Den ökade betydelsen av att som företag ha ett starkt varumärke för att synas på marknaden har inneburit att det läggs ner allt mer tid och resurser på varumärkeshöjande aktiviteter inom företagen. Den växande virtuella världen och den ökade handeln på Internet har i kombination med vikten av ett starkt varumärke skapat en komplicerad situation. Vagabond är ett svenskt varumärkesproducerande skoföretag som har ställts inför de möjligheter och svårigheter som den ökade Internetanvändningen har inneburit. Expansionen genom försäljning via återförsäljare på Internet har inneburit att svårigheterna med att kontrollera hur varumärket framställs på olika sidor på Internet har ökat. Den totala skokonsumtionen har ökat de senaste åren och konkurrensen på skomarknaden har blivit stor, vilket bidrar till att vikten av att sticka ut blir allt större.Syftet med vår studie är att förklara hur det varumärkesproducerande företaget, i vårt fall Vagabond, arbetar med att framställa och bevara sitt varumärke och vidare hur de Internetbaserade återförsäljarna resonerar kring sina produkters varumärken. Syftet är på så sätt också att undersöka och analysera vilka attityder de Internetbaserade återförsäljarna har, vilket ansvar de känner gentemot framställandet av varumärkena samt hur viktigt det är för dem att framställa dem på rätt sätt. Vi har i vår studie fokuserat på relationen mellan företag och har på så vis inte beaktat konsumenten till någon högre grad. Vårt huvudproblem lyder: Hur säkerställer företaget sitt varumärkes profil och image vid försäljning via återförsäljare på Internet?I vår teoretiska referensram förklaras begrepp som behandlar de ämnen som hjälper till att svara på vår huvudfrågeställning, det vill säga litteratur som behandlar områden som varumärke, marknadskommunikation, ”Visual Merchandising” och Internethandel. Som tillägg till litteraturen har vi funnit intressanta teorier i vetenskapliga artiklar som behandlar ämnen så som ”online branding” och ”online Visual Merchandising”. Tillsammans har teorierna gett oss en bra och översiktlig bild av vår problemställnings bakomliggande omständigheter.Vi har genomfört en fallstudie där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med relevanta parter samt egna observationer av ett urval av de Internetbaserade återförsäljarnas webbplatser. Relevanta parter definieras som representanter från fallföretaget Vagabond samt Internetbaserade återförsäljare av skor. Insamlat empiriskt material har sedan applicerats på uppställda teorier som sedan använts som grund till vår analys och slutsats.De slutsatser som dragits i studien kan kort sammanfattas i att det i slutändan handlar om att varumärket ska arbeta med sin egen image och varumärkesbyggande för att göra det så tydligt och starkt som möjligt. En slutsats är också att det kan underlätta om det varumärkesproducerande företaget ger återförsäljarna korrekt information om varumärkets värden och produkter. På så sätt uppfattar både återförsäljare och konsumenter varumärket på önskat sätt och genererar goda associationer och en hög förväntad kvalitet.The increased importance of having a strong brand to be differentiated on the market has lead to that companies put more time and resources on brand-enhancing activities. The ever growing virtual world and the increased phenomenon of Internet trade have in combination with the importance of a strong brand created a complicated situation for the companies and their brand. Vagabond is a Swedish designer and distributor of shoes that has to face the opportunities and difficulties that the increased usage of the Internet has lead to. The expansion of selling your products through resellers online has increased the difficulties of how to control in what way the company’s brand is emitted on the Internet around the world. The consumption of footwear has increased in recent years and the competition in shoe business has become fierce, which has contributed to the enhanced importance of differentiation.The purpose of our study is to explain how the brand manufacturer, in our case Vagabond, works with the exhibition and preserving of the company’s brand, and further how the online resellers deliberates when it comes to their product’s brands. The purpose is in that way also to investigate and analyze what attitudes the online resellers have, their responsibilities when it comes to exhibition of brands and how important it is for them to exhibit them correctly. We have in our study focused on the relationship between companies, and have thus not taken into account the consumer to any great extent. Our main problem follows: How can the company ensure their brand’s profile and image when selling their products through resellers online?Our study can be defined as a case study where the empirical material has been gathered through interviews with the company Vagabond and two online resellers, and observations of a selection of online resellers and their websites. In our theoretical framework we explain different concepts that discuss the subjects that help to answer our main problem, i.e. literature that discuss subjects such as branding, market communication, visual merchandising, and trading on the Internet. In addition, we found interesting theories in scientific articles about online branding and online visual merchandising. Altogether the theories have given us a good and perspicuous view of the underlying circumstances of the problems discussed in our study.The conclusions that came out from our study can be summarized as follows; in the end, it’s all about the brand manufacturer and its’ own brand building activities to make the brand as strong and clear as possible. A second conclusion is that the brand manufacturer can facilitate for themselves and for the online reseller if they provide correct information about the brands’ values and products. In that way, both the resellers and the consumers can understand the content of the brand and generate positive associations about the brand and a high level of perceived quality. / Program: Textilekonomutbildningen

