Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Symptom research with advanced lung cancer patients has primarily focused on symptom severity, frequency, and distress; yet, little is known about advanced lung cancer patients’ priorities and success criteria for symptom improvement. To address these gaps in the literature, this study examined these outcomes using a modified Patient Centered Outcomes Questionnaire (PCOQ), which has largely been used with adults with chronic pain. Advanced lung cancer patients (N = 102) were recruited from the Indiana University Simon Cancer Center to participate in a one-time self-report survey, including demographic and medical questionnaires, symptom treatment history, standardized measures of symptom severity and quality of life, and the modified PCOQ focused on eight common symptoms in advanced lung cancer. Cancer information was collected from medical records. My primary aim was to evaluate the construct validity of the PCOQ. As hypothesized, symptom severity ratings on the PCOQ were positively correlated with standardized assessments of the same symptoms as well as functional status. Greater severity of most symptoms on the PCOQ was also correlated with worse quality of life, and greater severity of four symptoms was correlated with having more medical comorbidities. Positive, moderate correlations were found between the severity and importance of seeing improvement in cough, fatigue, sleep problems, and pain on the PCOQ. Patients considered low levels of symptom severity to be acceptable following symptom treatment; no differences were found across the eight symptoms. Latent profile analysis identified four patient subgroups based on the importance of seeing improvement in each of the symptoms: (1) those who rated all symptoms as low in importance (n = 12); (2) those who rated bronchial symptoms and sleep problems as low in importance and all other symptoms as moderately important (n = 29); (3) those who rated nausea and emotional distress as low in importance and all other symptoms as moderately important (n = 23); and (4) those who rated all symptoms as highly important (n = 33). These subgroups were unrelated to demographic and clinical factors, except for functional status. Findings suggest that symptom severity and importance are related yet distinct aspects of the advanced lung cancer symptom experience. Furthermore, patients have heterogeneous priorities for symptom management, which has implications for tailoring treatment.

Bakgrund: Världens befolkning ökar, under de kommande 30 åren beräknas antalet personer över 65 år fördubblas. Detta kommer innebära en ökning av äldre i vården samtidigt som studier beskriver att intresset hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter att arbeta inom äldrevård är lågt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors syn på äldre. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 10 kvalitativa studier. Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmetod. Resultat: Resultatet formulerades som tre kategorier och sex underkategorier: ‘Äldre är förlorare’: ‘Förfallet är chockerande’ ‘Förlorad värdighet’ och ‘På väg mot livets slut’,‘Äldre är hjälplösa’: ‘Åldrandet, en tid av hjälplöshet’ och ‘Utmaningar i kommunikationen’ och ‘Äldre är fortfarande betydelsefulla människor’: ‘Rika påerfarenheter’ och ‘Värdefulla’. Konklusion: Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters syn på äldre var både negativoch positiv. Kontakt med äldre var en viktig faktor för en vilja att arbeta inom äldrevård,dock krävs mer forskning i ämnet. Sjuksköterskestudenten behöver mer utbildning omäldre, etik och personcentrerad vård för att motverka den negativa bilden av äldre sområder i vården / Background: The world's population is increasing and over the next 30 years the number of people over the age of 65 is expected to double resulting in an increase in the elderly incare. Simultaneously, research reports a low interest of nurses' and nursing students' inworking with elderly. Aim: To illuminate the views of nursing students and nurses on the elderly. Methods: A literature review based on 10 qualitative studies. Searches were conducted inthree databases; Pubmed, Cinahl and Scopus. An analysis using Friberg's five-stage modelwas conducted. Results: The result was formulated in three categories and six subcategories; ‘Elderly arelosers': 'Deterioration is shocking', 'Lost dignity' and ‘Towards the end of life’, 'Olderpeople are helpless': 'Ageing, a time of helplessness' and 'Challenges in communication'and 'Elderly are still important': 'Rich in experience' and 'Valuable'. Conclusion: Nurses' and nursing students' views on the elderly were both negative andpositive. Contact with the elderly was an important factor affecting their will to work withelderly, however, more research is needed. Nursing students need more education ingerontology, ethics and person-centered care in order to counteract the negative image ofthe elderly in health care.

