Construction waste from the housing industry includes all unnecessary consumption of building materials. The definition of construction waste is construction materials that has not been built in and becomes waste. Constructions waste can be divided into two types of contributions: operational and work site contribution. Some of the common construction materials in housing industry have such low usage level as 75 % and the rest becomes construction waste. Low usage of construction materials creates unnecessary costs and has a major environmental impact. Cost of the construction waste amounts 1-3 % of the total project cost. The purpose of this report was to identify causes for construction waste and suggest methods for prevention actions. The aim of this study was to highlight actions and approaches to reduce the quantity and volume of construction waste where possible. Methods used to fulfil the purpose of this thesis were analysis of literature, a case study and interviews. The report was made in collaboration with Nordic Construction Company, NCC, in Uppsala. Zero construction waste in housing industry is not realistic or desirable. The aim should be to optimize material usage based on the projects condition and in a first step try to minimize the work site contribution of construction waste.

Den största andelen av de årliga avfallsmängderna i Sverige kommer från byggsektorn. De inkörda materialen till byggarbetsplatsen går inte alltid till användning som byggnadsmaterial som istället blir till materialspill. De andra faktorerna till uppkomst av materialspill är bland annat skadat material vid transport och lagring, felbyggt, måttanpassning och överskottsmaterial. Man kan dela in materialspillet i två olika typer; arbetsplatstillskott och drifttillskott. Avfallsmängderna bland annat från bostadsproduktion påverkar beställaren ekonomiskt och ökar även miljöbelastningen. Därför är det viktigt att förebygga uppkomst av materialspill.Syftet med det här arbetet är att identifiera de huvudsakliga orsakerna till uppkomst av materialspill avseende bostadsproduktion och därefter ge förslag på möjliga åtgärder. För att kunna utföra arbetet genomfördes en litteraturstudie, fallstudie av ett ombyggnadsprojekt samt ett antal intervjuer med Ericsons Bygg AB och Bälinge Återvinningscentral i Alingsås.Att förebygga materialspill är en viktig del av att minska materialspillmängder som uppstår vid bostadsproduktion. EU:s och förvaltningsmyndigheter som Naturvårdsverket prioriterar förebyggande av avfall varför det är viktigt att förbättringsarbetet med uppkomst av materialspill tas på allvar. Detta arbete skall gynna både företag, kunder och miljö.Det finns möjligheter att både förhindra och minimera uppkomst av materialspill. På grund av olika förutsättningar i form av byggets storlek, tillgänglighet, geografisk placering samt företagsnivå och beställare är det svårt att säga exakt vilka åtgärder som är effektivast och värda att satsa på. Därför är det viktigt att göra en utredning och förstudie om vilka åtgärder som skall införas innan bygget startar igång. De åtgärderna som redovisas i det här arbetet är bland annat aspekterna som utformningen av byggnaden, val av byggmaterial, bättre planering och materialhantering, bättre förpackningsmaterial, informationsbyte, bättre kommunikation, engagemang, beräkningsverktyg som 3D modell samt byggmetoder.Resultat från fallstudien visar att det uppkom en hel del materialspill. På grund av brister på data går det inte att se vilka typer av materialspill som fanns i avfallet. Detta resultat kan dock vara annorlunda om byggprojektet som studerades är en nyproduktion och ett större byggprojekt. Därför skall man ta hänsyn till olika faktorer om resultat skall jämföras med andra byggprojektet. / The largest part of the yearly amount of waste in Sweden comes from the construction sector. Not all of the materials that are transported to the construction site are used for house constructing what later becomes material waste. The other factors to the occurrence of material waste are for example damaged materials during transport and storage, decennial, measurement and surplus materials. It can be divided into two different types of material waste: material waste from workplace and material waste from supply. The total amount of waste including waste from house constructing affect the client financially and that also increases environmental impact. Therefore it is important to minimize the occurrence of materials waste.The purpose of this work is to identify the main causes of the emergence of waste materials regarding house constructing and then provide suggestions for possible actions. In order to realize this work a literature review, case study of a remodeling project and a number of interviews within the concerned company were done.EU and administrative authorities as Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) have high priority about prevention of waste. Therefore it is important to take the improvement of the appearance of material waste seriously. There are many benefits not only for the companies, customers but also for the environment.There are many opportunities both to prevent and minimize material waste. Due to the different conditions in terms of the size of the building, availability, geographical location, company level and clients, it is difficult to say exactly which measures are most effective and worth to invest. Therefore, it is very important to do a feasibility study and analysis about which measures will conduct before construction starts running. In this work it is described some measures such as the design of the building, choice of building materials, better planning and material handling, better packaging, exchange of information, better communication, commitment, calculation tools as 3D model, and construction methods.Result from the case study shows it occurs some substantial material waste. Because of lacks in the data, it is difficult to see what types of material waste that were in the waste. This result might be different if the building-project was a new construction and larger project. Therefore it is important to check out other factors if the result should be compared with other construction project.