Idag är konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som ständigt växer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela världen tar del av den internationella handeln. Det pågår även en tydlig förändring i konsumentbeteendet världen över, då informationsutbytet nu når ut till hela världen. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds på nära håll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag är enormt stort och tidsödande att välja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av påverkan exempelvis, direktreklam och varumärkesannonser för att nå ut till sin målgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjänster växer sig allt större, tenderar varumärkesutbudet att bli något mindre då allt starkare internationella aktörer etablerar sig på den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer på marknader världen över. Kina är ett av världens största länder. Den kinesiska ekonomin förväntas ta över platsen som världens största ekonomi ifrån USA till år 2025. Den kinesiska marknaden erbjuder goda tillväxtmöjligheter genom tillgången till de miljontals potentiella kunder i rätt målgrupp som landet har att erbjuda. Vilka möjligheter har Kinesiska varumärken att etablera sig på de västerländska marknaderna och konkurrera mot västerländska varumärken på deras hemmaplan?Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska konsumenter låter sig påverkas av varumärkesursprung och tillverkningsland, samt vilka attityder som råder bland svenska konsumenter för det kinesiska sport och streetwear varumärket Li-Ning. Uppsatsen ämnar även undersöka hur Li-Ning kan bygga upp sin marknadskommunikation för att på bästa sätt bygga upp positiva attityder hos svenska konsumenter. Två empiriska studier utfördes i syftet att mäta konsumenters attityder om tillverkning och ursprungsland. Enkätundersökningens resultat visar att konsumenter helst väljer svenska eller amerikanska varumärken framför kinesiska och att ursprungsland och tillverkningsland spelar mindre roll under produktevalueringen. Resultatet från fokusgruppintervjun visar att det redan från början finns negativa associationer om landet Kina i jämförelse med Sverige och USA.Genom studien har följande slutsatser framkommit. En produkts varumärkesursprung influerar undermedvetet konsumenternas produktevaluering innan ett inköp görs. Varumärkesursprunget betydelse bidrar till fallföretaget Li-Nings svaga varumärkesstyrka på den svenska marknaden. Generellt har svenska konsumenter en negativ attityd gentemot kinesiska varumärken och en bristande tillit till kinesiska företags ansvarstagande. Dock finns det möjligheter för Li-Ning att, genom väl utformad marknadskommunikation, påverka de konsumenter vars negativa attityder inte är alltför djupt inrotade. Svenska konsumenter uppfattar marknadsföringsformen storytelling som förtroendegivande, något som Li-Ning med fördel kan dra nytta av. Det är även viktigt att Li-Ning på inget vis ämnar dölja sitt ursprung utan använder det som en differentieringsfaktor.Today the consumer market has entered a phase of globalization that is constantly growing. Markets have now opened up and the whole world takes part in the international trade. There is also an obvious change in consumer behavior around the world, where information now can be shared throughout the entire globe. Consumers today does not settle with the product standard offered at close range, the specific consumer needs has led to that the production of goods and product ranges is vast and time consuming to choose from. Companies communicate with various types of marketing such as, advertising and direct mail to reach their target audience. While the selection of products and services are growing, the range of brands tend to decrease as strong international players establish themselves in the global market, and compete with local participants in markets worldwide. China is one of the world's largest countries. The Chinese economy is expected to take over the position as the world's largest economy from the U.S. in 2025. The Chinese market offers good growth potential for companies by providing access to millions of potential customers in the desired target group. Can Chinese brands establish themselves on the Western markets and compete against western brands on their home ground?This paper aims to examine how Swedish consumers allow themselves to be influenced by country of origin and country of manufacture, as well as the attitudes prevailing among Swedish consumers for the Chinese sports and street wear brand Li-Ning. The essay will also examine how Li-Ning can design their market communication in the best way to build positive attitudes among Swedish consumers. Two empirical studies were conducted with the aim of measuring consumer attitudes and country of origin effects.The results of the questionnaire survey showed that consumers preferred Swedish or American brands before Chinese brands and that country of origin and country of manufacture aren’t important factors