Bygga svenska är ett nytt bedömningsmaterial som publicerades av Skolverket år 2017. Syftet med materialet är att stödja lärare som undervisar nyanlända elever på bland annat språkintroduktionsprogrammet i sin bedömning av språkutveckling. Eftersom materialet är nytt för skolvärlden och undersökningar kring nyanlända elevers lärande är är ett aktuellt ämne har det väckt upp ett intresse hos mig att välja just detta ämne. Studiens syfte är att undersöka hur lärare använder materialet Bygga svenska i sin bedömning av nyanlända elevers språkutveckling samt vad lärare har för uppfattningar om materialet.De teorier som används i denna studie är Vygotskijs sociokulturella teori vars hypotes är att språkutveckling sker genom språkanvändning, Biggs teori om bedömning som lyfter upp bland annat vikten av tydliga lärandemål samt teorin om transspråkande som belyser vikten av en parallell utveckling av elevers första- och andraspråk. Undersökningsmetoden är kvalitativ och består av intervjuer och observationer. Två lärare som undervisar nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet i ämnet svenska som andraspråk har intervjuats. De har också observerats i undervisningen.Resultaten visar att lärarna aktivt använder observationspunkterna som finns i bedömningsmaterialet såväl i sin bedömning som i undervisningen. Utöver det har det visat sig att lärarna behöver tid för att lära sig hur man kan använda materialet på ett effektivt sätt för att skapa elevmatriser som ska vara begripliga för deras elever. Resultatet visar också att den den nivåbeskrivning som visar var den enskilda eleven ligger i sin språkutveckling är otydlig för eleven. Lärarna anser därför att de behöver bearbeta den och skapa egna elevmatriser utifrån materialets observationspunkter. Slutligen har resultaten visat att Bygga svenska är ett efterlängtat material som informanterna kan använda sig av i sin bedömning av nyanlända ungdomars språkutveckling i stället för kunskapskraven gällande för lägre årskurser, som de har använt innan Bygga svenska kom ut.

Nyligen presenterade Skolverket ett nytt bedömningsstöd, Bygga svenska, anpassat för elever i början av sin andraspråksutveckling. Bedömningsstödet beskriver språkutvecklingen i fem steg och ger observationspunkter och vanliga andraspråksdrag för varje steg. Med utgångspunkt i detta har jag i denna studie undersökt vilka språkutvecklingssteg skribenter på E-nivå i det Nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 är på. Frågeställningen omfattar även vilka andraspråksdrag som finns i dessa texter och hur de fördelas över utvecklingsstegen. Min hypotes är att steg 4 motsvarar godkänd språknivå. Trettio elevtexter har analyserats med hjälp av observationspunkterna och andraspråksdragen för respektive språk­utvecklingssteg. Resultatet visar att skribenterna är på en lägre nivå än jag förväntade mig, dock inte lägre än steg 2. Samtliga texter har andraspråksdrag av olika slag. Resultatet kan även användas för att tydliggöra bedömningspunkten språk, stil och skrivregler i provets bedömningsmatris. Studien visar att elever med ett relativt nyutvecklat andraspråk och många andraspråksdrag kan bli godkända på provet. Resultatet visar också spridning i språklig utvecklingsnivå inom betygsteget E.

Denna studies syfte har varit att synliggöra den grammatiska färdigheten hos andraspråkselever i kursen SVA 1 i delprov C på det nationella provet. Detta har genomförts genom att undersöka språkutvecklingsnivåer och andraspråksdrag i elevtexter. Slutligen diskuteras om Bygga svenska kan användas som bedömningsstöd för andraspråksutveckling i gymnasieskolan. För att genomföra denna analys har Skolverkets bedömningsstödet Bygga svenska används.I denna studie har 18 elevtexter analyseras och deras uppkomna andraspråksdrag ochnådda språkutvecklingssteg har markerats med X i diverse scheman.Resultatet visade att eleverna i denna studie presterar på varierande språkutvecklingssteggällande olika aspekter men där majoritetens skriftliga språkutveckling låg på steg 4. Ett fåtal elever befann sig på steg 5 och ett fåtal befann sig på steg 3. Analysens undersökta andraspråksdrag har nästintill alla förekommit i samtliga elevtexter. Utifrån detta resultat drogs slutsatsen att för vissa elever kan man använda Bygga svenska som bedömningsstöd i gymnasieskolan. Dessutom gjordes upptäckten att ett undervisningsfokus på att utveckla skolordförrådet behövs för dessa elever.

Denna studies syfte har varit att synliggöra den grammatiska färdigheten hos andraspråkselever i kursen SVA 1 i delprov C på det nationella provet. Detta har genomförts genom att undersöka språkutvecklingsnivåer och andraspråksdrag i elevtexter. Slutligen diskuteras om Bygga svenska kan användas som bedömningsstöd för andraspråksutveckling i gymnasieskolan. För att genomföra denna analys har Skolverkets bedömningsstödet Bygga svenska används. I denna studie har 18 elevtexter analyseras och deras uppkomna andraspråksdrag och nådda språkutvecklingssteg har markerats med X i diverse scheman. Resultatet visade att eleverna i denna studie presterar på varierande språkutvecklingssteg gällande olika aspekter men där majoritetens skriftliga språkutveckling låg på steg 4. Ett fåtal elever befann sig på steg 5 och ett fåtal befann sig på steg 3. Analysens undersökta andraspråksdrag har nästintill alla förekommit i samtliga elevtexter. Utifrån detta resultat drogs slutsatsen att för vissa elever kan man använda Bygga svenska som bedömningsstöd i gymnasieskolan. Dessutom gjordes upptäckten att ett undervisningsfokus på att utveckla skolordförrådet behövs för dessa elever.

For almost 30 years, the school subject Swedish as a second language (Sva) has struggled with poor goal achievement, a high proportion of unqualified teachers and a political lack of interest in multilingualism. With large flows of refugees in recent years, there is a considerable number of students in Swedish primary school who are in need of a school subject with clear assessment routines for more effective second language teaching.In order to make visible how assessment routines are used for second language development and thus enable the purpose of this qualitative study, semi-structured interviews have been conducted with seven sva-teachers at six different primary schools in a medium-sized city in northern Sweden. A conventional content analysis has been done based on the transcribed material, through coding and thematization.Based on Vygotsky's sociocultural perspective and Hattie's theory of visible learning, this descriptive study investigates how and why the interviewed Swedish teachers apply continuous assessment of students' second language development.The result shows that even if the sva-teachers in this study use the same assessment tool to make students' progression in the second language visible, it is not certain that the effect of the assessment is the same because the same assessment tool is used for different purposes by different sva-teachers.