also increases which indicates that the banks credit risk decreases. This result supports previous studies that say that women in boards are more risk averse than men (Arayssi et al., 2016; Huang och Kisgen, 2013). Suggestions for further studies within the field is to do a similar study but to study several cases over time which would allow investigation of causality between the variables. Furthermore, it would be interesting to take the board members age into account as previous studies indicates that the risk profile changes depending on age. Another suggestion for further studies is to collect credit ratings from more than S&amp;P in order to investigate if the result may differ from this study. Finally, it could be of interest to consider if the bank has scattered or controlled ownership as these factors can affect the credit rating and thus the credit risk.

Globalt pågår debatter kring mångfald inom ledningsgrupper. Forskare på området är hittills inte överens om de effekter som mångfald inom affärsvärlden medför, ändå finns starka åsikter kring hur en ledningsgrupp bör utformas utifrån kön, ålder, utbildning och etnicitet. Spekulation avseende mångfalds betydelse för hållbar utveckling förekommer och i takt med ökade krav på hållbarhetsrapportering växer intresset för faktorer som kan främja denna form av rapportering. I dagsläget saknas tvingande standarder för hållbarhetsrapportering, men den miljömässiga delen inom hållbarhetsrapportering, som i studien betecknas CED-rapportering,är offentlig information och uppmärksammas i media. Media, som dels bildar normer, dels avspeglar allmänhetens förväntningar, har makten att påverka ett företags rykte. Relationen mellan mångfald i bolagsstyrelse, CED-rapportering och medieexponering är således ett aktuellt område värt att fördjupa sig i. Det huvudsakliga syftet med studien var att beskriva och analysera om mångfald i bolagsstyrelse påverkar CED-rapportering och om rapporteringen i sin tur inverkar på den grad av exponering som multinationella företag ges i media. Urvalsramen utgjordes av multinationella företag från GRI:s databas. Av 447 företag uppfyllde 202 studiens krav. Strukturella ekvationsmodeller visar att mångfald i bolagsstyrelse inte påverkar CEDrapportering. Rapporteringen påverkar däremot företags exponering i media. Företags storlek och georgrafiska placering har en inverkan på mångfald, CED-rapportering och medieexponering. / Debates about diversity among board directors are in progress globally. Scientists are in disagreement about the impacts of diversity in the business world. Yet there are strong opinions about a group’s formation on the distribution of gender, age, education and ethnicity. There are speculations of a possible relationship between diversity and sustainability reporting. The growing demands of such reporting increases the interest to determine which factors promote sustainability reporting. This study intends to explore theCorporate Environmental Disclosure (CED) of sustainability reporting. Currently there are no mandatory standard for sustainability reporting, such information is public though and exposures in media. Media compares the reports to public expectations and has the power to affect a company’s reputation. The relationship between board diversity, environmentalreporting and media exposure is hence an area worth exploring.The main intent of this study was to describe and analyse whether board diversity affects CED. Further the intent was to explore whether CED affects media exposure. The sampling for the study consisted of multinational companies. Of 447 examined, 202 formed the basis. The results of the study established by structural equation modeling, stated that board diversity is not associated with CED. Yet the study indicates that CED affects media exposure. External variables that were found to have effect on board diversity, CED or media exposure were firm size and geographical