when evaluating product options. The focus group interview shows that Swedish consumers have negative associations towards the country of China in comparison with Sweden and the United States. Through the study the following conclusions have been drawn. A product's country of origin subconsciously influences consumer’s product-assessments before a purchase is made. The Country of Origin-effect contributes to Li-Ning’s weak brand equity in the Swedish market. In general, Swedish consumers have a negative attitude toward Chinese brands and a lack of trust in the Chinese companies’ social responsibilities. However, there are opportunities for Li-Ning to affect the consumers whose negative attitudes aren’t too deeply entrenched through well-designed marketing communication. Swedish consumers perceive storytelling as a trustworthy form of marketing. This is something that Li-Ning can take advantage of. It’s also important that Li-Ning in no way intends to conceal its origin, but instead uses it as a differentiating factor. / Program: Textilekonomutbildningen

Submitted by Joana Azevedo (joanad@id.uff.br) on 2017-09-11T13:56:09Z No. of bitstreams: 1 Dissert Leandro Domingues Tavares.pdf: 1640183 bytes, checksum: 7a65c5817c31153bc4f6d01213c151e5 (MD5) / Approved for entry into archive by Biblioteca da Escola de Engenharia (bee@ndc.uff.br) on 2017-09-18T14:05:40Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissert Leandro Domingues Tavares.pdf: 1640183 bytes, checksum: 7a65c5817c31153bc4f6d01213c151e5 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-09-18T14:05:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissert Leandro Domingues Tavares.pdf: 1640183 bytes, checksum: 7a65c5817c31153bc4f6d01213c151e5 (MD5) Previous issue date: 2016-05-21 / As marcas têm se tornado ativos intangíveis mais valiosos que os ativos tangíveis em grandes e pequenas empresas, porém há ainda incertezas quando às diretrizes para gestão de marcas em diversos setores. Este trabalho identifica na literatura científica os requisitos e fundamentos específicos para gestão de marcas. Após consolidados os requisitos em 22 diretrizes, foi investigado, através de uma pesquisa survey aplicada a 134 especialistas em gestão de marca no Brasil, o nível de importância de cada diretriz e as variações de acordo com o setor de atuação. O resultado aponta um conjunto de seis diretrizes gerais para gestão tridimensional de marcas: quanto à profundidade, realizar pesquisa; quanto à extensão, gerir a marca internamente, realizar inovação e usar o rebranding para evitar envelhecimento; e quanto ao alcance, posicionar marca com honestidade e coerente com a cultura da empresa. Além disso, por meio de Teste Qui-Quadrado e Teste Exato de Fisher, foi investigada uma possível dependência entre diretrizes e as áreas de atuação das empresas (B2B, B2C ou governo e terceiro setor). Ao adotar um nível de significância de 5%, os resultados apontam que empresas B2B e B2C devem coordenar todos os pontos de contato da marca com o cliente e que o terceiro setor deve vincular a marca com seu país de origem. / Brands have become intangible assets that are more valuable than tangible ones in either small or large businesses, but there are still uncertainties on which are the ideal guidelines for brand management in various industries. This work identified in the scientific literature the specific requirements and grounds for brand management. The requirements were consolidated into 22 guidelines, and a survey was applied to 134 experts in brand management in Brazil to investigate the level of importance given by them to each guideline and the possible variations according to the market sector. The analysis of the results showed a set of six general guidelines for a three-dimensional brand management: conducting research to manage brand depth; brand positioning with honesty and brand consistency with the culture of the company to manage brand width; internal brand management, conducting innovation and using the rebranding to prevent brand aging to manage brand length. It is also recommended that B2B and B2C brands coordinate all their contact points with the consumer and that the government and nonprofit sector link their brands with the country of origin.

The definition for a culture of innovation (COI) is the perception of a company that prioritizes the advancement of new ideas that create value across all operations. On the face of it that seems a precious attribute for any company to nurture and exploit, but measuring and valuing a culture of innovation has proven elusive for corporations. There is a tendency to break down innovation into R&D, patents granted, and new product development and while these are all significant components of innovation a cultural definition is more encompassing of the entirety of a company and the financial results should be reflected in the financial performance as a whole. The research for this dissertation utilizes the CoreBrand Index® (CBI) quantitative research database and fields for the first time an inquiry about 160 large public companies among engaged but impartial observers about their perceptions of the culture of innovation. The findings are then correlated to the cash flow multiple (CFM), which is a firm-wide financial variable. Analysis evaluates whether COI is more or less predictive of the CFM than historical attributes in the CBI. This dissertation verifies past research by the author and extends the study into new and expedient pathways to measure, value and manage intangible assets.