SAMMANFATTNING Idag är cirka 19 procent av befolkningen i Sverige 65 år eller äldre. Många av dessa äldre har en komplex sjukdomsbild. Detta kräver att vården som ges är holistisk; hänsyn måste tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Personcentrerad vård syftar till att se hela människan och hennes behov och resurser. Begreppet är idag erkänt och något som hälso- och sjukvård ska arbeta utifrån. Tidigare studier visar på att vården brister när det gäller personcentrerad vård för äldre personer. Många äldre personer upplever att de av sjukvården inte ses som en person eller som en helhet, utan de upplever att vården enbart ser en del eller en diagnos. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i vårdandet av äldre personer, och det är därför relevant att belysa deras erfarenheter av personcentrerad vård och vilka fördelar och nackdelar de har erfarenheter av. Detta kan leda till ökad förståelse för faktorer som är centrala vid personcentrerad vård, för att kunna ge optimal vård för äldre. Syfte med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av personcentrerad vård av äldre. Den metod som användes var litteraturöversikt. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed, CINAHL, Google Scholar och Web of Science. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Innehållsanalys användes och kategorier identifierades i artiklarna. I resultatet framkom faktorer som har betydelse för att sjuksköterskor ska kunna bedriva personcentrerad vård för äldre. Dessa var arbetsmiljö, organisation, demografiska faktorer och kommunikation. Sjuksköterskor lyfte fram många positiva erfarenheter av personcentrerad vård av äldre. Fördelar var till exempel högre vårdkvalité, förbättrat arbetsklimat och arbetsengagemang och mindre stress. Den ledde även till lägre nivåer av dåligt samvete hos sjuksköterskor och minskade deras vilja att byta arbetsplats. Nackdelarna som sjuksköterskorna hade erfarenhet av, var framför allt att personcentrerad vård var resurskrävande. Den krävde tid, adekvat bemanning, fungerande teamarbete och en ledning som stöttade. Många sjuksköterskor beskrev att riktlinjer och rutiner arbetade mot personcentrerad vård, det var därför svårt att sätta patientens behov och önskemål före dessa. Sjuksköterskor var inte heller alltid bekväma med att ge patienten mer makt och påverkan. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskors erfarenheter visade att faktorer som arbetsklimat, engagemang samt vårdkvalitet förbättrades med personcentrerad vård, men att tid och resurser kunde påverka utförandet negativt. / ABSTRACT Today about 19 per cent of Sweden's population are aged 65 or older. Many of these seniors have a complex clinical picture. This requires that the care provided is holistic; consideration must be given to not only the physical but also to the mental, social and spiritual needs of the patient. Person-centered care is aimed at the whole person and their needs and resources. The concept is currently recognized and something that health care should be based on. Previous studies show health care shortcomings in the person-centered care for older people. Many of them feel that the health services does not see them as a person or in their entirety, they feel that health care workers only see a part of them or a diagnosis. Nurses play a privotal role in the care of older people, and therefore it is relevant to highlight their experiences of person- centered care and what advantages and disadvantages they have experienced. This can lead to a greater understanding of the factors that are central to person-centered care, in order to provide optimal care for the elderly. The aim of this literature review was to highlight nurses' experiences of person-centered care for the elderly. The method used was a literature review. Searches for articles have been made in PubMed, CINAHL, Google Scholar and Web of Science. A total of 16 scientific papers were included, with both quantitative and qualitative methods. Content analysis was used and categories were identified in the articles. The result showed factors that are important for nurses in order to conduct in person-centered care for the elderly. These were working environment, organization, demographic factors and communication. Nurses highlighted many positive experiences of person-centered care of the elderly. Benefits were for example higher quality of care, improved working climate and job commitment as well as less stress. It also lowered levels of bad conscience amongst the nurses and made them less inclined to change workplace. The main disadvantages that the nurses had experienced, was that person-centered care was costly. It required time, adequate staffing, effective teamwork and a supportive management team. Many nurses described that policies and procedures are working against person-centered care, and that it was difficult to put the patient's needs and wishes before those. Additionally, nurses were not always comfortable with giving patients more power and influence. The conclusion to be drawn from this literature review is that nurses' experiences showed that factors such as work environment, commitment and quality of care improved by person- centered care, but that time and resources could affect performance negatively.

