Hintergrund: Patienten mit chronischen entzündlichen Erkrankungen sind aufgrund ihrer Grundkrankheit, aber auch durch die häufig notwendige immunsuppressive Therapie gefährdet, an einer impfpräventablen Infektionskrankheit zu erkranken. In einer Stichprobe sollte der Impfstand bei Patienten mit chronisch-entzündlichen Darmerkrankungen (CED) erhoben werden. Besondere Beachtung galt Vorbehalten der Patienten gegen die empfohlenen Schutzimpfungen. Methoden: Wir baten 203 Patienten mit CED (davon 57% Mb. Crohn, 63% weiblich; medianes Alter 36 Jahre), die im letzten Jahr keine Impfberatung erhalten hatten, einen Fragebogen mit 38 Fragen zu beantworten. Zudem wurden alle Impfnachweise erfasst und mit den aktuellen Empfehlungen der Ständigen Impfkommission abgeglichen. Die Befragung erfolgte vom 1.4. bis 30.9.2009. Ergebnisse: Nur 83% der Patienten hatten einen Impfausweis. Es fanden sich erhebliche Impfdefizite; so wurden in den letzten zehn Jahren nur 67% der Patienten gegen Tetanus und 21% gegen Pertussis geimpft, 28% nahmen die Impfung gegen die saisonale Grippe 2008 wahr und nur 9% wurden jemals gegen Pneumokokken geimpft. Im Subgruppenvergleich von Patienten mit TNF-Blockern (n=39) mit denjenigen Patienten, die noch nie eine immunsuppressive Dauertherapie erhielten (n=67), zeigten sich keine Unterschiede. 80% der Patienten wären bereit, alle offiziell empfohlenen Schutzimpfungen durchführen zu lassen. 22% aller Patienten gaben an, Schutzimpfungen zu vermeiden, weil sie Nebenwirkungen befürchteten, 15% weil das Immunsystem „nicht intakt“ ist und 9% befürchten eine Verschlimmerung der CED durch eine Impfung. Schlussfolgerungen: Der Impfstand in der untersuchten Stichprobe war unzureichend. Es fand sich insbesondere eine deutliche Diskrepanz zwischen der hohen Bereitschaft der Patienten, Schutzimpfungen durchführen zu lassen, und dem tatsächlichen Impfstand. Unsere Daten legen die Notwendigkeit einer erhöhten ärztlicher Wachsamkeit für Impflücken bei immunsuppressiv behandelten Patienten nahe. / Background: Patients with chronic inflammatory diseases are at increased risk for vaccine preventable infectious diseases. This is caused by the inflammatory state itself as well as often necessary immunosuppressive therapy. In a random sample, we investigated whether patients with inflammatory bowel disease (IBD) are sufficiently vaccinated. Special attention was spent to arguments for vaccine refusal. Methods: Between 1.4.2009 and 30.9.2009, we asked 203 consecutive IBD patients (thereof 57% Crohn’s disease, 63% female; median age 36 years), who got no vaccination advise within the last year to answer a questionnaire with 38 questions. As well, the vaccination cards were adjusted with the official recommendations. Results: Only 83% of patients had a vaccination card. We recognized substantial vaccination deficiencies. Within the past 10 years, only 67% of patients had tetanus and 21% had pertussis vaccination. Only 28% had an influenza vaccination in 2008 and only 9% were ever immunized against pneumococcus. A subgroup analysis of patients with TNF-blockers (n=39) with patients, who never had immunosuppressive therapy (n=67) revealed no difference. 80% of all patients are willing to adhere to all officially recommended vaccinations. 22% and 15% of patients stated that they avoid vaccinations as they afraid side effects or as they assess their immune system as not intact. Nine per cent feared a worsening of IBD after vaccination. Conclusions: In this random sample, the adherence to vaccination recommendations was low. We observed a marked difference between the willingness of IBD patients for immunizations and the realized vaccinations. Our data suggest that an increased medical awareness for vaccination deficiencies in immunosuppressed patients is mandatory.

