OBjetivo: Evaluar los factores asociados al desarrollo de trastorno de estrés postraumático y otros trastornos de salud mental en el contexto de la pandemia por el COVID-19 y post-cuarentena en estudiantes de medicina de universidades peruanas. Diseño: Transversal analítico.

Syftet med studien var att undersöka om utvalda aspekter av flexibelt arbete samvarierar medsjälvskattad produktivitet hos tjänstemän på ett privat industriföretag under Covid-19-pandemin. Pandemin har lett till en ökning av flexibla arbetsarrangemang vilket har lett tillnya utmaningar för företag och medarbetare. Därför finns ett intresse att undersöka omflexibelt arbete samvarierar med självskattad produktivitet. En enkät innehållande frågor ombakgrundsvariabler: kön, ålder, anställningstid, förväxlingsvariabler; hemmaboende barn,antal barn, sömnkvalitet och hemmakontor samt frågor om flexibelt arbete och självskattadproduktivitet skickades ut till 881 anställda med en svarsfrekvens på 39%. Frågorna omflexibelt arbete var baserade på en validerad och reliabilitetstestad enkät översatt till svenska.Självskattad produktivitet samvarierade inte med flexibelt arbete (rₛ=-.047, p>.05) menseparat med delskalorna flexibelt arbete ”arbetsdag” (rₛ=.223, p<.001) och ”utanför arbete” (rₛ= -.243, p<.001). Förväxlingsvariabler korrelerade alla med produktivitet (p<.05). Flexibiliteti var arbetet utförs, men inte när, förefaller gynna produktiviteten.

There is currently no standardized treatment of COVID-19. Despite several vaccines being deployed, the need for an effective treatment in hospitalized patients is heavily sought after. In this systematic review, six clinical trials were analyzed for their findings on the effect of commercially available anti-viral protease inhibitors in treatment of COVID-19. The aim of the study was to evaluate the effect on the hospitalization period and mortality of patients suffering from COVID-19 and if HIVprotease inhibitors could be repositioned to treat COVID-19 in combinational therapy. The findings suggest that protease inhibitors targeting the hepatitis C virus (HCV) proteases could potentially beeffective at reducing the hospitalization period and that the effect can be further enhanced by using them in combination with drugs targeting the RNA polymerases. Further studies are needed confirm these findings. Lopinavir/ritonavir which was the most common protease inhibitor included in the study did not reduce the hospitalization period or the mortality significantly. It is unclear whether the HCV protease inhibitors could reduce mortality. Further studies regarding this outcome are warranted.

Den 22 juni 2020 införde regeringen möjligheten att ansöka om omställningsstöd för företag som drabbats av minskad nettoomsättning på grund av spridningen av covid-1. R9egleringen av omställningsstödet återfinns i Lag (2020:548) om omställningsstöd (LOM). Med motiveringen att snabbt kunna anpassa stödets utformning till förändrade förutsättningar har regeringen gjort bedömningen att förutsättningarna för bland annat rätt till stöd bör regleras i förordning i stället för lag. Ytterligare bestämmelser om omställningsstödet återfinns därför i förordningen (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020 (FOM) och förordningen(2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020 (FOM för maj-juli). EU-kommissionen har meddelat en tillfällig ram för statliga stödåtgärder som ett led i att minska de negativa ekonomiska konsekvenserna för EU:s medlemsländer och underlätta införandet av olika stöd till följd av covid-19. Vidare har kommissionen godkänt omställningsstödet i ett särskilt beslut, vilket innebär att stödet anses förenligt med EU:s stadsstödsregelverk. Syftet med omställningsstödet är att kompensera företag som drabbats av stora omsättningstapp på grund av spridningen av sjukdomen covid-19. Syftet är vidare att skydda de anställda i företagen från uppsägning och verksamheten från att behöva avvecklas. För att syftet med regleringen ska kunna uppnås är det viktigt att reglerna är tydliga och förutsebara.  I skrivande stund finns över 200 domar från förvaltningsrätten och kammarrätten avseende omställningsstödet 2020, där företagen har överklagat Skatteverkets beslut om omställningsstöd. Det är den som ansöker om omställningsstöd som bär bevisbördan för att förutsättningarna för att beviljas stödet är uppfyllda. Rättsreglernas stabilitet har stor betydelseför rättssäkerheten. En allt för snabbt genomförd reglering kan medföra förvirring, om varken myndigheter eller medborgare hinner anpassa sig till den nya regleringen. Samtidigt är det sannolikt att en ny reglering medför vissa oklarheter som behöver förtydligas. Det kan handla om definitioner av begrepp eller förtydligande om verkställighet av vinstutdelning.Min uppfattning är att definitioner av fasta kostnader samt reglerna om diskvalificerande värdeöverföringar har varit otydliga för företagen. Trots vissa otydligheter är min sammantagna bedömning att regleringen av omställningsstödet är tydlig och förutsebar. Att det finns, eller har funnits, vissa oklarheter är väntat med hänsyn till att reglerna är helt nya.

