Rekommendationerna är att spädbarn helammas i sex månader utan tillskott av annan föda. Trots att hälsoeffekterna för både mor och barn är välkända, har amningsprevalensen sjunkit i Sverige de sista åren. Syftet med denna studie var att undersöka om förstagångsmammor ammade så länge de tänkt sig, vilka orsaker som bidrog till att de slutade helamma respektive delamma och hur deras upplevelse av amningsstöd varit med speciellt fokus på barnhälsovården (BHV). En enkät skickades till 65 förstagångsmammor, vilket resulterade i 35 svar. Resultatet visade att knappt hälften av de mammor som svarade på enkäten hade avslutat sin amning tidigare än vad de tänkt sig. Hälften av de mammor som hade velat amma längre hade uppgett orsaker som kunde relateras till brist på stöd.  Resultatet visade även att många mammor söker stöd från det egna sociala nätverket och att stöd från mödrahälsovården (MHV) och förlossning/BB är viktigt för hur amningsstarten blir. BHV:s stöd är betydelsefullt när amningen ska etableras och upprätthållas vilket påverkar amningstidens längd. Det finns ett behov av fortsatt utbildning för vårdpersonal och amningsstödjare, gällande betydelsen av amning och bröstmjölk för att ge efterfrågat stöd till mammor som vill amma sina barn. / The health benefits of breastfeeding are well documented and guidelines for infant feeding have supported exclusive breastfeeding during the first 6 months. The breastfeeding prevalence has decreased in Sweden during the last ten years. The aim with this study was to find out if primaparous mothers could breastfeed as long as they had planned to do, reasons for stopping breastfeeding and how the mothers had perceived breastfeeding support, especially the support from the child health care. A questionnaire was sent out to 65 primiparous women and 35 mothers participated in the study. Almost half of the mothers had stopped breastfeeding earlier than they wanted to do. The result showed that many mothers looked for support in their own social network. The support from antenatal care, delivery and maternity ward, child health care was important in initiating breastfeeding as well as to maintain breastfeeding. There is a need of more education in breastfeeding and breast milk to health professionals and breastfeeding supporters to be able to support those mothers who want to breastfeed their babies.

Bakgrund: Amning är förknippat med en rad hälsofördelar för både mor och barn. Trots detta slutar nära en fjärdedel inom ett par veckor av olika skäl, däribland amningsproblem och upplevelse av bristande stöd. Kvinnor med amningsproblem är i första hand hänvisade till barnhälsovården som har en viktig uppgift i att främja amning och ge stöd vid eventuella problem. För detta behövs kunskap och tillräckligt med tid. Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens erfarenheter av detta arbete kan belysa eventuella förbättringsområden kring stödet till kvinnor med amningsproblem.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet med amningsproblem i barnhälsovården. Metod: En kvalitativ design där individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta sjuksköterskor. Urvalet gjordes strategiskt i två regioner i södra och mellersta Sverige. Som analysmetod har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Sjuksköterskor inom barnhälsovården har ett varierande och utmanande arbete utifrån det unika i varje möte. De lutar sig mot sina kunskaper och erfarenheter förvärvade genom olika specialistutbildningar, internutbildningar och antal år inom barnhälsovården. De önskar mer utbildning inom amning. I deras arbete sätts mammans önskan om amning i fokus samtidigt som hänsyn tas till mammans och barnets hälsa. Samarbete i form av överrapportering, rådgivning och möten i tvärprofessionella team för att utbyta information och kunskaper med andra verksamheter är betydelsefullt i sjuksköterskors arbete. Slutsats: Det är viktigt att ha en god kunskapsgrund för att kunna ge stöd och hjälp vid amningsproblem. Utöver detta behöver sjuksköterskor inom barnhälsovården vara lyhörda och kunna möta olika individer utifrån deras unika situation. Samarbete med andra verksamheter är värdefullt och kan förbättras. / Background: Breastfeeding is associated with many health benefits for both mother and child. In spite of that, almost a quarter of women stop breastfeeding within a couple of weeks for various reasons, such as breastfeeding problems and experiencing a lack of support. Women who have problems breastfeeding are primarily referred to paediatric healthcare, which plays an important role to promote breast feeding and to offer support with possible issues. This requires knowledge and enough time. Child health nurses’ experiences in this field can highlight possible areas of improvement regarding support for women with breast feeding problems.  Purpose:To describe child health nurses’ experiences of working with breastfeeding difficulties. Method:A qualitative approach, in which semi-structured interviews were carried out with eight nurses. The selection was made strategically within two regions in southern and central Sweden. Qualitative contentanalysis was used as method for analysis. Results: Thechild health nurse has a varied and challenging job that relates to every unique patient encounter. They rely on their expertise and experience acquired through different specialist medical training, in-house training and number of years in their profession in a Child Health Centre.  More education on breastfeeding is required. Mother’s desire to breastfeed is brought into focus, while the health of both the mother and her baby is taken into consideration.  Collaboration such as handovers, counselling and meetings in interprofessional teams to exchange information and knowledge with other health care providers is an important aspect of child health nurses’ work.  Conclusion: It is important to have a solid knowledge base in order to provide help and support when patients have breastfeeding problems. In addition to this, a child health nurse needs to be responsive and be able to meet different individuals in their particular situation. Collaboration with other health care providers plays a valuable role and can be improved.

Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att vägleda mammor med upplevd amningsproblematik för att främja amning. Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning. Det är av stor vikt att skapa en medvetenhet om amningens fördelar för att främja amningsfrekvensen. Studier visar att kvinnor med amningsrelaterade problem som inte fått stöd av vårdpersonal slutade amma i större utsträckning än de som fått amningsvägledning. BVC-sjuksköterskornas professionella information och bemötande bör grunda sig på kunskap, förståelse och bekräftelse för att stärka mammornas självtillit till amning. Design: En empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design och induktiv ansats. Metod: Semistrukturerade enskilda intervjuer med intervjuguide och följdfrågor utfördes mellan januari och maj 2015. Totalt intervjuades elva ändamålsenligt utvalda BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det analyserade materialet resulterade i fyra kategorier; Ge råd och behandling, Motivera amning, Betydelsefullt med stöd från BVC-sjuksköterska och familj och Förmedla kunskap om amning. Slutsats: Att ge stöd och rådgivning vid amningsproblem är av stor vikt för att mammorna ska ta sig igenom problemen och fortsätta att amma. BVC-sjuksköterskorna beskriver att amning inte kan förespråkas till varje pris och att det är viktigt att stödja föräldrarna i deras val för att inte skapa skuld. Att få stöd från partner och familj främjar amningen. Samtliga BVC-sjuksköterskor är överens om att bröstmjölk är det absolut bästa för barnet och att fördelarna med amning tidigt bör förmedlas för att främja amningen och förebygga ett för tidigt avslut. / Aim: To describe child health nurses experiences of guiding mothers with breastfeeding problems to promote breastfeeding. Background: Breast milk is recommended as only food source for infants up to six months of age. Globally seen there´s a downward trend regarding breastfeeding. It is of importance to create an awareness of the breastfeeding benefits to promote the frequency. Studies show that women with breastfeeding problems not supported by health professionals stopped breastfeeding to a greater extent than those who received breastfeeding guidance. Child health nurses information and treatment should be based on knowledge, understanding and acknowledgment to strengthen mothers’ self-confidence in breastfeeding. Design: An empirical qualitative study with descriptive design and inductive approach. Method: Semi-structured individual interviews with an interview guide and supplementary questions were performed between January and May 2015. In total, eleven child health nurses were selected through purposive sampling. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis. Result: The analyzed material resulted in four categories; Provide advice and treatment, Motivate breastfeeding, Importance of child health nurse and family support and Supply knowledge about breastfeeding. Conclusion: To provide the mothers support and advice is of great importance to help them through breastfeeding problems and to help them proceed breastfeeding. The child health nurses describes that breastfeeding can´t be promoted at all costs and that it´s of importance to support the parents in all of their choices to not create any guilt. Support from partner and family promotes breastfeeding. All of the child health nurses agreed that breastmilk is the absolute best choice for the baby. The benefits of breastfeeding should be mediated early to promote breastfeeding and to prevent an early cessation.