No description available.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar Ulcerös kolit och Crohns sjukdom som kännetecknas av återkommande inflammation i tarmen. Etiologin för sjukdomarna är fortfarande okänd och forskning visar en ökning, framför allt i Europa. För att främja hälsa trots en livslång sjukdom behöver individen ta ansvar för att anpassa sin sjukdom genom egenvård, detta för att förebygga exacerbation. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa personers upplevelser av att anpassa sitt liv utifrån sin kroniska inflammatoriska tarmsjukdom.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 12 kvalitativa studier. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var PubMed och CINAHL. Sökbegränsningarna var engelska, människor och 10 år.  Resultat: En återkommande upplevelse bland personerna med IBD var att livet blev begränsat både gällde skola- och arbetsliv, det sociala livet och kosten. För att anpassa sitt liv med en IBD-sjukdom upplevde personerna att kunskap och stöd från andra var betydande. För att hålla sjukdomen i remission upplevdes behandlingar och kostanpassningar vara en viktig fördel. Upplevelsen av sig själv förändrades där en känsla av att inte vara normal var vanligt, att acceptera och hitta mening i livet var en viktig anpassning och resulterade i ett bättre mentalt välbefinnande. Slutsats: Sjukdomen upplevdes skapa begränsningar i det dagliga livet och ändrade självbilden hos personerna. Att acceptera sitt liv med IBD ansågs vara en viktig anpassning för att skapa möjlighet till att leva sitt liv utan dessa upplevda begränsningar. Enligt författarna kommer resultatet ge sjuksköterskor en ökad förståelse gällande omvårdnaden för personer med en IBD-sjukdom samt möjliggöra en fungerande egenvård för dessa personer. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) include Ulcerative Colitis and Crohn’s disease who are characterized by recurrent inflammation in the bowel. The etiology of the diseases is still unknown, and research shows that it’s increasing, especially in Europe. To promote health despite a lifelong illness, the individual needs to take responsibility for their self-care to keep the disease in check. Aim: The aim of this study was to describe persons experience of adapting their life with their inflammatory bowel disease. Method: A descriptive literature study based on 12 qualitative studies. The databases used were PubMed and CINAHL. The study's limitations were English, humans, and 10 years.  Results: A recurring experience among people with IBD was that life was limited in school, work, social life and diet. Knowledge and support from others were important to adapt to a life with IBD. To keep the disease in remission, treatments and dietary adjustments were perceived as an important advantage. The experience of yourself changed, where a feeling of not being normal was common. Patients who were able to accept their disease, and who also transcended to find a higher purpose, ultimately improved their mental health.   Conclusion: The disease creates limitations in daily life and changes the self-image of people. Accepting a life with IBD was an important adjustment to create the opportunity to live one's life without these perceived limitations. According to the authors, the results will give nurses an increased understanding of caregiving and improved self-care for people with IBD.

While many health benefits have been associated with increased whole grain consumption, current researchers have not considered if the consumption of whole grains in currently recommended or higher amounts actually leads to health problems, specifically to a correlated increase in gluten sensitivity. The purpose of this study was to determine if diets high in whole grains or those that met the recommended daily intake of whole grains help minimize or increase gluten sensitivity, and when whole grains are consumed as recommended if they cause more harm than good. The theoretical basis for this quantitative, cross sectional design was the precaution adoption process model, allowing for the examination of preventive behaviors as a series of cognitive steps over time. Individuals (N = 5,746) from the National Health and Nutrition Examination Survey 2007 to 2012 were assessed for daily intake of whole grains before and after the release of the 2010 Dietary Guidelines for Americans, and from 2007 to 2010 for bowel health and sensitivity to whole grains. SAS correlations and regression analysis at p < .05 were analyzed. There was an increase in whole grain intake by 7.4% and in bowel sensitivity with 50% reporting increases in gas, but more data are needed to determine exact amounts that caused these increases in symptoms. Understanding the complete picture, policy makers and others will be more informed about current recommendations and the way that Americans eat, as well as if changes are needed for the future.

