Virtual Design and Construction (VDC) is the definition for using BIM in the construction process to simulate and analyse the building. Resulting use of the technology will according to proponents lead to fewer construction errors, a better understanding between stakeholders for the construction project, less communication problems and a smoother construction process. Although BIM has according to researchers a big potential, few companies have succeeded in broad and continues implementation. The study aims to identify the factors affecting the implementation. More precisely identify what factors influencing the decision to adopt VDC and potential barriers in the diffusion process. The empirical findings are based on a case study of NCC Construction Sweden. Data has been gathered thru interviews, field trips and internal documents. The results of the study indicates that four factors influence the decision to adopt VDC; the perceived benefits, associated effort to use the technology, social influences and supporting conditions. Experience from the technology, knowledge about it and how to use will have a positive impact on the decision do adopt. The process of implementing VDC into the organisation is affected by the complex nature of the technology. The technology needs to adapt to the projects context. The barriers identified in the diffusion process can be categorised into three levels; Individual level includes knowledge about the technology and how to use it. Organisational level includes lack of resources, process owner, design of the building process and economy. Interorganizational level includes institutions, standards and knowledge transfer.

Industrialization of construction is by some considered to be a solution to the building industry's problems about the lack of quality, high production costs, low productivity and poor environmental adaptation. Meanwhile, industrialized construction partly earned a bad reputation after the million housing program. As large-scale projects where promoted during this period, it worked very well to use the technique of construction elements. In the mid seventies though, criticism arose which claimed that the aesthetic qualities had been deprived in the corporates effort to make housing production as efficient as possible. Tyréns, Derome and CBBT (centre for building and housing in wood) cooperates in a development project to develop a building system for 4-8-storey buildings, consisting of three platforms: a technology platform, an IT platform and a processing platform. The technology platform consists of flexible, industrially built flat modules of wood and from this platform the subsystem stairwells, is broken out. The purpose of this thesis is to find an approach to analyze the demands and requirements in the development of stairwells and the goal is then to develop and construct a modular stairwell that meet current requirements and standards, and which solution can be easily integrated with existing building systems. The requirements and wishes have been compiled through literature studies, through the study of the building system, and through interviews with the developers of the building system and suppliers of stairs and elevators. The requirements are then compiled with the help of a simplified variant of the QFD method. The requirements have also been grouped according to whether they apply layout, all modules, walls or ceilings. After the compilation of requirements, new modules for the stairwell was developed. This work has been carried out by developing the existing modules of the construction system. It has brought several advantages. Among other things, as follows: • The number of modules in the build system has been brought down. • It has been easy to see to, that there are functional interface to other modules in the build system. • The new modules have the same manufacturing processes and the same fitting as the other modules in the build system. Calculations have also been made to verify allowable loads in terms of deflections and joints and to check that the fire requirements are met.

Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie. Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster. För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet visar på att det inte föreligger några större skillnader mellan fonders fastighetsförvaltning gentemot andra ägarformer. Fastighetsfonderna använder sig generellt av extern personal för att sköta den operativa fastighetsförvaltningen, delar av mer strategisk art behålls internt. Fonderna har ofta en kortare innehavstid, höga avkastningskrav samt agerar på flera marknader, ett förhållande där det inte blir effektivt att ha allt i egen regi. Investerarnas kapital är kritiskt för fastighetsfonder, således är relationen till dem avgörande för att kunna resa nya fonder i framtiden. Investerarna kräver en bra avkastning och har inget intresse för hur förvaltningen av beståndet går till. Trots att det finns ett stort fokus på en snabb förräntning, tyder inget på att hyresgästerna skulle behandlas sämre. Situationen kan förklaras av att framförallt de större hyresgästerna är återkommande, vilket skapar incitament att bibehålla och värna om dessa relationer. Uppfattningen i branschen är att fastighetsfonderna har ett kortsiktigare perspektiv i sin förvaltning, men utan att kortsiktiga lösningar används. Detta kan förklaras av den opportunistiska investeringsstrategin, där det krävs fastighetsutvecklande investeringar för att uppnå de höga avkastningskraven. Att det kortsiktiga perspektivet leder till mindre fokus på miljörelaterade frågor, finns det inget som tyder på. Med ökad efterfrågan på marknaden, ser fonderna goda vinstmöjligheter med att uppmärksamma klimatsmarta lösningar, vilket gör det naturligt att fokus kommer att ligga där.