Sammanfattning Bakgrund: Mödrar har ammat i alla tider mer eller mindre. Attityder från familj och rådande kultur kan göra modern ambivalent till att amma sitt barn. Problem kan uppstå, som kan leda till att modern avstår från att amma. Det finns många fördelar med att amma både för barnet och för modern. Sjuksköterskan kan främja amning och bidra till att mödrar i större utsträckning får stöd att amma sina barn.                                                            Syfte: Att beskriva ammande mödrars erfarenheter av stöd i samband med amning samt att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupp.                    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna MedLine/PubMed och Cinahl via högskolan i Gävle.  Resultat: Resultatet i litteraturstudien beskriver mödrars erfarenheter av amningsstöd i olika situationer, både positivt och negativt. De olika teman som framkom var, Blandade reaktioner innan förlossning, Efterfrågan av expertstöd och socialt stöd, Få ett bra bemötande, Osäkerhet och frustration, samt Uppskattning och missnöje av praktiska tips. Mödrar upplevde förberedelser för amning som användbart, men att amning inte alltid presenterades på ett realistiskt och ärligt sätt. Både förstföderskor och omföderskor önskade professionellt stöd. Om vårdpersonalen svarade på den enskilda moderns behov, värderades stödjande och icke-dömande som positivt amningsstöd. Motsägelsefulla budskap skapade förvirring och osäkerhet. Praktiskt stöd uppskattades särskilt i början. Hårdhänt vårdpersonal vid det praktiska stödet gjorde att mödrar kände sig missnöjda. Mödrarna i litteraturstudien var i olika åldrar, både förstföderskor och omföderskor som hade fött vaginalt eller med kejsarsnitt. Tre världsdelar fanns representerade som Europa, Oceanien och Nordamerika.                                                        Slutsats: Vikten av professionellt bra amningsstöd är en förutsättning för att fler mödrar ska känna sig tryggare vid amning. En bra förberedelse, praktiskt stöd och att informationen presenteras på ett realistiskt, ärligt, konsekvent sätt samt är baserat på mamman som individ gör kanske att fler mödrar ammar sina barn. Detta kan leda till att fler mödrar och barn kan ta del av det fördelar som amning innebär.  Nyckelord: Amning, problem, stöd, hälso- och sjukvårdspersonal, kvalitativ, omvårdnad. / Abstract Background: Mothers are breastfeeding at all times more or less. Attitudes from family and current culture can make mother ambivalent to breastfeeding their child. Problems may arise which may result in the mother refraining from breastfeeding. There are many benefits of breastfeeding both for the child and for the mother. The nurse can promote breastfeeding and contribute until mothers get more support to breastfeeding their children.                  Aim: To describe breastfeeding mothers experiences of breastfeeding support and to describe the selected articles study-group.                                       Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles. The articles were retrieved from databases Med Line/PubMed and Cinahl through the University of Gävle.  Results: The outcome of the literature study describes mothers' experiences of breastfeeding support in different situations, both positive and negative. The different themes that emerged was, Mixed pre-delivery reactions, Demand for expert support and social support, and Get a good deal of attention, Insecurity and frustration, as well as Appreciation and dissatisfaction with practical tips. Mothers experienced preparations for breastfeeding as useful, but breastfeeding was not always presented in a realistic and honest way. Both prim parous and multiparous desired professional support. If the healthcare staff was responding to the needs of the single mother, evaluated supportive and non-judging as positive breastfeeding support. Contradictory messages created confusion and uncertainty. Practical support was especially appreciated initially. Hard-hearted healthcare professionals in the practical support made mothers feel dissatisfied.The mother´s in the literature study was of different ages, both prim parous and multiparous, who had born vaginally or with caesarean sections. Three continents were represented as Europe, Oceania and North America.                                                                                                                     Conclusion: The importance of professionally good breastfeeding support is a prerequisite for more mothers to feel safer when breastfeeding. A good preparation, practical support and that the information presented in a realistic, honest, consistent way and is based on the mother as an individual way make more mother´s breastfeed their children. This can lead to more mothers and children taking advantage of the benefits that breastfeeding involves.     Keywords: Breastfeeding, problems, support, health care- professionals, qualitative,nursing.

Bakgrund: Trots att amning har många fördelar och de flesta mödrar väljer att amma sina barn så sjunker amningsfrekvensen både globalt och i Sverige. Trots WHO ́s rekommendationer så väljer många mödrar att avsluta amningen innan rekommenderad tid. Detta skulle kunna bero på att mödrarna stöter på problem med amningen och inte får den hjälp de behöver för att välja att fortsätta amma. Amningen väljs bort när det finns alternativ som bröstmjölksersättning. BVC-sjuksköterskan har en viktig uppgift då hen blir den första kontakten för mödrarna efter förlossningen. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av BVC-sjuksköterskans stöd vid amningsproblem. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio mödrar från olika delar av Sverige. Dataanalysen skedde utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: I den dataanalys som gjordes framkom tre huvudkategorier: Önskan om ökat engagemang, Bristande kunskap orsakade minskat förtroende och Uteblivet stöd skapade inre stress.  Konklusion: Studiens resultat har påvisat att BVC-sjuksköterskan spelar en stor roll för mödrar som ammar och har problem med amningen. BVC-sjuksköterskan är den som mödrarna vänder sig till för att få amningsstöd. Det engagemang och intresse som BVC-sjuksköterskan visar har stor betydelse för hur upplevelsen av stödet blir, men även den kunskap om amning som BVC-sjuksköterskan besitter spelar stor roll. Bristande stöd resulterade i att mödrarna tvivlade på sig själva. / Background: Although breastfeeding has many advantages and most mothers choose to breastfeed their children, the breastfeeding rate is declining both globally and in Sweden. Despite the WHO's recommendations, many mothers choose to end breastfeeding earlier. This could be due to the mothers encountering problems with breastfeeding and don’t get the help they need to choose to continue. Breastfeeding is opted out when there are alternatives such as breast milk substitutes. The child-healthcare center (CHC-)nurse has an important task as she becomes the first point of contact for mothers after childbirth. Aim: The aim of the study was to shed light on mothers' experience of the CHC-nurse's support during breastfeeding problems. Method: The study has a qualitative design and the data collection was carried out via semi-structured interviews with ten mothers from different parts of Sweden. The data analysis was based on a qualitative content analysis with a manifest approach. Results: In the data analysis that was carried out, three main categories emerged: The desire for increased commitment, Lack of knowledge caused reduced trust  and Lack of support created internal stress. Conclusion: The results of the study have shown that the CHC-nurse plays a major role for mothers who are breastfeeding and have problems with breastfeeding. The CHC-nurse is the one the mothers turn to for breastfeeding support. The commitment and interest that the CHC-nurse shows is of great importance to how the support is experienced, but also that the knowledge of breastfeeding that the CHC-nurse possesses, is important. The lack of support made the mothers doubt themselves.