Familjecentrerad vård har visat sig leda till bättre hälsoresultat och tillfredsställelse hos patienten och dess familj. Inom familjecentrerad vård ska familjen ses som en helhet och där barnet, familjen och sjukvårdsteamet bildar ett partnerskap där alla parter ska känna sig respekterade och arbeta tillsammans. Många familjer ser det som deras rätt att vara närvarande vid återupplivning och invasiva procedurer. Därför behöver sjuksköterskor vara förberedda på att stödja familjen i dessa akuta situationer. Syftet var att beskriva vilken betydelse familjecentrerad vård har för vårdkvaliteten inom akutsjukvården för barn. En litteraturstudie med en strukturerad litteratursökning utfördes som metod. Studier som belyste familjecentrerad vård inom akutsjukvård för barn inkluderades med avsikt att svara på syftet. Studier med kvalitativ och kvantitativ ansats samt med mixad metod som integrerar både kvalitativ och kvantitativ data inkluderades. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och dataanalysen gjordes utifrån Whittemore och Knafls (2005) integrativa översiktsmetod. I denna studie identifierades två teman, partnerskap samt familjenärvaro. Delaktighet i vården och respekt för familjen utformades som underkategorier till partnerskap. Påverkan på vården skapades som underkategori till familjenärvaro. Resultatet i föreliggande studie visar på att familjemedlemmars delaktighet i barnets vård är en viktig faktor för familjecentrerad vård. Detta genom att familjemedlemmarna deltar aktivt, närvarar vid invasiva procedurer och återupplivning, är med och planerar och utför omvårdnad samt bidrar med information om barnet. Inom familjecentrerad vård är sjuksköterskans roll att finnas där och lyssna till familjen. Familjecentrerad vård kan vara en strategi för att förbättra akutsjukvården för barn. Denna studie visar på att ett partnerskap mellan sjukvårdspersonal och familjemedlemmar och familjenärvaro vid invasiva procedurer och återupplivning är betydelsefulla faktorer för familjecentrerad vård. Familjemedlemmars delaktighet i barnets vård och att familjen är närvarande i alla situationer och finns där för sitt barn hjälper både dem och barnet i dess akuta tillstånd. Sjuksköterskors inställning om att föräldrar har rätt att finnas där och att tid finns för sjuksköterskorna att stötta familjen spelar också roll inom den familjecentrerade vården. / Family-centered care has been shown to lead to better health results and satisfaction for the patient and their family. In family-centered care the family is seen as a whole unit and where the child, the family and the health care team form a partnership where all parties feel respected and work together. Many families see it as their right to be present during resuscitation and invasive procedures. Therefore nurses should be prepared to support the family in these acute situations. The aim was to describe which importance family-centered care has for the quality of care in the emergency care for children. A literature review with a structured literature research was conducted as a method. Studies which elucidated family-centered care in emergency care for children were included with the intention to answer the aim. Studies using qualitative and quantitative approach and the mixed method that integrates both qualitative and quantitative data were included. The data was collected in the databases PubMed and CINAHL, and the data analysis was based on Whittemore and Knafls (2005) integrative review method. In this study two themes, partnership and family presence were identified. Participation in the care and respect for the family were conceived as subcategories of partnership. Impact on health care was created as a subcategory of family presence. The results of the present study show that family members’ involvement in the child’s care is an important element of family-centered care. This is achieved by the family members being participating actively, being present during invasive procedures and resuscitation, being involved in planning and nursing and contributing with information about the child. In family-centered care the nurse’s role is to be there and listen to the family. Family-centered care can be a strategy to improve emergency care for children. This study shows that a partnership between medical staff and family members and family presence during invasive procedures and resuscitation are significant factors for family-centered care. Family members’ involvement in the child’s care and that the family is present in all situations and are there for their children helps both them and the child in its acute condition. Nurses’ attitude that parents have the right to be there and that time is available for the nurses to support the family also plays a role in family-centered care.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Sömn är inte bara ett grundläggande behov för överlevnad utan ocksåav stor betydelse för hälsa och återhämtning. Vårdmiljön är central för att främjahälsa för patienter inlagda på sjukhus. För att ge god omvårdnad och skapaförutsättningar för patientens välbefinnande och återhämtning är ett personcentreratförhållningssätt fördelaktigt.Syfte: Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka sömnkvaliteten förpatienter inlagda på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där 15 varkvantitativa och en var kvalitativa. Artiklarna publiceras mellan 2009–2020 ocherhålls från databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades enligt Friberg(2017) metod.Resultat: Faktorer som påverkade patienters sömn presenteras i trehuvudkategorier med tillhörande underkategorier: faktorer relaterat till miljö ochomgivning var ljud, belysning, lokaler och utrustning. Faktorer relaterat till patientvar känslomässiga och fysiska aspekter. Slutligen var faktorer relaterat till personalmedicinska och omvårdande åtgärder och bemötande. Resultaten visade också attljud var den faktor som hade mest negativa betydelse för god sömn.Slutsats: Sömn är avgörande för människors hälsa, välbefinnande och möjlighetentill återhämtning. De flesta patienter på sjukhus kan ha en påverkad sömnkvalitet.Sammanfattningsvis är många faktorer i vårdmiljön, inklusive ljud, ljus, fysiska ochkänslomässiga aspekter, väsentliga för patientens sömnkvalitet. Sjuksköterskan haren central roll