1992年台灣正式成為GATT的觀察員，而工業局在1994年表示為因應加入GATT，小汽車的關稅要降低5%，另外要增加對包括日本等14國的汽車配額。面臨更多汽車品牌進入台灣市場，國內的汽車廠商面對更劇烈的競爭應如何提升本身的品牌權益？本研究主要是以消費者觀點來探討三種品牌車主認為那些決定因素對品牌權益有顯著的影響，以提供廠商做為提升品牌權益的參考依據。 　　經過品牌權益、來源國效果、以及汽車品牌相關文獻的回顧，接著進行國內五大車廠之銷售人員或經理的訪談，然後進行二場焦點團體，建立理論架構並以問卷調查的方式，收集到台灣四個縣市（台北縣、基隆市、宜蘭縣、花蓮縣）的豐田車主44份問卷、克萊斯勒車主47份問卷、以及裕隆車主36份問卷的資料，試圖了解產品品質、服務品質、來源國效果、知覺風險、必及品牌忠誠度等五個決定因素，是否對汽車品牌權益有顯著的影響。另外，也探討人口統計變數的車主是否會造成對不同品牌有不同品牌權益。 　　本研究之重要結論有以下幾點： 　　1. 消費者觀點的決定因素對品牌權益的影響力和解釋力，為產品品質最高、其餘依次為服務品質、知覺風險、品牌忠誠度、而以來源國效果最低。 　　2. 豐田汽車與克萊斯勒汽車的品牌權益並無顯著差異，但豐田汽車和克萊斯勒汽車均高於裕隆汽車的品牌權益。 　　3. 行銷學者在提出品牌權益的觀念架構都沒提到知覺風險，但經過汽車品牌相關文獻的探討、汽車銷售人員訪談、以及焦點團體發現知覺風險可能對品牌權益有所影響。而經由研究發現知覺風險確實是汽車品牌權益的決定因素之一，例如：豐田汽車與克萊斯勒汽車均比裕隆汽車有較低的社會風險。 　　4. 某一汽車品牌的廠商可針對特定汽車品牌，進行某項決定因素的訴求或改善，以增加本身的品牌權益。例如，豐田汽車的行銷策略可以針對克萊斯勒汽車，可訴求豐田汽車在產品品質的低故障性和耐用性優於克萊斯勒汽車，而增加豐田對克萊斯勒的品牌權益。 　　5. 不同的人口統計變數會造成不同的品牌權益，但只存在特定品牌車主針對某一品牌的汽車。例如，婚姻狀態會造成不同的品牌權益，只有發生在裕隆車主對豐田汽車，未婚的裕隆車主認為豐田汽車和裕隆汽車的品牌權益差異較大；已婚的裕隆車主認為豐田汽車和裕隆汽車的品牌權益差異較小，彼此的看法有顯著的差異。

<p>Syftet med studien var att beskriva överensstämmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ”The Carlforsska experience”. Eleverna i detta fall var elever som gick i årskurs åtta på Skiljeboskolan i Västerås. För att beskriva överensstämmelsen gjordes en fallstudie där empiri insamlades genom intervjuer, där det togs reda på om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumärkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ”The Carlforsska experience”. Studien visade att reklamfilmen ”The Carlforsska experience” på många punkter uppfattades av mottagarna på det vis som Carlforsska gymnasiet ämnade.</p><p>Studien är avsedd för uppdragsgivaren Carlforsska gymnasiet i Västerås, men även för reklambyrån NPP som fick uppdraget att skapa reklamfilmen <em>”The Carlforsska experience”</em>. Studien är också menad för Mälardalens högskola samt de som har intresse för ämnet marknadsföring.</p>

<p>Background: In order to make financially logical decisions it is important to know the real value of all assets in a company. Brands are intangible assets that are often said to be of great value in the context of mergers and acquisitions. Despite this fact, they are rarely given an exact financial figure. </p><p>Purpose: The purpose of this paper is to investigate the significance and value of brands in M&A. By this we aim to contribute to the understanding of brands in the context of M&A and try to find out if brands are invaluable assets in both respects. </p><p>Realisation: We have studied theoretical findings on the subject and thereafter made our own study of two cases of acquisitions; the acquistition of Candelia by Cloetta and that of NK Cityfastigheter by Hufvudstaden. </p><p>Results: We have found that brands represent a real financial value to companies. Financial evaluations however seem to be of lesser importance in the context of M&A. In these situations it appears as if valuation of brands mainly serves as an arbitrary basis for negotiations. The question of the good fit between companies and other brands is seem to be the most important issue in M&A.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och utreda hur tjänsteföretag inom charterbranschen arbetar för att stärka sitt varumärke, samt att utreda hur och vilka associationer som skapas kring varumärket.</p><p>Metod: Försöka implementera en modell för att få en klarare bild över hur charter företag arbertar för att stärka sina varumärken, författarna använder sig olika litteratur käller samt emperiska studier.</p><p>Resultat: Resultaten visar hur viktigt det för företag att hitta nya metoder för att stärka sitt varumärke, samt betydelsen för tjänsteföretag av att hitta sin egen plats i en konkurrenskraftig marknad.</p><p>Avgränsning: Genom att begränsa vår undersökning valde vi att koncentrera oss på endast två charterföretag, detta för att skapa en bättre och djupare inblick på vår frågeställning. De två charterföretagen som vi har valt att undersöka och utgå ifrån är; Apollo och Ving. Anledningen till detta är att de är marknadsledande och har lyckats skapa ett starkt varumärke.