SAMMANFATTNING Livet förändras både fysiskt och emotionellt när individen får en diagnos med en kronisk sjukdom. Den sjuke tvingas att anpassa och acceptera att livet förändras. Hur livet med sjukdomen upplevs och hur personen anpassar sig, är individuellt. Även anhöriga och vänner runt den sjuke drabbas. Vården kan bli en viktig del i den sjukes livsvärld och det är viktigt att lyfta fram hur den som är sjuk upplever sin sjukdom och sin vardag. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och hur sjukdomen inverkar på deras vardag. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Resultatet består av 16 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2005-2016 vilka passade till studiens syfte och frågeställning. I analysen hittade författarna meningsenheter som omvandlades till koder, koderna delades in i sub-kategorier och dessa delades in i huvudkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier kunde utläsas efter analysarbetet; begränsningar i vardagen, emotionell påverkan och kontakter med vården. Begränsningar i vardagen beskrevs vara okontrollerad tarm, fysiska symtom, begränsning av att inte kunna medverka vid aktiviteter, arbetet och nutritionen. Emotionell påverkan var kopplad till maktlöshet, oro, skuld och bristande förståelse. Kontakter med vården beskrivs utifrån vårdens stöd och behandlingar. Slutsats: Stora delar av livet påverkas för personer som lever med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Varje person upplever sin situation individuellt och har olika erfarenheter och tillgång till stöd. För att skapa kontroll av sin sjukdom krävs det att flera faktorer samspelar med varandra. Det gäller att prova sig fram till vad som fungerar bäst för varje individ. Här är det viktigt att vården är lyhörd och anpassar vården utefter varje individs individuella behov. / ABSTRACT Life changes both physically and emotionally when an individual is diagnosed with a chronical illness. The person is forced to adapt and accept that life changes. How life as ill is perceived individually and how the individual adapts to a new situation differs. Even relatives and friends around the patient suffer. The care can be an important part of the patient’s life-world and it is important to highlight how the patient experience their illness and their daily lives. Aim: The aim was to describe peoples’ experiences of living with chronic inflammatory bowel disease and how the disease affects their daily lives. Method: A literature review was chosen as method. The result consists of 16 scientific articles, published between 2005-2016 which were suited to the purpose of the study and research question. In the analysis aouther found meaning units that were converted into codes, the codes were divided into sub-categories and these were divided into major categories. Results: Three main categories could be seen after the analysis; limitations in everyday life, emotional impact and contacts with healthcare. Limitations in everyday life were described to be uncontrollable bowel, physical symptoms, and limitation of not being able to participate in activities, work and nutrition. Emotional impact was linked to powerlessness, anxiety, guilt and lack of understanding. Contacts with healthcare were based on healthcare support and treatment. Conclusion: Big parts of life is affected for people living with chronic inflammatory bowel disease. Every individual experience their situation differently and have different experiences and access to support. In order to control their illness they require several factors that interact with each other. It’s up to every individual to try and find out what works best for them. Here it’s important that the healthcare personal is responsive and adapt healthcare along each person's individual needs.

Bakgrund: IBD är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som innefattar sjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Sjukdomen har ökat kraftigt i förekomst de senaste tre decennierna, även i Sverige. En person som har en kronisk sjukdom får en påverkad tillvaro och behöver stöd utöver bara kunskap om sjukdomen för att kunna hantera den. Professionell attityd och empati är viktiga aspekter för att skapa ömsesidigt förtroende och respektfull vård för personer med IBD. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa personers (≥18 år) upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som omfattade 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metodik, genomfördes. Databaserna CINAHL och PubMed användes för databassökning. Analysen genomfördes som en stegvis process inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Personernas upplevelse av att leva med IBD sammanställdes i två kategorier; ‘Upplevelser ur ett inre perspektiv’ och ‘Upplevelser ur ett relationellt perspektiv’. Kategorierna delades därefter in i nio subkategorier; ‘Oförutsägbarhet och kontrollförlust’, ‘Oro för framtiden’, ‘Kroppsbild och stigma’, ‘Fysiska påfrestningar’, ‘Optimism’, ‘Sociala situationer’, ‘Familj och partner’, ‘Arbete samt ‘Sjukvård’. Konklusion: Personer med IBD upplever både fysiska och psykiska påfrestningar som kräver en helhetssyn i omvårdnaden. En individanpassad omvårdnad är avgörande för att upprätthålla förtroendet för vården och främja positiva resultat för personens behandling och hälsa. Sjuksköterskor bör vara lyhörda för de individuella behoven och ta hänsyn till de psykiska påfrestningar som sjukdomen kan bidra till. Det är också viktigt att skapa en trygg miljö för personerna, då sjuksköterskan kan fungera som en stödjande faktor vid sociala problem. Litteraturstudien visar därmed att omvårdnad spelar en betydande och värdefull roll i personers upplevelser av att leva med IBD. / Background: IBD is a chronic inflammatory bowel disease that includes ulcerative colitis and Crohn disease. It has significantly increased in incidence over the past three decades, in Sweden as well. A person with chronic illness experiences an impacted life and requires support beyond just knowledge of the disease in order to be able to manage it. Professional attitude and empathy are important aspects to create mutual trust and respectful care for people with IBD. Aim: The aim was to illuminate people’s (≥18 years) experiences of living with inflammatory bowel disease (IBD). Method: A literature review with a qualitative approach, which included 11 scientific articles with qualitative methodology. The databases CINAHL and PubMed were used for the database searching. The analysis was conducted as a stepwise process inspired by content analysis. Results: The people’s experience of living with IBD was compiled into two categories; ‘Experiences from an inner perspective’ &amp; ‘Experiences from a relational perspective’. The categories were then divided into 9 subcategories; ‘Unpredictability and loss of control’, ‘Anxiety about the future’, ‘Body image and stigma’, ‘Physical stress’, ‘Optimism’, ‘Social situations’, ‘Family and partner’, ‘Work’ and ‘Healthcare’. Conclusion: People with IBD experience both physical and psychological stress, which requires a holistic view in nursing. Individualized care is crucial to maintaining trust and promoting positive outcomes for a person's treatment and health. Nurses should be attentive to individual needs and consider the psychological impacts of the disease. Additionally, creating a safe environment is important, as nurses can act as a supportive factor in case of social problems. The literature review highlights the significant and valuable role of nursing care in the experiences of individuals living with IBD.