Det här examensarbetet handlar om dagens och framtidens byggande av flerbostadshuskomplex. Syftet är att undersöka marknadens trender i Sverige, för att se vilken nisch byggföretagen bör välja vid byggande av nyproduktion för att bäst kunna locka till sig de åtråvärda kunderna på marknaden. Arbetet inleds med en grundlig genomgång av hur trender kommit till Sverige genom tiden från utlandet. Därefter följer en utvärdering av olika kommande trender som är aktuella i utlandet men ännu inte fått någon stor genomslagskraft i Sverige. De trender som utreds är Avskärmade stadsdelar, Höga hus, Trähus och Passivhus. Vidare gås passivhusen och därmed också miljötrenden igenom ännu grundligare och de olika aktörernas aktivitet inom området i dagsläget undersöks. Olika alternativ för att utveckla dagens miljökoncept föreslås också och även konkreta exempel nämns. Efter detta görs det en parallell med bilindustrin och deras miljöbilskoncept och hur den marknaden har utvecklat sig. Där jämförs bland annat Toyotas och Volvos olika vägar fram till idag på miljöbilsfronten från 1980-tal och fram till idag. Denna jämförelse är ett konkret exempel på vad som kan ske med ett byggföretag om man väljer att inte lyssna på kommande trender. Examensarbetet avslutas med att sammanfatta de olika trenderna och att utvärdera vad byggföretagen bör göra och gå vidare med. Rollen som expert och ledande inom miljöhusmarknaden är inte tagen av någon aktör ännu och med rätt medel kan det bli en lukrativ marknad.

The study aims to investigate the impact of industrialised homebuilding in the creation of the aesthetic properties of the dwelling architecture. The concepts of industrialised homebuilding and the aesthetic properties of the dwelling architecture are defined by previously developed models. In these models, industrialised homebuilding is described by eight characteristic areas. The aesthetic properties of the dwelling architecture are described by seven aesthetic qualities. The study was conducted as a qualitative study, and in-depth interviews were conducted. The company JM AB is the analysed unit that the author of this report has chosen to study. JM employees and by JMhired architects were interviewed. The report concludes that characteristic area planning and control of processes are considered to have positive impact on the aesthetic qualities if the process is designed in such a way that the creations of these are admitted. Whether the characteristic area design of standardized building systems and platform thinking has a positive or negative role in the creation of the aesthetic properties has not been able to be specified on the basis of the collected material. The characteristic area is, however, considered to have a major impact on the creation of the aesthetic properties. Characteristic area collaboration between stakeholders in the process is positive and important for the creation of the aesthetic properties. Characteristic area customer focus and emphasis on the early stages are beneficial for the creation of aesthetic properties, but disagreement exists about how best to focus on the customer. Characteristic area prefabrication of building components has a limited but positive impact on the creation of the aesthetic properties. Characteristic area integration of logistics in production and the characteristic area use of information and communication systems are not considered important to the creation of the aesthetic properties. Characteristic area active experience feedback and performance measurement has a positive impact on the aesthetic properties. Planning and control processes, design of standardized building systems, platform-thinking, customer focus and emphasis on the early stages are the characteristic areas considered to have the greatest impact on the creation of the aesthetic properties. The author recommends an in-depth study on each of these characteristic areas. The study aims to investigate the impact of industrialised homebuilding in the creation of the aesthetic properties of the dwelling architecture. The concepts of industrialised homebuilding and the aesthetic properties of the dwelling architecture are defined by previously developed models. In these models, industrialised homebuilding is described by eight characteristic areas. The aesthetic properties of the dwelling architecture are described by seven aesthetic qualities. The study was conducted as a qualitative study, and in-depth interviews were conducted. The company JM AB is the analysed unit that the author of this report has chosen to study. JM employees and by JMhired architects were interviewed. The report concludes that characteristic area planning and control of processes are considered to have positive impact on the aesthetic qualities if the process is designed in such a way that the creations of these are admitted. Whether the characteristic area design of standardized building systems and platform thinking has a positive or negative role in the creation of the aesthetic properties has not been able to be specified on the basis of the collected material. The characteristic area is, however, considered to have a major impact on the creation of the aesthetic properties. Characteristic area collaboration between stakeholders in the process is positive and important for the creation of the aesthetic properties. Characteristic area customer focus and emphasis on the early stages are beneficial for the creation of