Coronapandemin har skapat stora konsekvenser för världens befolkning och i Sverige har restriktioner och rekommendationer införts som begränsat människors liv. Tidigare forskning gällande livskvalitet under pandemin har bedrivits utanför Sverige med kvantitativa mätinstrument. Syftet med denna studie var att undersöka upplevd livskvalitet i Sverige under pendemin. Tolv individer, varav sex män och sex kvinnor, mellan 20-52 år med olika sysselsättningar medverkade. Semistrukturerade intervjuer användes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid databearbetningen. Resultatet visade att det sociala livet förändrats, mer tid spenderats i hemmet och att livsstilen blivit mer stillasittande. Det fanns även en större förväntan att kunna leda sig själv i form av att skapa rutiner. Nära relationer och betydelsefulla fritidsaktiviteter ökade livskvaliteten under pandemin medan den begränsade rörligheten i samhället minskade livskvaliteten. Studiens slutsats var att individens förmåga till anpassning avgjorde hur livskvaliteten upplevdes under pandemin. Vidare forskning föreslogs studera livskvaliteten över tid under pandemin.

När Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige förstärktes och förändrades hygienrutinerna inom ambulanssjukvården och heltäckande skyddsutrustning infördes. Tidigare forskning visar att skyddsutrustning är avgörande för att minska smittspridning vid utbrott av allvarliga luftvägsinfektioner. Dock kan skyddsutrustning påverka vårdsituationen och samspelet mellan människor negativt. Detta på grund av att den kan upplevas som skrämmande och orsaka såväl psykiskt som fysiskt obehag samt problem med att kommunicera. Kommunikation, vårdande möten och vårdande samtal anses avgörande för att mötet mellan livsvärldarna ska bli gott och en god vårdsituation uppstå. Syftet med studien var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar vårdsituationen när heltäckande skyddsutrustning används under Covid-19- pandemin. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tolv ambulanssjuksköterskor intervjuades. Resultatet visar att skyddsutrustningen påverkade ambulanssjuksköterskornas identitetsuppfattning, skrämde patienter och försvårade verbal och icke-verbal kommunikation. Den orsakade både psykiskt och fysiskt obehag samt gav upphov till etiska dilemman. Skyddsutrustningen utgjorde ett hinder i vårdsituationen som försvårade mötet mellan patientens och ambulanssjuksköterskans livsvärld. Humor, förvarning och information kunde till viss del motverka de negativa effekter skyddsutrustningen hade på vårdsituationen. Det fanns ett fåtal positiva aspekter med skyddsutrustningen. Dessa bestod i att lukt och smuts i mindre utsträckning störde vårdandet, möjlighet att dölja sina känslor och att ambulanssjuksköterskans förhållningssätt till hygienrutiner förändrades. Ny skyddsutrustning som inte skadar kommunikationen, är bekvämare, mer hållbar och bättre anpassad behöver utformas. Humor och information kan underlätta svåra vårdsituationer och generera delaktighet. Etisk träning och diskussion kan vara av vikt för att ambulanssjuksköterskan skall känna sig bättre förberedd på etiska dilemman.

