Trygghet är en viktig del i individers livskvalitet. Ett otryggt samhälle präglas av splittring, utanförskap och en alienation från samhället, där individer upplever att ingen bryr sig och kanske till slut slutar bry sig själva. Stadsmiljön, hur staden är utformad och underhållen, är en viktig del i arbetet för ett tryggare samhälle. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt tillvägagångssätt undersöka sambandet mellan upplevd stadsmiljö och upplevd trygghet i Stockholm. Fenomen som nedskräpning, klotter och bristande belysning tas upp, och i en separat del undersöks även eventuella upplevda problem med specifika sociala fenomen. Studien tar även upp könsskillnader. Definitionen på trygghet utgår från Putnam och Rothsteins olika diskussioner kring tillit, och Wilson och Kellings teori om broken windows används för att förstå stadsmiljöns påverkan. En enkätundersökning skickades till ett slumpmässigt urval respondenter i Stockholms stad, och 965 besvarade enkäter skickades in. Resultaten visar att det finns ett samband mellan stadsmiljö och upplevd trygghet, samt mellan upplevda problem med sociala fenomen och upplevd trygghet. Ju sämre en individ upplever stadsmiljön, eller ju större problem hen upplever med specifika sociala fenomen, desto lägre är den upplevda tryggheten. Resultaten visar även att det föreligger könsskillnader i den upplevda tryggheten, där kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet och rädsla för att gå ut ensamma. Resultaten går i linje med tidigare forskning.

No description available.

I denna uppsats undersöks orsaker till variation i trygghetskänslan bland de boende i Stockholms olika stadsdelar. Tidigare forskning visar på att individuella faktorer påverkar hur trygg man känner sig i sitt bostadsområde, där vissa grupper är otryggare än andra grupper. Tidigare forskning pekar även på att tidigare brottsutsatthet, människor som stör ordningen i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, fysiska ordningsstörningar såsom klotter och vandalism, mörker eller nedsatt belysning, boendetid i området och hur bra grannkontakt man har samt att områdets rykte påverkar trygghetskänslan. Urbanteoretisk forskning pekar även ut viss bostadsområdesplanering som mer problematisk ur trygghetsaspekt. I uppsatsen undersöker vi genom regressionsanalys hur mycket vissa av ovanstående faktorer påverkar trygghetskänslan i Stockholms stad genom att använda oss att Stockholms stads trygghetsmätning för år 2014. Resultaten visar att tidigare utsatthet för brott, vandalism och klotter, störande människor i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, mörker och dålig belysning samt att sämre grannkontakt bidrar till en ökad otrygghetskänsla i Stockholms stadsdelar. Däremot har boendetid och huruvida man bor i lägenhet eller småhus har ingen påverkan på tryggheten. De oberoende variablerna som har påverkan kan i vissa fall förklara otrygghetskänslan i Stockholms bostadsområden mer än vad kontrollvariablerna gör. Vid införande av kontrollvariablerna kön, utländskt ursprung, funktionsnedsättning, ekonomiska svårigheter samt utbildningsnivå kvarstår även de oberoende variablernas påverkan på otrygghetskänslan. Däremot samexisterar de oberoende variablerna vilket leder till att de påverkar varandra och deras b-koefficientvärde sjunker något och ett fåtal oberoende variabler blir icke signifikanta när de sammanställs. Vårt resultat visar på ett relativt lågt R2-värde (11,1 %), vilket pekar på att det är finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till vad gäller trygghetskänsla.