博士(心理学) / Doctor of Philosophy in Psychology / 同志社大学 / Doshisha University

Introduction Inflammatory bowel disease (IBD) and its complications have been well-established. The literature shows an association between IBD and decreased bone mineral density in the adult population. However, most studies have reported an association between IBD and osteoporosis, while the risk of fractures has not been well-studied. The aim of this meta-analysis is to summarize the best available evidence regarding IBS and osteoporotic fractures. Methods A review of the literature using the MEDLINE and EMBASE databases was performed during November 2017. We included cross-sectional and cohort studies that reported the relative risks, odds ratios, and hazard ratios comparing the risk of developing osteoporotic fractures among patients with IBD patients, both ulcerative colitis (UC) and Crohn's disease (CD), versus patients without IBD as controls. The pooled odds ratio (OR) and 95% confidence interval (CI) were calculated using the generic inverse-variance method. Results After a review of the literature, seven studies fulfilled the eligibility criteria established during the analysis. A significant association was found between IBD and osteoporosis, with a pooled OR of 1.32 (95% CI, 1.2 - 1.4). Low heterogeneity among the studies was found, I=42.3. No publication bias was found using the Egger regression test p=0.18. Sensitivity analysis showed that the inclusion of data on children by Kappelman et al. (2007) did not change the results. Conclusion A significant association between IBD and the risk of developing osteoporotic fractures was observed in this study. There is a 32% increased risk, which is consistent with different cohort studies previously done.

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar är samlingsnamnet för Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. Insjuknandet sker i 20–30 års ålder och sjukdomen är vanligast i västvärlden. Skillnaden mellan varianterna är lokalisation, symtom och riskfaktorer. Sjukdomen är kronisk och därför har omvårdnaden en särskilt betydelsefull roll främst för att skapa goda förutsättningar för att leva med och inte kämpa emot sjukdomen. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Metoden som har använts är en litteraturöversikt som är baserad på originalartiklar från kvalitativa studier funna ur databaserna Cinahl Complete och PubMed. Vetenskapliga artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte har analyserats och syntetiserats för att svara på syftet. Resultat: De 10 valda vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra kategorier vilka är: Sociala begränsningar och isolering, Relationernas betydelse, Ändå en mening med livet och acceptans samt Arbets-och studierelaterade konsekvenser. Sammanfattning: Till följd av sjukdomen upplevde personer med IBD ett begränsat vardagligt liv, socialt liv och ekonomiska problem. Planering av vardagen har varit mycket tids- &amp; energikrävande. Personerna upplevde inte enbart negativa konsekvenser utan sjukdomen medförde att de fick se livet på ett positivt sätt, hittade mening med livet och förbättrade sin livskvalitet. Sjuksköterskans stödjande roll har varit att skapa en god vårdrelation utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och  tillgodose deras vårdbehov. / Background: Inflammatory bowel diseases are a term used to describe Crohns disease and ulcerative colitis. Patients who develop IBD are usually diagnosed between the age of 20 - 30 years old and it is most common in western countries. The difference between Crohns disease and ulcerative colitis are the location in the bowels, symptoms and risk factors. IBD is a chronic disease and should therefore be treated accordingly to relieve symptoms and prevent them from returning. Aim: To describe the experience of inflammatory bowel disease. Method: The method that has been used is based on a literature review from original  articles of qualitative studies found in Cinahl complete and PubMed databases. The scientifical articles also responded to the purpose of the literature review which has been analysed and incorporated to answer the purpose. Results: The 10 different scientific articles have been selected to be used and then divided into four different categories which are the following: social limitations and isolation, importance of relationships, meaning of life and acceptance, and work- and study related consequences. Conclusion: As a result of the disease, people with IBD experienced a limited everyday life, social life and financial problems. Planning everyday life has been very time and energy consuming. The people not only experienced negative consequences, but the disease meant that they got to see life in a positive way, found meaning in life and improved their quality of life. The nurse's supportive role has been to create a good care relationship based on a person-centered approach and meet their care needs.