Denna uppsats undersöker Uppsala kommuns arbete med blandning av upplåtelseformer vid nyproduktion av bostäder. Flera metoder används i studien: en kvalitativ textanalys av policydokument, en intervju med en tjänsteman samt en kvantitativ metod som ligger till grund för deskriptiva kartor över upplåtelseblandningen i Uppsala centralort. Resultaten visar på att upplåtelseblandning är en aktiv policy i Uppsala kommun, tongivande motiveringar för blandningen är social sammanhållning och hållbarhet. Det finns mål för att minst 30 procent av nyproduktion samt 37 procent av bostadsbeståndet i kommunen ska utgöras av hyresrätter. Kommunens medel för upplåtelseblandning är främst prisdifferentiering vid markanvisning. Hos tjänstemän finns en viss tveksamhet mot upplåtelseblandning som ett mål, då det snarare anses vara ett medel för social blandning och mer jämlik bostadsmarknad än ett mål i sig. Studien kommer även fram till att förändringar av andelen upplåtelseformer i olika delar av Uppsala centralort och kringliggande områden lett till både ökad blandning och homogenisering. Nyproduktion kan sägas vara en av de bakomliggande orsakerna till förändringarna, men även ombildning av upplåtelseformer kan antas vara orsaken till förändrad blandningsgrad.

I en situation med underskott på bostäder i många kommuner är det angeläget att det som planeras också blir byggt. Denna uppsats belyser kommunalt markägande och dess roll i genomförandet av detaljplaner. Syftet är att undersöka kommuners erfarenheter av tider för plangenomförande, att visa hur de arbetar för att säkerställa genomförande på egen och privat mark samt att undersöka hur deras och byggherrars agerande kan förstås i termer av markägande och makt. I uppsatsen presenteras erfarenheter från fyra kommuner genom studier av policydokument och intervjuer med tjänstemän. Resultatet visar att markägande har väldigt olika betydelse för bostadsproduktionen i de beskriva kommunerna. I några kommuner förefaller det ha en avgörande betydelse för bostadsproduktionen, i en kommun knappt någon alls. Överväganden kring markägande är dock i samtliga exempel centrala ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Kommunerna har inte någon enhetlig tillämpning av att säkerställa genomförande, olika metoder prövas utifrån förutsättningar i varje kommun. De krav som kommunerna kan ställa på genomförande och kvalitet uppfattas stå i relation till deras attraktivitet för bostadsutveckling och till markens värde. Det framförs också att kommunalt ägande av strategisk mark, under vissa förutsättningar, kan vara ett verktyg för att komma till rätta med flera hinder för bostadsbyggande.

