Medvetenheten och kraven på hållbarhet växer ständigt i samhället. Corporate social responsibility (CSR) är aktuellt för företag att arbeta med för att bemöta de externa påtryckningarna. När CSR undersöks på individnivå kallas det Mikro-CSR. Vidare forskning om hur CSR påverkar individers motivation fordras. Särskilt på chefsnivå, då att vara motiverad anses av betydande vikt när mobilisering och involvering av andra ingår i yrkesrollen. Syftet med denna studie har således varit att undersöka hur individer i chefsposition upplever att deras motivation påverkas av deras individuella CSR-arbetet. För att besvara detta undersöktes om behovet av prestation, behovet av makt och behovet av tillhörighet tillfredsställs. En fallstudie på fem chefer genomfördes. Analysen av data kodades med inspiration från tidigare forskning. Undersökningen visar att chefer upplever deras individuella CSR-arbete som endast delvis motiverande. Det finns svårigheter i att förstå, hantera och mäta CSR-arbetet, vilket är faktorer som påverkar upplevelsen av relationen mellan CSR-arbete och motivation negativt och ger sig uttryck i de vi benämner som CSR-paradoxen. Slutligen visar studien att en respondent särskiljer sig från övriga då han anses omotiverad av CSR-arbetet han utför, vilket anses kunna förklaras av att hans upplevelser av CSR-arbetet står i konflikt med yrkesrollens arbetsuppgifters karaktär.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att skapa förståelse för hur banker implementerar CSR internt. För att besvara syftet ligger fokus på två forskningsfrågor; <em>Hur implementerar bankerna de tre aspekterna av CSR internt</em> och <em>Hur arbetar bankerna jämförelsevis med CSR</em>?</p><p><strong>Metod:</strong> Studien syftar till att skapa förståelse för hur banker arbetar med CSR internt och hur de implementerar det i det vardagliga arbetet. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom olika arbetsområden på de två bankerna. Analys av den insamlade empirin har utförts genom att återkoppla empiri till teori.</p><p><strong>Resultat &amp; slutsats:</strong> Genom studien har det visat sig att de båda bankerna jobbar liknande med de tre aspekterna av CSR och att den största skillnaden på bankernas CSR-arbete låg vid vinstmaximering.</p><p><strong>Examensarbetets bidrag:</strong> Studien har utformats till att fylla forskningsgapet om hur CSR-arbetet ser ut internt inom banksektorn i Sverige. Således har denna studie bidragit till att fylla forskningsgapet genom att studera svenska bankers arbete med CSR internt. Då de studerade bankerna är belägna i Sverige tillför denna studie ett utökat teoretiskt bidrag inom den befintliga teorin.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Denna studie har endast studerat två olika banker i Sverige, varför det är viktigt att inkludera ytterligare ett antal banker för att kunna jämföra om det finns en skillnad i CSR-arbete. Det är också nödvändigt att göra ytterligare forskning om varje aspekt för att undersöka om det finns skillnader i CSR-arbete</p>

In the food industry, the concept of CSR has been around for several years and has been developed to play a significant role in food business communication with its consumers, in the context of the environmental impact of the industry has become a debated topic. The purpose of this study is to investigate consumer awareness about the food businesses work with CSR. The authors want to provide an understanding of how consumers receive the message about food company's CSR work and how it affects their buying process. To investigate how consumers' buying process is affected, we have conducted 35 interviews with consumers who have different demographic data. The interviews indicate that there is a shortage of information regarding how food companies convey their CSR work to their consumers, referred to the interviewees lack of perception in this study. Furthermore, during the interviews, there were significant differences regarding the younger and older generation, but also the level of education, personal engagement and gender. The mentioned variables seem to have an effect on how respondents receive the message. Therefore, we argue that there is scope for improvement, where food companies can increase their efforts to communicate information to their consumers. If food companies take the above-mentioned aspects in mind when communicating their sustainability efforts, it can lead to a competitive advantage, which in turn benefits companies' profitability.

Denna studie undersöker den initiala abnormala avkastningen som uppstår av positiva vinstvarningar på den svenska och finska marknaden mellan åren 2017-2020. Studien undersöker om företags arbete med CSR-relaterade frågor, mätt utifrån ett ESG-poäng, påverkar den abnormala avkastningen som uppstår vid en positiv vinstvarning. Studien tillämpar en eventstudie med 66 observationer för att studera den abnormala avkastningen runt dagen för publiceringen. En regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan den abnormala avkastningen och företagens ESG-poäng. Studien finner en signifikant initial abnormal avkastning vid en positiv vinstvarning. Studien finner däremot inte att ESG-poäng har en signifikant negativ effekt på den abnormala avkastningen vid positiva vinstvarningar. Studien kan därmed inte visa att företag som har en högre ESG-poäng och jobbar mer med CSR-relaterade frågor får en lägre abnormal avkastning när de publicerar en positiv vinstvarning.