</p><p>Nyckelord: Varumärkeskapital, kärnvärde av tjänst, postionering, märkesidentitet, marknadskommunikation, intern märkeslojlitet, associationer.</p> / <p>Purpose: The purpose with this study is to evaluate how leading companies in the “charter branch” create brand equity and associations related to the brand.</p><p>Methodology: To test the anticipated model in the context of how charter companies work to establish a stronger brand, the authors use data collected from different literature sources and empirical findings.</p><p>Findings: The results underline the importance of always finding new methods to establish a strong brand, and the value for service companies have to find their own place on a competitive market.</p><p>Research limitations: We choose to limit our study by choosing two different charter companies, this choice made it able for us to get deeper understanding to our purpose. The two companies that we choose to investigate where: Apollo and Ving. The reason was because these two companies are market leaders and they have managed to create a strong brand.</p>

<p>Purpose: The purpose of this thesis is to analyze and evaluate essential</p><p>prerequisites for companies and corporations aiming at marketing</p><p>global brands in a restricted market.</p><p>Method:</p><p>The investigation strategy used for this essay was to perform a case</p><p>study on the Islamic Republic of Iran. Both primary data – such as a</p><p>survey, interviews and participating observation – and secondary</p><p>data – found in books, scientific articles and the internet – have been</p><p>used to achieve the results. The gathering of empirical data was</p><p>performed inside the Islamic Republic of Iran during two weeks in</p><p>November 2007 in three different cities: Tehran, Ispahân and Bâbol.</p><p>This was carried out by considering several theories: global</p><p>branding strategies, brand equity, involvement theory and</p><p>communication models.</p><p>Results: The outcome of this essay show several factors that should be taken</p><p>in consideration in relation to marketing global brands in Iran. Many</p><p>companies have chosen adaptation as their promotion– and product</p><p>strategy because of countless rules and restrictions hindering global</p><p>marketing. These strategies affect consumer involvement: low</p><p>involvement global brands become high involvement global brands</p><p>once in the Iranian market. The authors have taken Brand</p><p>Awareness as a primary factor for spreading and promoting global</p><p>brands. The empirical material also shows how global brand</p><p>knowledge is mostly spread through prohibited new media (Satellite</p><p>TV and Internet) as well as with the Word-of-Mouth practice in</p><p>Iran. Furthermore, global brand knowledge amongst Iranian</p><p>consumers is widely extended. As a result, consumers prefer</p><p>standardized global brands before adapted global brands or local</p><p>brands. What the authors also found out was that the enormous</p><p>demand of standardized global brands has already been fulfilled by</p><p>the use of new solutions for distribution and promotion in the</p><p>Iranian market: most global brands enter the Iranian market via</p><p>other countries (Dubai and Turkey).</p><p>From gathering all the empirical findings by using methods of</p><p>triangulation, the authors have concluded that it is impossible to</p><p>hinder knowledge and accessibility of global brands, even in a</p><p>restricted market such as the Islamic republic of Iran.</p> / <p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera</p><p>förutsättningar som är relevanta för företagens</p><p>marknadsföringsstrategier av globala varumärken i en sluten</p><p>ekonomi.</p><p>Metod:</p><p>Uppsatsens forskningsstrategi har varit att göra en fallstudie på Iran.</p><p>Vidare kombinerar studien kvalitativ– och kvantitativ angreppssätt i</p><p>form av litteratur såsom böcker, artiklar och Internet, samt en</p><p>enkätundersökning, intervjuer, och deltagande observation.</p><p>Empirisk datainsamling skedde i Iran under två veckor i November</p><p>2007 på tre olika städer: Tehran, Ispahân och Bâbol.