Denna studie granskar byggbranschens potential för resurseffektivisering inom byggproduktion. Granskning kring användbarheten av överblivet material vid bostadsproduktion undersöks för att vidare utreda ekonomisk lönsamhet av besparing av material. Syftet och målet med studien är att undersöka ifall byggproduktionens miljö- och ekonomiska kostnader kan minska i samband med resurseffektivisering. Detta genom att studera mängden överblivet material som uppstår vid ett bostadsprojekt samt granska eventuella faktorer som kan komma att påverka mängden överblivet material. Avslutningsvis utreds ifall det råder ekonomisk lönsamhet av att spara överblivet material via lagring till nästkommande projekt. Arbetet genomförs med stöd från byggentreprenören Peab AB. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

NKI står för Nöjd Kund Index och är ett nyckeltal som beskriver hur nöjd en kund är med ett företags tjänster. Flertalet byggföretag väljer att genomföra NKI-undersökningar tillsammans med sina kunder för att på så sätt få relevant återkoppling på sina bostadsprojekt.  Företagen får då ett värde som kan jämföras med värdet hos andra företag och strävar ständigt efter att optimera byggprocessen för att på så sätt nå ett högre NKI. Byggföretagen är verksamma på samma marknad och därmed konkurrerar företagen om samma kunder. För jämförbarhetens skull lägger företagen en stor vikt vid att ha ett högre NKI än sina konkurrenter. Syftet med denna studie är att belysa vilka aspekter i produktionsprocessen som påverkar NKI samt vad det enskilda företaget kan göra för att nå ett högre NKI.  Till en början definieras sex olika faktorer som genererat ett sämre NKI-resultat på de NKI-undersökningar som analyserats. Påverkansfaktorerna ligger senare till grund för de intervjuer som genomförs med tjänstemän och yrkesarbetare för att utröna orsaker samt åtgärdsförslag till dem. Intervjuerna mynnar senare ut i ett antal förslag på förbättringsåtgärder som Peab Bostadsproduktion kan vidta för att skapa ett högre NKI.  Till en början definieras sex faktorer som kunder anser ha inverkan på de svarsresultat som analyserats. Dessa sex faktorer ligger senare till grund för de intervjuer med tjänstemän och yrkesarbetare som genomförts där orsakerna till varje enskild faktor undersökts. Intervjuerna mynnar senare ut i en rad förslag på förbättringsåtgärder för den behandlade faktorerna. De sex definierade faktorer som diskuteras baseras på en sammanställning av svarsresultat utförda av det oberoende företaget Prognoscentret. Svarsresultaten har inhämtas från kunder till avslutade projekt i Stockholmsområdet under tidsrymden 2015 till mars 2018. Studien baseras på den första utav vanligtvis två NKI-undersökningar som genomförs under ett enskilt projekt. Detta för att tydligare koppla svarsreultaten till de aspekter som produktionen kan vara med att påverka. Resultatet vittnar om att faktorn ¨ej färdigställd vid tillträde¨ är den mest förekommande aspekten. Vidare bidrar även denna aspekt till en så kallad “åtgärdstid”, ett dröjsmål där  väntan på att få de ej färdigställda punkterna åtgärdade. Detta är inte tillfredsställande för kunden samt att ett sådant dröjsmål har en negativ inverkan på NKI. / CSI, Customer Satisfaction Index is an index that indicates the relative measure of satisfaction amongst customers, to what certain degree customers are satisfied with the services conducted by the construction company. In this way, the company can collect customer feedback and in a progressive way develop it’s services. The value given by the index is a measure that can be compared with the one of other building companies on the same market. This comparison enables companies to estimate their performance and their position on the market. Since these construction companies are competing for the same customers, it is a major advantage to present a higher CSI-score than the competition, leaving the companies with no other choice than to improve themselves. The underlying reason for this paper is to discuss what the production process can improve to reach a higher CSI-score. At a glance, there are six factors that the customers states have an impact on the CSI. These six factors are serving as a foundation when interviewing clerks and construction workers where an explanation to the factors can be given. In term, these interviews will result in a bundle of arrangements to improve the factors presented in this paper. These six factors are based on the summarized final result presented by the third part company Prognoscentret. The final results have been gathered from former customers who bought apartments in the Stockholm region between the time period of 2015 and march 2018. This study is based on only the first of the normally two CSI-surveys that are conducted since the first survey is more relevant to the production process. One conclusion after working with this study is that the factor “apartment not finished on given entry date” is the most common one of the six factors. This delay often leads to so called “repair time”, where the unfinished work is getting done. This is the primary reason for customers not being satisfied and this delay has an obvious negative impact on the CSI-score.