De ökade utmaningarna världen står inför och det växande intresset för hållbara investeringar gör att företagens sociala ansvar blir en allt viktigare fråga. Forskare menar att detta sociala ansvar som förväntas från intressenterna har blivit ett problem för företagen, och som följd av detta har rapportering av sådan verksamhet blivit vanligare. Då det inte finns någon klarhet i definitionen för vad CSR innebär så är det upp till företagen själva att tolka uttrycket vilket kan leda till stora skillnader i vad de väljer att prioritera i linje med deras moraliska kriterier och värderingar. Vissa företag har en tendens att anpassa CSR-arbetet för att skapa uppmärksamhet efter de fördelar som finns, andra som ett sätt att tillfredsställa sina intressenter. Detta kritiseras för att ske istället för att genuint arbeta med socialt ansvarsfulla handlingar och implementera dessa i organisationen. Syftet med denna studie var att studera det existerade sambandet mellan CSR-arbete och lönsamhet, med fokus på europeiska företag. Vidare har studien inriktat sig på att studera detta samband tillsammans med tre kontrollvariabler, storlek, sett till antal anställda, sektor och geografisk position.Urvalet i studien bestod av 352 europeiska företag fördelade inom 11 sektorer som är kategoriserade efter Global Industry Classification Standard (GICS). Dessa har testats genom en stiganalys som är en sammansättning av bivariata- och multivariata regressionsanalyser, där även samtliga variabler inkluderades. Resultatet i studien indikerar bland annat att större företag arbetar mer med CSR men att det nödvändigtvis inte leder till högre lönsamhet. Vidare visar resultatet att sektor inte har någon betydelse för varken mängden CSR-arbete eller lönsamheten, resultatet visar snarare att sektor har en negativ effekt på lönsamheten. Slutligen visade studiens resultat att europeiska företags geografiska position inte innebär en större mängd CSR-arbete. Detta visar att oberoende av det land företaget är beläget i så innebär det nödvändigtvis inte mer CSR-arbete, samtidigt som resultatet visade att geografisk position kan ha en positiv inverkan på lönsamheten. / The increased challenge the world is facing and the growing interest and demands in sustainable investment make corporate social responsibility an increasingly and important questions for companies. Researchers even argue that this social responsibility that is expected from different stakeholders has become an issue for the companies, and as a result, reporting of such activities has become more common. Since there is no clear definition for what CSR means, it is up to the companies themselves to interpret the expression, which can lead to large differences in what they prioritize and work with. Some companies tend to adapt CSR in a way to draw attention to the benefits that exist, others as a way to satisfy their stakeholders. This is criticized for happening instead of genuinely working with socially responsible actions and implementing them in the organization. The purpose of this study was to examine the existing relationship between the CSR and profitability, focusing on European companies. Furthermore, the study has focused on examine this connection together with three control variables, firm size, in terms of number of employees, sector and geographical position.The selection in the study consisted of 352 European companies distributed in 11 sectors categorized according to the Global Industry Classification Standard (GICS) which has been tested in a path analysis which is a composition of bivariate and multivariate regression analysis, including all the variables. The results of the study indicate that larger companies work more with CSR in their organization, but it does not necessarily lead to a higher profitability. Furthermore, the result show that the sector has no significance meaning for the amount of CSR work or profitability, the result rather shows that the sector has a negative effect on profitability. Finally, the result showed that the geographical position of the European companies does not involve a greater amount of CSR work. This shows that, irrespective of the country in which the company is located, it does not necessarily mean more work with CSR, while the result showed that geographical position can have a positive effect on the profitability.

Det har blivit ett allt större fokus på företags arbete med corporate social responsibility (CSR). Denna uppsats har som syfte att studera sambandet mellan svenska allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolags CSR-arbete och mängden CSR-upplysningar i deras årsredovisningar. Dessa bolag ska både driva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer och ta ett samhällsansvar, vilket skiljer dem åt från bolag som tidigare har studerats. I studien undersöks 146 bolags CSR-arbete och CSR-upplysningar genom att sekundärdata från en enkätundersökning används och genom att en innehållsanalys av bolagens årsredovisningar från 2016 utförs. Sambandet mellan de två variablerna testas sedan genom en multivariat regressionsanalys, där resultatet visar på ett positivt samband mellan CSR-arbete och CSR-upplysningar. Detta resultat analyseras utifrån legitimitetsteorin och voluntary disclosure theory (VDT), och indikerar på att den senare skulle kunna förklara de allmännyttiga bolagens val vid rapportering av CSR-upplysningar i form av att bolag som utför mycket CSR-arbete vill visa upp detta för sin omgivning.

Det är inte bara lagkrav som blir striktare gällande företags hållbarhetsarbete utan även intressenters förväntningar. Business-to-business och business-to-consumer företag har skilda intressenter och således förväntningar som påverkar deras hållbarhetsarbete. Denna kvalitativa fallstudie ämnar till att undersöka hur hållbarhetsarbete kan generera konkurrensfördelar i en jämförande kontext mellan business-to-business och business-to-consumer företag inom bygg- och fastighetsbranschen. Med hjälp av Carrolls CSR-pyramid och Porter och Kramer ́s ramverk för ett strategiskt CSR-arbete har företagens hållbarhetsarbeten analyserats och granskats utifrån ett konkurrensperspektiv. För att belysa företagens differentieringsstrategier har tre differentieringspunkter grundat studien vilka är produkt- och processinnovation, kundlojalitet och långsiktig lönsamhet. Resultatet visar att företagen i likhet med varandra utformar sitt hållbarhetsarbete utifrån ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv samt att företagen konstruerar sitt hållbarhetsarbete olika utifrån deras skilda intressenters förväntningar. Detta resulterar i att företagen har olika differentieringsstrategier inom hållbarhetsarbetet som hjälper dem generera konkurrensfördelar. Vidare framkommer det i studien att kommersiella kunder ställer högre krav på företagens hållbarhetsarbete i jämförelse med privatkunder, vilket skiljer studiens resultat från den tidigare forskningen.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag – Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen – valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför.