In today's competitive markets, a company’s competitive tools have gained greater importance. A company's brand has moved from being part of the company's marketing strategy, to a competitive tool that can be used to create and pass existing barriers. A seasonal company focuses its operations on a specific time period of the year and is generally inactive for the remainder of the year. Due to the seasonal company's limited annual timeframe, the study aims to investigate the link between the company and the brand's potential effects, as well as any barriers. The study is based on a case study design with the aim of developing a deeper understanding of the effects of the brand and the market's possible barriers for seasonal companies. The study follows an inductive approach with a qualitative research strategy. The survey is based on the case company Glassmagasinet in Visby. The study's theoretical framework defines and discusses established models and theories for brand building, barriers and seasonal companies. The empirical basis consists of a semi-structured interview with Glassmagasinets’ CEO, a focus group and an competitor study on seasonal companies that are active in the same industry. The study's theoretical framework and empirical evidence lead to the study's analysis and discussion part. Finally, the study's conclusion is presented together with proposals for further research. The study's conclusion indicates that internal barriers pose a threat to seasonal operations. The study lacks evidence to prove that seasonal companies have a greater need for the brand's effects than full-year-based companies. / På dagens konkurrensbaserade marknader har ett företags konkurrensverktyg utvecklats till att bli ett allt viktigare medel. Ett företags varumärke har övergått från att vara en del av företagets marknadsföringsstrategi till ett konkurrensverktyg som kan användas för att skapa och förbipassera existerande barriärer. Ett säsongsbaserat företag centrerar sin verksamhet till en specifik tidsperiod av året och är i allmänhet overksamma den resterande delen av året. Till följd av säsongsbaserade företagets begränsade årliga tidsram avser studien att undersöka kopplingen mellan företaget och varumärkets möjliga effekter, samt eventuella barriärer. Undersökningen utgår från en fallstudiedesign med syftet att utveckla en djupare förståelse för varumärkets effekter och marknadens möjliga barriärer för säsongsbaserade företag. Studien följer en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen är baserad på fallföretaget Glassmagasinet i Visby. Studiens teoretiska ramverk definierar och diskuterar etablerade modeller och teorier för varumärkesbyggande, barriärer och säsongsbaserade företag. Det empiriska underlaget utgörs av en semistrukturerad intervju med Glassmagasinets VD, en fokusgrupp och en konkurrentstudie på säsongsbaserade företag som är verksamma inom samma bransch. Studiens teoretiska ramverk och empiriska underlag leder till studiens analys- och diskussionsdel. Avslutningsvis redovisas studiens slutsats tillsammans med förslag till vidare forskning. Studiens slutsats indikerar att interna barriärer utgör ett hot för säsongsbaserade verksamheter. Studien saknar underlag för att styrka att säsongsbaserade företag har ett större behov av varumärkets effekter än helårsbaserade företag.

This study investigates how hotels use social media marketing and electronic word-of-mouth to enhance hotel brand awareness and customer relations. The aim of this study is to examine how hotels use social media and electronic word-of-mouth to build and strengthen the hotel's brand awareness and the relationship between the hotel and customer. We conducted a multiple case study where we interviewed six hotels to find out how they use social media marketing and electronic word-of-mouth. The result shows that hotels use social media marketing in order to communicate and share information with customers and strengthen the customer commitment, but also to find out what customers think of the hotel. The result also shows that customer reviews have a great impact on the hotel's brand awareness and on the hotel's relations with customers. The result also shows that the hotel's brand awareness and customer commitment is strengthened when hotels actively use social media's various platforms and by responding to customer online reviews