Denna studies syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk i svenska onoterade aktiebolag. Tidigare forskning har riktats mot noterade aktiebolag och då huruvida det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och företags finansiella- respektive rörelserisk. Dessa två komponenter utgör tillsammans total risk varför det ter sig intressant att undersöka hur denna påverkas av andel kvinnliga styrelseledamöter. Utifrån detta formas studiens tre hypoteser, vilka är att det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk, respektive finansiell risk samt rörelserisk i ett svenskt onoterat aktiebolag. Studien genomförs i positivistisk tradition, och därmed utförs statistiska tester utifrån kvantitativ data. Detta för att kunna urskilja ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln, total risk, och den oberoende variabeln andel kvinnliga styrelseledamöter. Den empiriska datan samlas in via databasen Retriever, där information från onoterade aktiebolags årsredovisningar samlas in för bokslutsåret 2015.   Studiens resultat visar ett mycket svagt positivt samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk- respektive finansiell risk samt rörelserisk. Följaktligen förkastas studiens samtliga nollhypoteser. Sambanden mellan beroende och oberoende variabel är dock mycket svaga, vilket gör att resultaten skiljer sig från en svensk studie på svenska noterade aktiebolag av Adams och Funk (2012). Studien lämnar bidraget att andel kvinnliga styrelseledamöter inte har någon betydande inverkan på total risk i svenska onoterade aktiebolag.   Denna studie undersöker endast ett bokslutsår. Förslag till vidare forskning är därmed att undersöka en längre tidsperiod för att således jämföra flera bokslutsår med varandra. Studien finner att kontrollvariabeln, bolagets ålder, har störst inverkan i samtliga regressioner och ytterligare förslag till vidare forskning inom området är därmed att undersöka sambandet mellan bolagets ålder med de olika riskmåtten. / The aim of this study is to examine a possible correlation between the proportion of women on corporate boards and firm risk in an unlisted Swedish corporation. Recent studies have focused on listed companies, and whether there is a correlation between the proportion of women on corporate boards and financial risk respectively business risk. These two measures of risk together defines as firm risk. How women effect firm risk is therefore by interest to investigate further. This study is computed with a positivistic approach through statistical tests and analysis to discover an eventual correlation between the proportion of women on corporate boards and firm risk in an unlisted Swedish corporation. All empirical data is collected from the database Retriever The results of this study show that the proportion of women on corporate boards correlates with the firm, financial- and business risk correlates in Swedish unlisted corporations. Whether the results actually show a greater impact in practice can be further discussed. The contribution of this study is therefore that the gender diversification does not impact the firm risk in Swedish unlisted corporations. For future studies we suggest to do more research on how the time aspect impact the relation between women on corporate boards and firm risk. As a suggestion, the age of the corporations can be examined, since this factor had the greatest impact on the risk measures.

Bakgrund: Kvinnors väg till toppositioner inom näringslivet kantas av fler hinder än deras manliga motsvarigheter. En anledning kan vara de antaganden som finns kring kvinnors riskundvikande. Liknande antaganden finns även när det kommer till ålder och ämbetstid i beslutsfattande positioner. Det strategiska risktagandet är ett resultat av det strategiska beslutsfattande styrelser och ledningsgrupper utför, varpå intresse finns i att se om samband råder mellan variablerna eller om antagandena är felaktiga. Syfte: Studiens syfte är att få ökad förståelse för relationen mellan ledningsgruppens och styrelsens sammansättning och bolags strategiska risktagande. Metod: Det är en kvantitativ metod som appliceras på studien med en deduktiv ansats. Teorierna som behandlas är Prospect theory, Social identity approach och Upper echelons. Datainsamlingen utgår från nyckeltal från respektive bolags årsredovisningar och Infotorg Företag. Resultat: Alla hypoteser förkastas och slutsatsen blir därför att kvinnor, ålder och styrelsens respektive ledningsgruppens ämbetstid inte har något specifikt inflytande på det strategiskt risktagande då det inte hittades några samband för detta. / Background: Women's path to top positions in organisations is lined with more obstacles than their male counterparts. One reason may be the assumptions that exist about women's risk avoidance. Similar assumptions also exist when it comes to age and tenure in decision-making positions. The strategic risk-taking is a result of the strategic decision-making boards and top management teams carry out, whereupon there is interest in seeing if there is a connection between the variables or if the assumptions are false. Purpose: The study aims to gain an increased understanding of the relationship between the composition of the board of directors and the top management team, and companies' strategic risk-taking. Method: It is a quantitative method that is applied to the study with a deductive approach. The theories covered are Prospect theory, Social identity approach and Upper echelons. The data collection is based on key figures from each company's annual reports and Infotorg Företag. Conclusion: All hypotheses are rejected and the conclusion is therefore that women, age and the term of office of the board and management team have no specific influence on the strategic risk-taking as no connection was found for this.