</p><p>Detta utfördes med hjälp av följande teorier som bakgrund: global</p><p>marknadsföringsstrategier, Brand Equity, involveringsteorier och</p><p>kommunikationsmodeller.</p><p>Resultat: Ett flertal faktorer bör beaktas i samband med marknadsföring av</p><p>globala varumärken i Iran.</p><p>De flesta företagen har valt anpassning som produkt– och</p><p>kommunikationsstrategi på grund av en mängd regler och</p><p>restriktioner som hindrar global marknadsföring. Dessa strategier</p><p>påverkar konsumenternas engagemang: låg involverade köp</p><p>omvandlas till hög involverade i den Iranska marknaden.</p><p>Uppsatsförfattarna har valt märkeskännedom som den viktigaste</p><p>faktorn för att kommunicera och marknadsföra globala varumärken.</p><p>Det empiriska materialet visar hur global märkeskännedom sprids</p><p>framförallt genom de förbjudna nya medierna (Satellit TV och</p><p>Internet) samt genom Word-of-Mouth metoden i Iran. Dessutom är</p><p>global märkeskännedom redan utbrett bland Iranska konsumenter.</p><p>Utifrån det, föredras standardiserade globala varumärken framför</p><p>anpassade eller lokala varumärken. Uppsatsförfattarna har även</p><p>konstaterat att den stora globala varumärkesefterfrågan har redan</p><p>besvarats med hjälp av nya distribution– och</p><p>kommunikationsslösningar för den Iranska marknaden: de flesta</p><p>globala varumärken marknadsförs via andra länder (Dubai och</p><p>Turkiet).</p><p>Utifrån all uppsamlad empiri, har uppsatsförfattarna genom</p><p>metodtriangulering dragit slutsatsen att det går inte att hindra</p><p>tillgången och kännedom av globala varumärken, även i en sluten</p><p>ekonomi såsom den Islamiska Republiken av Iran.</p>

The main purpose of this doctoral dissertation is to investigate factors affecting B2B brand building by applying the brand equity perspective in the professional services context. Three peer-reviewed and published articles and one book chapter examine different aspects related to the enhancement of brand equity and brand building in the B2B context. The first paper entitled “Brand equity in the business-to-business context: Examining the structural composition” (Biedenbach 2012) investigates the structural composition of brand equity and the interrelationships between the dimensions of brand equity in the B2B context. By specifying the multidimensional model, which can be utilized for measuring and managing B2B brand equity, the paper provides initial knowledge on how the companies can build a strong B2B brand across four dimensions of brand equity. The second paper entitled “B2B brand equity: Investigating the impact of contextual factors” (Biedenbach 2010) examines the impact of contextual factors in the organizational decision making process on the formation of B2B brand equity. The book chapter expands knowledge on B2B brand building by portraying how such characteristics of customers as relative size of their company and its industry sector can affect B2B brand building. The third paper entitled “The impact of customer experience on brand equity in a business-to-business services setting” (Biedenbach and Marell 2010) investigates the impact of customer experience on brand equity in the professional services setting. The study clarifies how customer experience can be utilized for building a strong B2B brand. The fourth paper entitled “Brand equity in the professional service context: Analyzing the impact of employee role behavior and customer-employee rapport” (Biedenbach, Bengtsson, and Wincent 2011) examines whether factors related to customers’ perception of employees’ role behavior in terms of customer perceived role ambiguity, role overload, and customer-employee rapport influence the development of brand equity in the professional service context. The paper advances knowledge on B2B brand building by considering the potential role of the company employees and consequences that their behavior can lead to in this process. To conclude, the doctoral dissertation demonstrates that the brand equity perspective can serve as a valuable foundation for theoretically understanding and practically managing B2B brand building.