Den svenska modebranschen är en hårt konkurrensutsatt bransch och för mindre modeföretagi tillväxtfas är ett starkt varumärke och image en viktig del i att särskilja sig och sinaprodukter från mängden. I ett mindre modeföretag kan varumärkesfrågor lätt komma attbortprioriteras med främsta motivet att budgeten inte ger utrymme för den typen av satsningarsamt att kompetensen inom företaget ofta brister på just dessa punkter. Som alternativ har denexterna varumärkesprocessen presenterats som ett mer realistiskt alternativ för det mindremodeföretaget då det går ut på att låta sitt kringliggande externa nätverk i större utsträckningstyra och påverka varumärket. Detta branschnätverk kan bestå av allt från media, regering ochintresseorganisationer till mer närliggande aktörer som återförsäljare, PR-byrå ochleverantörer.Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett varumärkesperspektiv, beskriva vilket inflytandeexterna branschaktörer har på ett mindre modeföretags tillväxt. För att exemplifiera problemethar en enkel fallstudie på det svenska modeföretaget Stylein genomförts, som med sinpositionering i det svenska medelprissegmentet och tillväxtfas befinner sig inom ramen förden problematik som beskrivs. För att belysa alla aspekter av de externa aktörernas påverkanpå varumärket och dess utveckling och tillväxt har en triangulerande forskningsstrategianvänts bestående av metoder som intervjuer med återförsäljare och branschexperter samt endokumentanalys och mailenkät till medieaktörer.Resultatet av undersökningarna har lett till att tre huvudsakliga effekter av de externaaktörernas påverkan har identifierats; direkt försäljning, ökad varumärkeskännedom ochimageskapande. Vilken effekt som erhålls beror i sin tur på vilken image varumärket lyckasetablera i medvetandet på de olika inflytelserika aktörerna i det externa branschnätverket.The Swedish fashion industry is highly competitive and it is important for smaller fashionbrands in the phase of growth to have a strong brand and image in order to better distinguishthe brand and the products from the mainstream. In a smaller fashion company, issuesregarding the brand might easily be overlooked or not prioritized at all due to limitations inbudget or competence missing in the company for this type of activities. The external brandprocess has been presented as a realistic alternative for the small fashion brand to strengthentheir image by letting their surrounding external industry network influence the brand andgetting greater control in its growth. The industry network includes media, government andnon-government organizations to closer actors such as retailers, PR-agencies and suppliers.The purpose of this thesis project is, from a branding perspective; to describe what power theexternal actors has on SMEs opportunities to grow. Through a case study on the small fashioncompany Stylein the problem is exemplified and highlighted in a clearer context. In order toillustrate all aspects of the external actors' influence on the brand, its development andgrowth, a triangulated research method has been chosen as strategy consisting of a mix ofinterviews with retail wholesalers and industry experts, a document analysis and mail surveyto media actors.The result of the external actors' impact has been identified to three main effects: directincreased sales, increased brand awareness and image creation. Which of the three effects thatthe company will receive depends on the image the brand succeed to establish in the minds ofthe various powerful actors in the external network. / Program: Textilekonomutbildningen