Colitis ulcerosa (CU) und Morbus Crohn (MC) zählen zur Gruppe der chronischen Darmerkrankungen (CED). Im Gegensatz zu CU lässt sich bei MC eine transmurale Entzündung und eine Ummantelung des entzündeten Dünndarms mit mesenterialen Fettgewebe, dem sogenannten “creeping fat”, feststellen. In dieser Arbeit wurden zwei verschiedene Mechanismen der Immunregulation in der Pathogenese von CED untersucht: 1) Der SOCE-Signalweg (store-operated Ca2+ entry) stellt eine wichtige Signalkaskade dar, die die Aktivierung von T-Zellen steuert. Wir haben die Auswirkung einer pharmakologischen Blockade von SOCE auf die Funktion von Immunzellen untersucht, die aus der intestinalen Mukosa therapierefraktärer CED-Patienten isoliert wurden. Anschließend konnten wir die Sicherheit einer systemischen Verabreichung von SOCE-Inhibitoren in vivo im einem murinen IBD-Modell bestätigen und zeigen, dass die Blockade von SOCE eine therapeutische Option für die Behandlung von CED darstellen könnte. 2) Darüber hinaus untersuchten wir, ob das Fehlen von Fettgewebe eine entzündungsfördernde oder -hemmende Rolle bei der Entstehung von CED spielt. Daher wurde die Zusammensetzung des mukosalen Immunsystems sowie die Funktion der intestinalen Epithelbarriere in einem Mausmodell mit Adipozytenatrophie sowohl im steady-state als auch nach induzierter Kolitis verglichen. Wir konnten zeigen, dass eine Fettgewebsatrophie vor dem Ausbruch einer Kolitis schützt, und führte zu einer erhöhten Resistenz der intestinalen Barriere. Schließlich verglichen wir die Merkmale des lipoatrophischen Mausmodells mit denen eines seltenen Patienten mit erworbener Lipodystrophie und MC und kamen zu dem Schluss, dass die chirurgische Resektion von mesenterialen Fettgewebes für Patienten mit einem MC, bei denen eine intestinale Resektionen durchgeführt wird, sinnvoll sein könnte. / Inflammatory bowel disease (IBD) is a group of chronic intestinal autoimmune disorders, including ulcerative colitis (UC) and Crohn's disease (CD). In contrast to UC, CD is characterized by transmural inflammation and mesenteric adipose tissue wrapping the inflamed small intestine, known as "creeping fat." Despite all currently available drug therapies, treating IBD remains a major challenge, underlying the necessity of identifying new therapeutic targets. In this work, two different mechanisms of immune regulation in the pathogenesis of IBD were investigated: First, because the store-operated Ca2+ entry (SOCE) signaling pathway is a crucial Ca2+ signaling cascade for T cell activation, we investigated the effect of pharmacological SOCE-blockade on intestinal immune cells isolated from therapy refractory IBD patients. Subsequently, we confirmed the efficacy and safety of systemic administration of SOCE inhibitors in vivo in an IBD murine model, demonstrating that the blockade of SOCE may represent a therapeutic option for treating IBD. Second, we investigated whether adipose tissue plays a pro- or anti-inflammatory role in the development of IBD. Therefore, we characterized the mucosal immune system and intestinal epithelial barrier in a murine model affected by adipocyte atrophy both at steady-state and after induction of colitis. We demonstrated that lipodystrophy protected against the onset of colitis and increased intestinal barrier resistance. Finally, we compared the lipoatrophic mouse model with a rare patient with acquired generalized lipodystrophy and CD, concluding that adipokines might play a pro-inflammatory role in IBD. Therefore, we suggest that surgical resection of mesenteric adipose tissue in CD patients might be a beneficial intervention in patients undergoing bowel resection.