Målet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av digitalisering och digitala alternativ i ljuset av den rådande pandemin. Syftet med vår undersökning är att utvärdera vikten av digitalisering av bygglovsprocessen som hjälpmedel för samhällsplanerare i sitt arbete och dess möjligheter samt hinder. Därtill sätta det i ett kontext med rådande pandemi och kraven på en digitaliserad kommunal förvaltning. Frågeställningen denna uppsats söker besvara är att: - Hur kan digitalisering av bygglovsprocessen assistera samhällsplanerare i sitt arbete?Och följande underfrågor kommer utforskas för att besvara frågeställningen: - Vilka fördelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen?- Vilka nackdelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen? - Har Covid-19 pandemin gjort digitalisering av kommunal verksamhet mer angelägen?Vi grundar vår undersökning i aktuell forskning kring digitalisering av samhällstjänster, digitalisering av bygglovsprocessen och Covid-19 pandemin.  Vi ser att man kan digitalisera många av bygglovsprocessens delar, men inte alla.

Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur arbetsplatsförändringar till följd av covid-19 pandemin påverkar en organisations kultur. De arbetsplatsförändringar som står i fokus är när vissa medarbetare fortsätter arbeta på plats och andra börjar arbeta hemifrån. Tillvägagångssättet var sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare i organisationen. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys där vi skapade två huvudteman med tre underteman till respektive huvudtema. Det insamlade materialet och tillhörande analys har i huvudsak diskuterats med bland annat strukturperspektivet, symbolperspektivet och Scheins kulturteori. Vi har dragit slutsatserna att organisationskulturen påverkas av förändrade arbetsplatsförhållanden, detta i form av infört distansarbete. Vi kunde exempelvis se förändringar som sociala band, stressnivåer och effektivitet. Att införa distansarbete kan ge många goda effekter på organisationskulturen, detta bland annat genom minskad stress och större produktivitet och vi kunde även se negativa effekter som mer uppdelad kultur och försämrad kommunikation. Organisationens ledning har däremot upprätthållit delar av organisationskulturen genom att arbeta med spridning av kommunikation, information och värdeord. Därmed blev riskerna som kan införas på grund av distansarbetet inte lika påtagliga.

Trots att Sverige har lagar och föreskrifter för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö, så ökar den arbetsrelaterade stressen hos Sveriges befolkning. Tidigare forskning kring arbetsrelaterad stress har primärt fokuserat på krav, kontroll och stöd i arbetet, då dessa aspekter visat sig vara användbara inom forskning för att mäta den arbetsrelaterade stressen. Dock har forskning kring detta främst fokuserat på den fysiska arbetsplatsen och inte på distansarbete. Då Covid-19 spreds världen över var en strategi att fördela mer arbete på distans. Då det finns ett visst kunskapsglapp syftade denna studie till att undersöka om det fanns skillnader mellan distansarbetare och icke-distansarbetare gällande aspekterna krav, kontroll och stöd i arbetet. Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata från EWCS-15 användes. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan distansarbetare och icke-distansarbetare, där de som arbetar på distans upplever högre kontroll i arbetet. Dock kan liknande slutsatser inte dras kring aspekterna krav och stöd vilket implicerar att mer forskning kring detta behövs.

Vi lever i en pågående pandemi som har påverkat människor över hela världen. I Sverige har det tillkommit både restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån, även kallat distansarbete. Regeringen beslutade även att samtliga lärosäten och gymnasieskolor skulle påbörja distansundervisning. Detta har inneburit distansarbete för skolpersonal och att samtlig kontakt med elever skett digitalt. Arbetsmiljön har därmed påverkats för skolpersonalen i denna omställning och således inneburit en förändring som aldrig tidigare funnits. Studien avser att kartlägga och analysera skolpersonals upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation. Vidare är en central del är att bidra till ökad kunskap om vad skolpersonal ser som viktiga faktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete. Särskild vikt läggs vid resurser, arbetstidens förläggning, ledarskapet och den sociala interaktionen. I studien används kvalitativa intervjuer och resultatet visar på att skolpersonalen upplevt en god introduktion till de digitala verktygen och att de besitter tillräcklig digital kompetens. Dock har det medfört högre arbetsbelastning, minskat samarbete mellan kollegor samt tillkomna arbetsuppgifter. Några positiva aspekter som distansarbete bidragit med är stöd och tillit från sin chef, anpassningar och valmöjligheter samt en promenadgrupp som är ett medarbetarinitiativ. Vidare visar resultatet att trots att resurser finns och erbjuds, tillgodoser det inte alltid medarbetarens behov. Därmed behövs både tydlighet i förväntningar och regelbunden dialog och återkoppling för att främja skolpersonalens organisatoriska och sociala arbetsmiljö.