O patrocínio a mega eventos esportivos, como os Jogos Olímpicos, tornou-se, especialmente nas últimas décadas, uma importante ferramenta de marketing, comunicação e branding para ampliação do alcance global e local de marcas patrocinadoras. Dentre as ferramentas utilizadas no patrocínio esportivo, destacam-se as ativações de marca realizadas nos locais de competição, que afetam a percepção de espectadores do evento. Mais do que afetar a percepção dos mesmos em relação à marca, tais ações de ativação, se bem estruturadas, têm a capacidade de gerar consciência de marca e, por consequência, agregar valores tangíveis e intangíveis a elas. No entanto, o número de estudos que relacionam as percepções das ativações e a consequente geração de consciência de marcas patrocinadoras de mega eventos ainda é notavelmente baixo. Desta forma, o objetivo principal deste trabalho foi avaliar a consciência de marca gerada nos consumidores e a percepção dos mesmos, sobre as ações de ativação de dois patrocinadores locais (Bradesco e Correios) e dois globais (Coca-Cola e Samsung) dos Jogos Olímpicos Rio 2016. Para alcançar tal objetivo, optou-se por uma metodologia mista de caráter exploratório, explicativo e descritivo. Os dados foram obtidos a partir da aplicação de questionários pré-definidos para uma amostra total de 405 indivíduos, distribuídos em três fases: em Evento Teste da Ginástica Artística, antes da realização dos Jogos Olímpicos (fase 1), no Parque Olímpico da Barra da Tijuca; durante os Jogos Olímpicos Rio 2016 (fase 2), no mesmo local; e, um ano após a realização do mega evento (fase 3), em abordagem online. As análises foram realizadas através da frequência de respostas e processo de codificação e categorização do conteúdo. Como resultado, notou-se um baixo índice de percepção das ações de ativação realizadas na primeira fase. Este baixo índice impactou negativamente o nível de consciência de marca relacionado a patrocinadores locais na segunda fase. Por outro lado, não foi capaz de impactar negativamente os índices de consciência de marca associados a patrocinadores globais na mesma fase. Para a segunda fase, os índices de percepção de ativações de marca melhoraram para todos os patrocinadores, com exceção dos Correios, e impactaram diretamente (promovendo uma elevação) o índice de consciência de marca apontado pelos respondentes na terceira fase de coletas. Conclui-se, então, que no caso de patrocinadores locais, o nível de percepção das ações de ativação realizadas em uma fase afeta diretamente o nível de consciência de marca gerado na fase seguinte. Para patrocinadores globais, no entanto, somente a percepção das ativações ofertadas em uma fase não é suficiente para manutenção do nível de consciência de marca na fase seguinte; é necessário um considerável nível prévio de associação entre o patrocinador e os Jogos Olímpicos para potencializar o efeito de tais ativações sobre os espectadores/consumidores / Sponsorship of mega-sporting events such as the Olympic Games have become, mainly in the last decades, an important marketing, communication and branding tool to extend the global and local reach of sponsoring brands. Among the tools used in sports sponsorship, brand activations created in competition sites, which affect the perception of the event spectators, should be highlighted. More than affecting their perception in relation to the brand, if well structured such activations are capable of generating brand awareness and, consequently, add tangible and intangible value to it. However, the number of studies that relate activation perception and the consequent awareness of the sponsoring brands in mega events is notably small. Thus, the main objective of this work was to assess consumers\' brand awareness and perception about the activation actions of two local sponsors (Bradesco and Correios) and two global sponsors (Coca-Cola and Samsung) of the Rio 2016 Olympic Games. To achieve such an objective, a mixed exploratory, explanatory and descriptive methodology was chosen. The data were obtained from pre-defined questionnaires applied to a sample of 405 people in three phases: during the Artistic Gymnastics Test Event, before de Olympic Games (phase 1), which took place at the Barra da Tijuca Olympic Park; during the Rio 2016 Olympic Games (phase 2), which happened at the same place as in phase 1; and a year after the mega event (phase 3), by using an online approach. The analyses were carried out by means of frequency of the answers and a process of content encoding and categorization. The findings point to low levels of perception in relation to the activations performed in the first phase. Such low levels influenced negatively the level of brand awareness related to the local sponsors in the second phase. On the other hand, they did not influence negatively the levels of brand awareness associated with the global sponsors in the same phase. In the second phase, the levels of perception of brand activation improved in relation to all the sponsors analyzed except Correios, and exerted direct impact (causing an increase) on the respondents\' level of brand awareness in the third phase of data collecting. It is concluded that, in the case of local sponsors, the level of perception of activation actions in one phase directly affects the level of brand awareness in the following phase. As for global sponsors, however, only the perception of the activations created in one phase is not enough to keep the level of brand awareness in the following phase; a considerable previous level of association between the sponsor and the Olympic Games is necessary to boost the effect of such activations on spectators/consumers

Seasonal small business owners (e.g., boating and golf industries), primarily within the upper and Midwestern United States, face challenges for profit and growth because of a brief business potential year and limited time to establish a reliable and committed customer base. The purpose of this case study was to explore strategies that seasonal small business owners in Oakland County, Michigan may use to collaborate with local associations and charitable organizations to increase profits. Stakeholder theory served as the conceptual framework for this study. A purposive sample of 4 successful small seasonal business owners in Oakland County, Michigan participated in face-to-face interviews describing their perspectives. The central research question was aimed to identify strategies successful small seasonal businesses owners apply to improve profits. Data analysis included coding keywords, sentences, and ideas into categories. The following themes emerged: (a) brand awareness, (b) community involvement, (c) customer loyalty, (d) seizing operational opportunities, and (e) recapturing lost revenue. Based on the business owners' narratives, brand awareness and community involvement were the most important strategies to increase profits. The implications for social change include the potential to provide new strategies to support seasonal small business toward sustainability, charity awareness, stronger relationships between small business and communities, and economic prosperity.