When too many afford too little, one could claim that a housing market is malfunctioning. The United Kingdom and Sweden suffer from housing shortages in the major cities, creating low affordability, great strain on lower income groups and worse foundation for social sustainability. Considering matters such as different housing histories, political ideologies and policies, Sweden and the UK may seem quite unalike at first, resulting in expectations for two ‘distinct’ housing shortages. However, when a more thoroughly examination is made, it is possible the situation may appear different. Perhaps, it is even possible solving the British and Swedish housing shortages with the same solutions; two birds with one stone.    The purpose with this thesis is to: analyse and compare the British and Swedish housing histories, identify challenges, present a few options to solving today’s low affordability, discuss how these shortages are solved so that affordable housing is obtained in both countries.    To investigate this, the four questions:   1.    Do Sweden and the UK have similar housing histories, and have they contributed to today’s shortages?   2.    Are there similar housing challenges in Sweden and the UK?   3.    Are there the same solutions to the housing shortages of Sweden and the UK?   4.    Which are the most effective options for achieving an affordable housing future?   ; were asked and tried to be answered.    The intentions are that this thesis will be of use to housing debates in both countries, planners, professionals and decision makers, as well as interested and affected laymen, in search for knowledge concerning the reality they are faced with.    Through examining the British and Swedish housing histories from 1946 to 2018, policies during the eras of the ‘Welfare State’, the ‘Liberal Society’ and the ‘State of Crisis’, the affordability challenges of tomorrow where formulated. To find possible options to face these challenges, five experts in the UK were interviewed, leading up to the four options concerning affordability; the market liberal: lowering construction cost and building smaller homes, and the social: local authority development / council housing and policy changes to increase social values in land.    After analysing pros and cons with these options, their effect on increasing affordability and social sustainability were discussed, along with preventing further deregulation and privatisation of the housing markets as well as investing more in the countryside.    The final recommendations and conclusions conclude that policies in both countries need to be changed if these housing shortages are to be truly ended and long-term sustainability on the housing markets achieved. To obtain affordability and stable housing markets, attitudes and policies throughout the societies would have to change towards viewing homes more as a human right, rather than a commodity. Another conclusion is that local authorities/councils have proven themselves to be capable developers in the past, which they can become yet again but only if the current systems change. / När alltför många har råd med alltför lite, kan man hävda att en bostadsmarknad fungerar felaktigt. I Storbritannien och Sverige råder bostadsbrist i storstäderna, vilket belastar låginkomsttagare och skapar en sämre grund för social hållbarhet. Med hänsyn till ämnen så som olika förflutna, politiska ideologier och politik, kan Sverige och Storbritannien i första hand tyckas vara ganska olika, vilket resulterar i förväntningar efter två "distinkta" bostadskriser. Dock, efter en grundligare undersökning är genomförd, kanske situationen uppfattas annorlunda. Kanske är det till och med möjligt att lösa de brittiska och svenska bostadskriserna med samma lösningar, så som det heter på engelska; two birds with one stone.    Syftet med denna avhandling är att: analysera och jämföra historien rörande bostadssituationen i Sverige och Storbritannien, identifiera utmaningar, presentera några alternativ för att lösa dagens kriser samt att diskutera hur dessa kriser bör lösas så att en hållbar morgondag blir uppnådd i båda länderna.    För att undersöka detta, ställdes de fyra frågorna:   1.    Har Storbritannien och Sverige ett liknande förflutet vad gäller bostäder och har dessa bidragit till dagens kriser?   2.    Finns det liknande utmaningar berörande bostäder i Storbritannien och Sverige   3.    Finns det samma lösningar på bostadskriserna i Storbritannien och Sverige?   4.    Vilka är de mest effektiva alternativen för att uppnå en hållbar framtid?   ; vilka försöktes besvaras.    Avsikten är att denna avhandling kommer vara till nytta för bostadsdebatten i båda länderna, planerare, professionella och beslutsfattare samt intresserade och påverkade lekmän på jakt efter kunskap om den verklighet de står inför.    Genom att undersöka hur den brittiska och svenska bostadssituationen tidigare sett ut, från 1946 till 2018, politiken under ”välfärdsstatens”, ”det liberala samhällets" och "staten i kris" eror, har utmaningarna för att uppnå en billigare morgondag formulerats. För att hitta möjliga alternativ för att möta dessa utmaningar, intervjuades fem experter i Storbritannien, vilket ledde fram till de fyra alternativen: de marknadsliberala; sänka byggkostnader och bygga mindre bostäder, samt de sociala; lokala myndigheters bostadsbyggande / kommunalt bostadsbyggande och politiska förändringar för att öka markers sociala värden vid utveckling.    Efter att ha analyserat för- och nackdelar med dessa alternativ diskuterades deras effekt på ökad köpkraft och social hållbarhet, att förhindra ytterligare avregleringar och privatiseringar av bostadsmarknaderna samt att investera mer i landsbygden.    De slutliga rekommendationerna och slutsatserna fastställer att politiken i båda länderna behöver ändras om dessa bostadskriser verkligen ska lösas och långsiktig hållbarhet på bostadsmarknaden uppnås. För att få överkomliga priser och stabila bostadsmarknader skulle attityder och politik i hela samhället behöva förändras mot att betrakta hem mer som en mänsklig rätt snarare än en vara. En annan slutsats är att lokala myndigheter / kommuner tidigare har visat sig vara kapabla bostadsutvecklare, vilket de kan bli igen men bara om de rådande systemen förändras.