Klimatkrisen har aldrig varit ett viktigare ämne, än vad den är nu. Ändå fortsätter vi att bygga med metall och betong trots att byggbranschen och byggherrarna är väl medvetna om utsläppen av koldioxid och växthusgaser. Men hur bygger man ett hus med så lite avtryck på miljön som möjligt? Examensarbetet syftar på behovet av att bygga med miljövänligare material i modern arkitektur i konceptet för passivhus.  Arbetsmetoden för examensarbetet har bestått av litteraturundersökningar, platsbesök och intervjuer med erfarna arkitekter och en passivhusexpert. Den data som samlats in kommer sedan att utmynna i ett gestaltningsförslag där ett passivhus kommer att designas utefter material av tång, kork, trä och cellulosaisolering. / The climate crisis has never been a more important topic than now. Nevertheless, buildings continue to be built with metal and concrete even though the construction industry and the customers are aware of the carbon dioxide that is emitted. But how do you build a house with as little imprint on the environment as possible? The thesis aims at the need to build with environmentally friendly materials in the modern architecture and the concept of passive houses.  The working method for the degree project has consisted of literature surveys, site visits and interviews with experienced architects and a passive house expert. The data collected will then be concluded in a design proposal where a passive house will be designed according to materials of seaweed, cork, wood and cellulose insulation.

När dagens byggföretag allt mer rör sig bort från den traditionella byggbranschens projektorientering, mot tillverkningsindustrins produktorientering uppstår vissa problem. Problem som tidigare handlade om tidskrävande kundspecifika lösningar för varje projekt, handlar nu istället om kampen att erbjuda kunden flexibilitet samtidigt som produkten håller en hög grad av standardisering. Eftersom byggbranschens övergång till produktorienterad produktion sker långsamt finns det väldigt lite forskning kring hur detta fungerar i praktiken. Detta gäller särskilt fall där både flexibiliteten och standardiseringen är hög.  Syftet med studien var att utforska hur konfigurering, kombination av komponenter, kan maximera flexibilitet inom ett byggsystem där en hög grad av standardisering eftersöks. Målet var att lösa ett problem hos ett industriellt byggföretag för att öka färdighetsgradensgraden på deras totalleverans, alltså hur komplett produkten är vid leverans. Det generella målet var även att utforska möjligheterna och begränsningarna för vidareutveckling där ett befintligt byggsystem sätter vissa gränser. Arbetet omfattade en litteraturstudie och en fallstudie, där informationen som hämtats från dessa utgjorde grunden till de resultat som tagits fram. Litteraturen visade på olika användningar av standardisering och modulindelning. Från detta kunde en modulariseringsprincip identifieras och användas tillsammans med företagets nuvarande byggsystem för att ta fram ett nytt byggsystem för innerväggar. Med hjälp av teorier från litteraturen samt begränsande faktorer från fallstudien kunde ett resultat tas fram. Detta bestod av en illustration av konfiguratorn där de begränsande faktorerna var byggnadens utformning och boverkets byggregler. Det byggsystem som togs fram höll sig inom de definierade gränserna satta utifrån det nuvarande byggsystemet för ytterväggar. Genom att applicera de modulariseringsprinciper som identifierades i litteraturavsnittet blev det nya byggsystemet flexibelt och kunde anpassas efter planritningen från konfiguratorn. Slutsatsen blev således att utformningen av byggsystemet efter existerande forskning, tillsammans med gränserna från företagets nuvarande byggsystem ledde till en lösning där begränsningen mellan konfigureringen och standardiseringen av produkten minskade. Konfigureringen kunde då användas som ett verktyg av kunden samtidigt som byggsystemets utformning kunde underlätta projekteringen och produktionen av produkten.