<p>This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand.</p> / <p>Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.</p>

This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand. / Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.

Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut. Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten. Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet. Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital. Den bekräftar också att alla dimensioner är viktiga att jobba med för att bygga varumärkeskapital. Inom varumärkesassociationer så är trovärdighet och unicitet viktiga aspekter. Det är extra viktigt att jobba med varumärkeskännedom då konsumenter ofta spenderar kort tid då ett köpbeslut tas för snabbrörliga konsumentvaror. Att öka konsumenters involvering i varumärket är viktigt för att skapa varumärkeslojalitet. För upplevd kvalitet är det avgörande att arbeta med de sensoriska delarna då en produkt med dålig kvalitet inte blir långvarig, speciellt, inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Att ha fungerande distributionskanaler är viktigt för snabbrörliga konsumentvaror då dessa bidrar till exponering av varumärket. Studien visar att de fem använda dimensionerna är av högsta vikt för byggande av varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Vidare finner studien att en aspekt av andra varumärkestillgångar, nämligen distribution, istället kan tillhöra varumärkeskännedom i denna kontext. Studien visar också indikationer på att dimensionen upplevd kvalitet är den viktigaste för snabbrörliga konsumentvaror inom varumärkeskapital Dessa är tre viktiga teoretiska bidrag som studien gett. Vidare är studien av praktiskt värde då den ger rekommendationer hur företag inom denna kontext kan arbeta för att bygga varumärkeskapital utifrån de fem använda dimensionerna.

Title: A quantitative study extending the understanding regarding the influence of sales promotion on brand knowledge   Background: Sales promotion is a marketing communication activity that aims to promote a purchase, usage or trial of a particular brand. Sales promotion activities can provide significant benefits and incentives that could help the brand to differentiate from competitors and can contribute to the consumer’s brand knowledge. Prior to this thesis, there has been little attempt to integrate research to determine the relationship between the use of sales promotions and brand knowledge, which is why this study intends to extend the existent understanding. Purpose: The aim of this study is to extend the understanding regarding the relationship between sales promotion and brand knowledge and its drivers. Research questions: R1: What influence does monetary promotions have on brand awareness? R2: What influence does monetary promotions have on brand image? R3: What influence does non-monetary promotions have on brand awareness? R4: What influence does non-monetary promotions have on brand image? Hypotheses: H1: Monetary promotions of a brand influence brand awareness H2: Non-monetary promotions of a brand influence brand awareness H3: Monetary promotions of a brand influence brand image H4: Non-monetary promotions of a brand influence brand image   Methodology: In order to test the hypotheses a quantitative research approach was conducted and a questionnaire was used to collect data from Swedish consumers, the data was analyzed in the IBM SPSS program to find out if the hypotheses was supported or rejected.   Conclusions: H1,H3 and H4: May from this study be supported. H2: May from this study be rejected.

Syfte: Att få en inblick på konsumenters attityder till produktplacering och hur produktplacering influerar konsumenten utifrån två faktorer, varumärkeskännedom och exponering. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvantitativ metod. En enkätundersökning har varit till stöd vid insamling av empiri där ett filmklipp har varit i fokus för enkäten. Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att produktplacering uppfattas positivt och beroende på vilken exponeringsmetod eller tidigare varumärkeskännedom konsumenten har så kan det influera konsumenterna, vilket innebär att det antingen kan leda till ett köp eller inte beroende på vilken attityd konsumenten har. / Purpose: To get an insight into consumer attitudes toward product placement and how product placement influences the consumer based on two factors, brand awareness and exposure. Method: This study has been conducted through a quantitative method. A survey has been in support of the gathering of empire where a movie clip has been the focus of the survey. Conclusion: The conclusion of this study is that product placement is perceived positively and depending on the exposure method or previous brand awareness the consumer has, it may affect consumers, which means that it can either lead to a purchase or not depending on the attitude of the consumer.