Introducción: Durante los primeros días de vida la madre es la principal fuente de alimento para el recién nacido. Sin embargo, es común que la madre presente trastornos de la lactancia y se genere una pérdida de peso neonatal mayor a la fisiológica. Objetivo: Estimar la magnitud y asociación entre los trastornos de la lactancia y la pérdida de peso neonatal mayor a la fisiológica en neonatos en el área de alojamiento conjunto de un servicio de neonatología en un hospital de la seguridad social en Lima, Perú. Métodos: Estudio de tipo transversal analítico. Registramos el peso neonatal en una evaluación de rutina (entre las 24 y 72 horas de vida) y lo comparamos con el peso al nacer. La pérdida de peso excesiva fue definida como una diferencia igual o mayor al 7%. Mediante una encuesta y verificación visual investigamos los trastornos de la lactancia materna (retraso en el inicio, posición de la boca, duración de la lactancia, frecuencia de la lactancia, sobreabrigo, dolor en el pezón y forma de la C). La asociación entre la pérdida de peso excesiva y los trastornos, ajustada por otros factores, fue cuantificada mediante un modelo linear generalizado múltiple. Resultados: En 18,8% (74/393) de los neonatos, la pérdida de peso excesiva fue igual o mayor al 7% del peso al nacer. La posición inadecuada de la boca en el pezón estuvo presente en 53,7% (211/393) de los neonatos mientras que el dolor en el pezón fue reportado en 44,0 (173/393). En el análisis ajustado, el dolor en el pezón [RP=1,50(IC95%:1,02-2,22)] y la posición inadecuada de la boca [RP=1,67(IC95%:1,09-2,57)] estuvieron asociados a una mayor ocurrencia de pérdida peso excesiva. Conclusiones: Los trastornos de la lactancia son comunes. Estos factores están directa y positivamente asociados a una mayor ocurrencia de pérdida de peso excesiva. La introducción de mejoras en las prácticas de lactancia, por ejemplo mediante programas educativos, podría disminuir la ocurrencia de pérdida de peso neonatal excesiva. / Introduction: During the first days of life the mother is the main source of nutrients for the newborn. However, breastfeeding difficulties are common and may generate excessive neonatal weight loss. Objective: Estimate the magnitude and association between breastfeeding problems and excessive neonatal weight loss beyond the physiological norm in the neonatology ward in a social security hospital in Lima, Peru Methods: We conducted a cross sectional analysis of the recorded neonatal weight in a routine evaluation (between 24 and 72 hours of life) and compared it against birth weight. Excessive weight loss was defined as a difference greater than or equal to 7 %. Breastfeeding problems (defined as problems with breastfeeding initiation, mouth position, breastfeeding duration, breastfeeding frequency, too much clothing, nipple pain and C form) were investigated using a survey and visual verification. The association between excessive weight loss and breastfeeding problems, adjusted by other factors, was quantified using a multiple generalized linear model. Results: Excessive weight loss was present in 18.8% (74/393) of the newborns. Improper positioning of the mouth on the nipple was present in 53.7% (211/393) of neonates while nipple pain was reported by 44.0% (173/393) of mothers. In the adjusted analysis, nipple pain [PR = 1.50 (95% CI: 1.02 to 2.22)] and improper positioning of the mouth [PR = 1.67 (95% CI: 1.09- 2.57)] were associated with an increased occurrence of excessive neonatal weight loss. Conclusions: Breastfeeding problems are common. These difficulties are significantly associated with an increased occurrence of excessive neonatal weight loss. Improvements in breastfeeding practices, for example through educational programs, may decrease the occurrence of excessive neonatal weight loss. / Tesis