eftersom de orsakar många störande faktorer. / Background: Sleep is a basic need for survival and of great but importance forhealth and recovery. The care environment is central to promote health for patientsadmitted to hospitals. To provide good nursing care and create conditions for thepatient's well-being and recovery. A person-centered approach is beneficial.Aim: To describe factors in the care environment that may affect sleep quality forpatients in hospitals.Method: A literature review based on 16 scientific articles, 15 were quantitative,and one was qualitative. The articles are published between 2009–2020 and obtained from the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed accordingto Friberg (2017) method.Results: Factors that affected patients' sleep are presented in three maincategories with associated subcategories: factors related to the environment andphysical environment were sound, light, premises and equipment. Factors relatedto the patient were emotional and physical aspects. Finally, factors related to staffwere medical and nursing measures and treatment. The results also showed thatsound was the factor with the most negative significance for good sleep.Conclusion: Sleep is vital for human health, well-being and the possibility ofrecovery. Most patients in the hospital may have an impaired sleep. In summary,many factors in the care environment, including sound, light, physical, andemotional aspects, are essential for patients' sleep quality. The nurse has a centralrole as they cause many disturbing factors.

Antalet personer som lever med hjärtsvikt ökar. Fatigue är ett av de vanligaste symtomen vid hjärtsvikt och kan beskrivas som en överväldigande fysisk, kognitiv och känslomässig trötthet som inte kan lindras med normala återhämtningsmetoder. Trots att fatigue har stor negativ påverkan på livskvalitet och egenvård uppmärksammas det sällan i lika stor utsträckning som övriga symtom vid hjärtsvikt. För att sjuksköterskor ska kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad till denna komplexa och växande patientgrupp krävs ökad kunskap om hur fatigue tar sig uttryck hos personer med hjärtsvikt. Syftet med denna studie var att beskriva förekomst av fem olika dimensioner av fatigue i relation till kön, NYHA-klass och EF-kategori hos personer med hjärtsvikt. Metoden för studien var kvantitativ, med en induktiv ansats och icke-experimentell design. Datainsamlingen utfördes med hjälp av The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI-20), en validerad enkät som identifierar fem olika dimensioner av fatigue; generell fatigue, fysisk fatigue, mental fatigue, minskad motivation och minskad aktivitet. Genom ett konsekutivt urval inkluderades 92 personer som besvarade MFI-20 i samband med ett besök på en dagvårdsmottagning för hjärtsvikt. MFI-20-enkäterna analyserades med hjälp av det statistiska mjukvaruprogrammet SPSS. Resultatet i denna studie visade att kvinnor uppgav signifikant högre nivåer av fatigue än män i tre av fem dimensioner. Oavsett kön uppgavs högst nivåer i dimensionen fysisk fatigue. Vidare indikerade resultatet att personer med högre NYHA-klass uppgav högre nivåer av fatigue och personer med HFpEF uppgav högre nivåer av fatigue än de med HFrEF. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver arbeta utifrån vetskapen om att fatigue är vanligt förekommande hos personer med hjärtsvikt, i signifikant högre nivåer hos kvinnor än hos män. Studiedeltagarna uppgav högst nivåer av fysisk fatigue, och omvårdnad och patientinformation behöver utformas därefter. Genom personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskor uppmärksamma fatigue och stötta varje person i dennes egenvård i takt med sjukdomsprogressionen. Rutiner och effektiva instrument behöver utvecklas för att kunna bedöma fatigue och utvärdera tillhörande omvårdnadsåtgärder. Vidare forskning krävs kring varför personer med bevarad pumpförmåga uppgett högre nivåer av fatigue än de med nedsatt pumpförmåga. / The prevalence of persons with heart failure is increasing. Fatigue is one of the most common symptoms of heart failure and can be described as an overwhelming physical, cognitive and emotional tiredness that is not relieved by normal recovery strategies. Despite the fact that fatigue has a negative impact on quality of life and self care, it rarely receives the same attention as other heart failure symptoms. To enable nurses to offer a patient- centered care to this complex and growing group of patients, increased knowledge concerning how fatigue is affecting persons with heart failure is needed. The aim of the study was to describe five dimensions of fatigue in relation to gender, NYHA-class and EF-category among persons with heart failure. The method of the study was quantitative, with an inductive approach and non- experimental design. Data collection was performed using The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI20), a validated questionnaire which identifies five dimensions of fatigue; general fatigue, physical fatigue, mental fatigue, reduced motivation and reduced activity. Through a consecutive sample 92 participants were included and answered MFI-20 during an visit at a heart failure outpatient clinic. The MFI-20 questionnaires were analyzed using the statistical software program SPSS. The result of this study showed that women reported significantly higher levels of fatigue than men in three out of five dimensions. Regardless of gender the highest levels were reported in physical fatigue. Furthermore the result showed that worse NYHA-categories was associated with higher levels of fatigue. Study participants with HFpEF reported higher levels of fatigue than participants with HFrEF. The conclusion is that nurses need to base their work on the knowledge that fatigue is a common symptom in persons with heart failure, with significantly higher levels in in women than in men. Study participants reported higher levels of physical fatigue, and nursing care and patient information should be designed accordingly. Through patient- centered care nurses can identify fatigue and support patient self care as the heart failure progress. Development of routines and effective instruments is needed to assess fatigue and evaluate nursing care, as well as further research concerning fatigue in persons with HFpEF.