Der Beitrag untersucht die Wirkung verschiedener Einflussfaktoren auf die Perzeption von Unordnung. Einer Einführung in die theoretische Diskussion rund um die Wirkung von Unordnung auf das urbane Sozialgefüge folgen verschiedene multivariate Berechnungen (N = 2003). Hierzu wird ein additiver Index aus dem Produkt von subjektiver Schwere und perzipierter Häufigkeit verschiedener Erscheinungsformen physischer und sozialer Unordnung gebildet. Die Regressionsergebnisse zeigen, dass die soziale Struktur urbaner Nachbarschaften, der bedingte Erwartungswert für die kollektive Wirksamkeit informeller Sozialkontrolle sowie solche Prädiktoren, welche die Bedeutung des unmittelbaren sozialen Nahraumes für Prozesse kognitiver Dissonanzbewältigung betonen (Viktimisierung, Wohnverhältnis, Kriminalitätseinstellungen), erklären, wann ein Akteur eine Situation als unsicher definiert und infolgedessen Unordnung als Anzeichen von Gefahr interpretiert. Der dem Explanans zugrundeliegende soziale Mechanismus beruht auf der Theorie der Frame-Selektion nach Esser (1991). Die Untersuchung basiert auf der Sicherheitsbefragung der Stadt Leipzig (2011).:1 Einleitung 2 Theorie 2.1 Hunter (1978) 2.2 Wilson und Kelling (1982) 2.3 Exkurs 2.4 Lewis und Salem (1986) 2.5 Skogan (1990) 2.6 Das Konzept der collective efficacy 3 Hypothesen 3.1 Der Grundzusammenhang des theoretischen Modells 3.2 Die Brückenhypothesen des Modells 3.2.1 Direkte und indirekte Viktimisierung 3.2.2 Kriminalitätsfurcht 3.2.3 Medienrezeption 3.2.4 Kontrollvariablen 4 Daten, Operationalisierungen, Methoden 4.1 Daten 4.2 Operationalisierungen 4.2.1 Abhängige Variable(n) 4.2.2 Unabhängige Variablen 4.3 Methoden 5 Auswertung 5.1 Bivariate Ergebnisse 5.2 Multivariate Ergebnisse 6 Fazit und abschließende Bemerkungen 7 Anhang 8 Literaturverzeichnis / This article investigates the influence of various predictors on the perception of disorder. An introduction to the theoretical discussion about the impact of disorder on the urban social structure is followed by different multivariate regressions (N = 2003). The perception of different images of physical and social disorder is measured in terms of the sentimental value of disorder and the perceived frequency of disorder. An additive index using product terms of the sentimental value and the perceived frequency for each image is constructed. The results of the regressions indicate that social structure of urban neighborhoods, collective efficacy, and such predictors which aim at the significance of social proximity (victimization, housing situation, personal crime settings) for processes of cognitive dissonance coping explain when an actor defines a situation as not-secure and subsequently interprets disorder as a symbol of danger. Esser’s (1991) theory of frame-selection functions as the social mechanism of the explanans. The hypotheses are tested on survey data provided by the city of Leipzig (2011).:1 Einleitung 2 Theorie 2.1 Hunter (1978) 2.2 Wilson und Kelling (1982) 2.3 Exkurs 2.4 Lewis und Salem (1986) 2.5 Skogan (1990) 2.6 Das Konzept der collective efficacy 3 Hypothesen 3.1 Der Grundzusammenhang des theoretischen Modells 3.2 Die Brückenhypothesen des Modells 3.2.1 Direkte und indirekte Viktimisierung 3.2.2 Kriminalitätsfurcht 3.2.3 Medienrezeption 3.2.4 Kontrollvariablen 4 Daten, Operationalisierungen, Methoden 4.1 Daten 4.2 Operationalisierungen 4.2.1 Abhängige Variable(n) 4.2.2 Unabhängige Variablen 4.3 Methoden 5 Auswertung 5.1 Bivariate Ergebnisse 5.2 Multivariate Ergebnisse 6 Fazit und abschließende Bemerkungen 7 Anhang 8 Literaturverzeichnis

The relationship between the police and African Americans has been fraught for some time. In the 2010s, amid the rise of the Black Lives Matter movement, the relationship between African Americans and the police was marked by serious tensions including racism, White privilege, and perceptions of police brutality. The purpose of this case study was to explore the current relationship between the police and the Black Lives Matter social movement and assess movement activists' perceptions of police actions. The theoretical framework for this qualitative case study was based on procedural justice and the reason of actions component of Derrick Bell's critical race theory. Data for this study included more than 1,000 social media postings from Facebook and Twitter; 205 public documents, which included police interactions, incident reports, and interviews; and 25 observations from public gatherings between 2013-2016. Data were coded into a priori themes and then content analyzed. Findings indicated that the Black Lives Matter movement generally increases the tensions in the relationship between the police and African Americans, creating emotional strain due to activists' messages of racism, White privilege, and violence. Recommendations included expanding open communication with the police, providing more training for the police, and encouraging police officers to control their actions when having interactions with African Americans, all of which may result in positive social change. The study findings provided a blueprint for community policing in minority communities.