No description available.

Med dagens bostadsbrist är det viktigt för samhället att påskynda byggandet. Därav har byggandet av prefabricerade hus ökat, exempelvis modulhus. Vid denna typ av byggande ligger ekonomi i stort fokus, det kan medföra att arkitekturen blir lidande. Modulhus byggs genom industriellt byggande, på grund av detta är förändringar av konstruktioner ett omfattande arbete då produktionsflödet är känsligt. I denna rapport undersöks en önskad förändring av BoKloks husmodell Flex. Förändringen undersöks utifrån arkitektur och produktion. Studien utreder hur förändringen påverkar byggnadens egenskaper ur en arkitektoniskt synvinkel, detta genom en enkätundersökning. Genom ett skissarbete i flera skeden som mynnat i ritningar togs en konstruktion fram för att anpassas till industriellt byggande och därmed BoKloks tillverkning.

Syfte: Byggbranschen har länge tampats med ett stort antal byggfel av olika slag. Ett sätt för att höja kvalitetssäkringen och minimera fel är erfarenhetsåterföring. Dock sägs det att byggandets mest eftersatta område är just erfarenhetsåterföring. Brist på effektiv metod för insamling och lagring av kunskap samt låg prioritering gör att det inte genomförs. Användandet av datorer och IT-stöd ökar succesivt i byggbranschen men branschen har problem med implementeringen. Det finns en ovilja till förändring som kan medföra att inställningen blir dålig. Teknologin utnyttjas inte fullt ut ännu utan traditionella manuella arbetssätt används fortfarande. Målet med examensarbetet var därför att ta reda på hur erfarenhetsåterföringen kan förbättras i produktionen hos en industriell hustillverkare, med hjälp av digitala hjälpmedel. Metod: En studie har genomförts på ett företag där kvalitativ data har samlats in. Den huvudsakliga metod som använts är intervjuer med anställda på företaget. Teori har samlats in genom litteraturstudier och en observationsblankett skapades. Denna användes i produktionen för att sedan användas vid intervjuerna. Resultat: Undersökningen visade att tidsbrist, motivation och ambition är viktiga faktorer som påverkar återföringen. Anställda saknar tid och motivation och saknar snabba resultat eller belöning från arbetet med återföringen. Ofta saknas effektiv metod för att samla in och lagra kunskap inom organisationen. Det saknas också någon som arbetar specifikt med erfarenhetsåterföringen. Användningen av digitala verktyg har förbättrat kommunikationen mellan aktörerna, men ändå föredrar inte alla att använda digitala verktyg i arbetet. De digitala systemen som används är bristfälliga och tidskrävande. Observationsblanketterna upplevdes positiva men visade på att det tar tid att få in nya rutiner och arbetssätt. Konsekvenser: För att förbättra erfarenhetsåterföringen med hjälp av digitala verktyg är det viktigt att metoden för insamlingen är lättare att göra på digitala verktyg än att göra på vanligt papper, annars kan det bidra till att det inte görs. Därför är systemet en av de viktigaste aspekterna. En förändring av arbetssätt och rutiner är nödvändig, tid behöver avsättas dagligen. Slutligen behövs någon ansvarig som bearbetar insamlad information och som gör återföringen användbar för att återföringen ska komma till nytta. En attitydförändring behövs för att branschen i framtiden ska kunna nyttja erfarenhetsåterföring och digitala verktyg. Begränsningar: Arbetet är begränsat av det faktum att endast ett företag har studerats. Studien tar endast hänsyn till åsikter från de medverkande respondenterna från samma företag. Det undersökta företaget använder sig endast av läsplattor som ett verktyg för att undvika att skriva ut ritningar, deras system är begränsat och täcker därför inte en helhet av hur digitala verktyg kan användas.