År 2018 drabbades cirka 24 800 personer i Sverige av hjärtinfarkt, och cirka 5800 av dem avled. Sekundärprevention kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Medicinsk sekundärprevention innebär att med hjälp av läkemedel reducera riskfaktorer såsom högt LDL-kolesterol eller hypertoni. Inom sekundärpreventionen har sjuksköterskor en viktig roll i att utbilda och handleda patienter och närstående på ett personcentrerat sätt. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av information om läkemedel som ordinerats efter hjärtinfarkt, såväl gällande informationens innehåll som hur den förmedlats. Studiens ansats var induktiv kvalitativ med en deskriptiv design, och baserades på sju intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Informanterna hade drabbats av hjärtinfarkt och ordinerats sekundärpreventiva läkemedel. Informanterna hade varit på återbesök hos sjuksköterska på sekundärpreventiv öppenvårdsmottagning (kranskärlsmottagning). Intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. I resultatet framträdde meningsenheter som sorterades in i tre kategorier; Information under vårdförloppet, Individanpassad information och Struktur vid informationsgivning. Flertalet informanter upplevde bristande läkemedelsinformation under tiden i slutenvården, vilket ledde till osäkerhet kring behandlingen tills återbesök skett. Informanter som erhållit information upplevde en känsla av trygghet och att känna sig införstådda med behandlingen. Majoriteten önskade läkemedelsinformation, som skulle vara tydlig, individanpassad, och påbörjas i slutenvården. Önskemål uttrycktes om att informationen skulle inkludera skälen till vald behandling, effekter och bieffekter, samt förmedlas såväl skriftligt som muntligt och repeteras vid återbesök. Studien visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt önskar, men ofta upplever att de saknar, information och dialog kring sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Informationen bör förmedlas och utföras på ett personcentrerat sätt samt vara samstämmig och tydlig, och vid behov fördjupas vid återbesök. / In 2018, circa 24 800 individuals in Sweden suffered a myocardial infarction, circa 5800 fatally so. Secondary prevention can reduce the risk of recurring myocardial infarction. Medical secondary prevention entails reducing risk factors like high LDL-cholesterol or hypertension by means of medication. In secondary prevention, nurses play an important part in educating and counselling patients and relations in a patient-centered manner. The aim was to examine patients' experiences of information about medication prescribed after myocardial infarction, both regarding information content and how it had been conveyed. The study approach was inductive qualitative with a descriptive design and based on seven interviews following a semi-structured interview guide. All informants had suffered myocardial infarction and had been prescribed secondary preventive medication. All informants had met with nurses at hospital-based outpatient clinics (Coronary Artery Clinic). The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis on a manifest level. In the results, meaning units appeared and were sorted into three categories; Information during course of medical care, Personalized information and Structure during information. Most informants experienced deficiencies in medication information during inpatient care, generating uncertainty surrounding treatment until revisits had occurred. Informants who had received information experienced a sense of security and understanding of the drug treatment. Most informants wanted information about their drugs, and that the information should be clear, personalized, and start during inpatient care. Requests were expressed that information should include reasons for selected treatment, effects and side effects, be conveyed both in writing and orally, and repeated during revisits. The study shows that people who have suffered myocardial infarction want, but often lack, information and dialogue concerning secondary prevention medication. The information should be conveyed and carried out in a patient-centered manner and be consistent and clear. The information should be repeated and, if needed, deepened during revisits.