Syftet med denna studie är att utföra en fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt, med avsikt att kartlägga den lokala problembilden av området. Studien har även till syfte att skapa en bättre förståelse kring varför knutpunkten upplevs som en plats med problem kopplade till ordningsstörningar, brottslighet och otrygghet. I förlängningen förväntas denna förståelse kunna leda till bättre riktade åtgärder och därmed förhoppningsvis färre problem och minskad otrygghet. Denna studie har genomförts med en kombinerad metod av strukturerade och semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes för att komplettera de strukturerade intervjuerna och ge en djupare förståelse kring den lokala problembilden. Urvalet bestod av 104 respondenter, varav 100 i de strukturerade och fyra i de semistrukturerade intervjuerna. Resultatet visar på att de ordningsstörningar som resenärerna i vår studie främst upplever som ett stort problem på Södervärns knutpunkt är vårdslös trafik följt av nedskräpning, berusade personer som stör ordningen, skadegörelse och klotter. De faktorer som påverkar uppfattningen av Södervärns knutpunkt är rykten som florerar om området, den ständigt pågående narkotikahandeln, om man är där på dag- eller nattetid, de “skumma människorna” som rör sig i området samt rent estetiskt hur området ser ut. Åtgärden som respondenterna främst tror kan öka deras trygghetsupplevelse när de rör sig på knutpunkten är just synligheten av polis. / The purpose of this study is to conduct an in-depth area analysis of Södervärn's focal point, with the intention of mapping the local problem image of the area. The purpose of the study is also to create a better understanding of why the focal point is perceived as a place with problems related to disorder, crime and insecurity. In the long run, this understanding is expected to lead to better targeted measures, and hopefully fewer problems and reduced insecurity. This study has been conducted with a combined method of structured and semistructured interviews. Semi-structured interviews were conducted to complement the structured interviews and provide a deeper understanding of the local problem picture. The sample consisted of 104 respondents, of which 100 in the structured and four in the semistructured interviews. The result shows that the disorder that the travelers in our study mainly perceive as a major problem at Södervärn's focal point is careless traffic followed by litters, drunken people who disturb the scheme, damage and dumbbells. The factors that influence the perception of Södervärn's focal point are rumors about the area, the ongoing drug trafficking, whether in the day or night, the "shady people" moving in the area, as well as aesthetically what the area looks like. The main measure that respondents primarily believe can increase their safety experience when moving at the focal point is the visibility of the police.

As virtual reality and interaction possibilities in game technology evolve and become more user-friendly, accessible and cheaper, this technology suddenly gets useful in occupational areas that traditionally have not used them, one being urban planning. By using a game engine and a virtual neighborhood that utilizes procedural generation the user has the option of having a cost-effective, replicable environment with great control from the user.  According to the Broken Windows Theory small differences in appearance can have a big impact on how an urban neighborhood will be perceived. Therefore it would be interesting to investigate how the perception of street scenes is affected by the different aesthetic properties of dirt, graffiti, broken windows, building height and greenery (trees and bushes). By implementing a virtual neighborhood that utilizes procedural generation the basic structure of the neighborhood can stay the same, while separately adjusting the specific properties that are being evaluated. Through surveys and interviews the results show that every one of the chosen properties are very significant except for building height. Generally the more trees that were present, the more safe the neighborhood felt, and the order of significance of dirt, graffiti and broken windows differed between the two evaluation methods. / Då virtual reality och interaktionsmöjligheterna inom spelteknologi utvecklas och blir mer användarvänliga, mer tillgängliga och billigare, blir denna teknik plötsligt användbar inom yrkesområden som traditionellt sett inte har använt dem, där ett exempel är stadsplanering. Genom att använda en spelmotor och en virtuell stadsdel som utnyttjar procedural generation får användaren en kostnadseffektiv, replikerbar miljö med stor kontroll från användaren. Enligt Broken Windows Theory så kan små skillnader i utseende ha en stor inverkan på hur en stadsdel kommer att uppfattas. Därför vore det intressant att undersöka hur synen på virtuella gatscener påverkas av olika estetiska egenskaper som smuts, graffiti, trasiga fönster, bygghöjd, och grönska (träd och buskar). Genom att implementera en virtuell stadsdel som utnyttjar procedural generation kan grundstrukturen vara densamma, medan man separat justerar de specifika egenskaperna som ska utvärderas. Genom enkäter och intervjuer visar resultaten att var och en av de valda egenskaperna är mycket betydande, med undantaget för byggnadshöjd. Generellt så kändes stadsdelen mer säker desto mer träd som fanns, och ordningen av signifikansen för smuts, graffiti, och trasiga fönster skiljde sig mellan enkäterna och intervjuerna.

Law enforcement agencies believe that traffic enforcement, in addition to reducing fatalities associated with automobile collisions, may also reduce the incidence of public order crimes. The academic literature, though, has largely failed to address this phenomenon. The purpose of this correlational study was to use Kelling and Wilson's broken windows theory to evaluate whether a statistically significant relationship exists between traffic enforcement rates and public order crimes in South Carolina. Secondary data from 5 counties were acquired from the South Carolina Department of Public Safety and the South Carolina Law Enforcement Division for the time period 2008 through 2012. Statistically significant Spearman's Rho correlations were found for 4 of the 5 counties (p < .05). Though statistically significant, the correlations were weak. The findings suggest that Wilson and Kelling's theory is somewhat predictive of the relationship between the visibility of law enforcement officers and reductions in public order crimes, but may not fully explain this relationship. Even so, there is some evidence that the presence of traffic enforcement officers may reduce certain types of crime, thereby improving the quality of life for residents. Based on the findings, one important recommendation of this study is for law enforcement agencies in South Carolina to consider enhancing or expanding the use of traffic enforcement teams because of their potential value in reducing public order crimes, including a plan to conduct a follow-up evaluation of the efficacy of such a program.

De senaste 25 åren har regeringen presenterat två nationella brottsförebyggande program som i stora delar delegerar ansvaret för det brottspreventiva arbetet till landets kommuner, ett ansvar som dock inte är lagstadgat. Denna uppsats undersöker Härryda kommuns brottsförebyggande arbete ur ett situationellt perspektiv. Undersökningens syfte är att öka kunskapen om hur en kommun lokalt implementerar de nationella riktlinjerna om förebyggande åtgärder som förordas i de brottsföre- byggande programmen Allas vårt ansvar (1996) och Tillsammans mot brott (2017). Med utgångs- punkt från kriminologiska teorier och tidigare forskning om situationell brottsprevention, bland annat rutinaktivitetsteorin, broken windows, och antaganden om begreppet governance, besvarar uppsatsen frågeställningarna ”vilka situationella brottsförebyggande åtgärder prioriterar Härryda kommun, och varför?”, ”hur utvärderas de brottsförebyggande insatserna, och vilka möjligheter eller begränsningar ser centrala brottsförebyggande aktörer i kommunens situationella brottsföre- byggande arbete?” samt ”hur förstås och konstrueras begreppen trygghet och otrygghet i relation till situationell brottsprevention av centrala brottsförebyggande aktörer i Härryda kommun?”. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ tematisk analys på det empiriska materialet. Undersökningens empiri består av semi-strukturerade intervjuer med två representanter för Härryda kommuns brottsförebyggande råd, samt offentliga dokument om eller med relevans för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Resultaten visar att Härryda kommuns brottsförebyggande råd beslutat att prioritera problemområdena ”narkotika” och ”otrygghet i den fysiska miljön”. Dessa problemområden är föremål för sekundära och tertiära situationellt brottsförebyggande insatser. Det brottsförebyggande rådet samverkar i viss mån med medborgarna; platser som upplevs som otrygga prioriteras för formella och informella åtgärder. De trygghetsökande insatserna utvärderas dock inte, till skillnad från insatser riktade mot narkotikahanteringen. Härryda kommun följer de teoretiska brottspreventiva riktlinjerna, enligt rutinaktivitetsteorin och broken windows, som förordas i regeringens nationella brottsförebyggande program. Detta gäller främst att öka närvaron av kapabla väktare, bland annat genom det medborgerliga engagemanget och kameraövervakning. Det sist- nämnda är dock svårt för kommunen att implementera på grund av begränsningar i lagstiftningen. Vidare forskning om kommuners brottsförebyggande arbete förordas eftersom det råder en kunskapslucka hur kommuner implementerar de nationella brottsförebyggande programmen. Förslagsvis kan denna undersökningen fungera som underlag för jämförelsestudier med andra kommuners situationellt brottsförebyggande arbete.

Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och åtgärder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrån social desorganisation-teorin samt broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/åtgärderna i dagens Seved att kopplas till social desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till nyckelaktörers beskrivningar medan åtgärderna till största del inte överensstämmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrån social desorganisation och färre i broken windows-teorin. Mellan vissa nyckelaktörer finns motstridiga skillnaderna vilka kan resultera i att vissa verksamheters åtgärder motverkar andra verksamheters åtgärder.