Ett federalt system kan vara ett verktyg för att minska spänningar och öka inkluderingen i ett multietniskt samhälle som Afghanistan. Genom att ge regioner större självstyre kan federalism öka representationen och autonomin för olika etniska grupper, vilket minskar marginalisering och konflikter. Lokala regeringar kan utveckla anpassad politik och program, främja deltagande och balansera makten mellan central och regional styrning. Federalism förenar behovet av nationell enhet med erkännandet av etnisk och kulturell mångfald, bevarar lokala språk och traditioner, och stärker nationell sammanhållning. Regional autonomi kan hantera etniska spänningar genom att ge grupper kontroll över sina angelägenheter, vilket främjar representation och delaktighet. Genom att sprida makten och öka legitimiteten kan federalism hjälpa lokala myndigheter att bättre tillgodose olika intressen och svara på medborgarnas krav, förhindra maktkoncentration och främja bredare politiskt engagemang. / A federal system can be important to reduce tensions and increase inclusion in a multi-ethnic society like Afghanistan. By giving regions greater autonomy, federalism can increase the representation and autonomy of different ethnic groups, reducing marginalization and conflict. Local governments can develop appropriate policies and programs, promote participation, and balance power between central and regional governance. Federalism reconciles the need for national unity with the recognition of ethnic and cultural diversity, preserves local languages and traditions, and strengthens national cohesion.Regional autonomy can manage ethnic tensions by giving groups control over their affairs, which promotes representation and participation. By diffusing power and increasing legitimacy, federalism can help local governments better serve diverse interests and respond to citizen demands, prevent the concentration of power, and promote broader political engagement. / <p>2024-05-24</p>

Bakgrund och problemdiskussion: Företag motiverar vanligtvis centraliserad finansiering med att det leder till värdeökande effekter, något som forskningsvärlden endast teoretiskt berört vilket ger indikationer på att en centraliserad finansiering kan utgöra en värdeökande strategi. Det föreligger därmed ett intresse att undersöka detta empiriskt. Avsaknaden av ett mått för centraliseringsgraden av finansiering medför att framställande av detta mått dock måste genomföras före teorin om värdeökning kan testas empiriskt. Syfte: Studien syftar till att 1) ta fram ett mått för centraliseringsgraden av finansiering, 2) säkerställa validiteten i detta mått och 3) genom detta mått testa centraliseringsgradens effekt på företagsvärde. Metod: Första syftet uppfylls genom en explorativ studie där närliggande teorier använts tillsammans med observationer av verkligheten. Andra syftet uppfylls genom en mindre statistisk undersökning utifrån årsredovisningar samt en enkätundersökning riktad till experter inom området. Tredje syftet uppnås genom en kvantitativ studie där formulerade hypoteser testas i en statistisk undersökning på 152 svenska börsnoterade bolag.  Resultat och slutsatser: Studien säkerställer ett approximativt mått för centraliseringsgraden av finansiering. Måttets samband med företagsvärde kan dock inte säkerställas. Centraliseringsgraden har däremot ett samband med företagsvärde under vissa förhållanden vilket innebär att ett samband inte heller kan uteslutas. Vidare finner studien empiriskt stöd för Tradeoff Theory, däremot kan ingen förklarande modell för kapitalstrukturen säkerställas och därmed inte heller centraliseringsgradens betydelse för kapitalstrukturen. Slutligen har studien även påbörjat en förklarande modell till centraliseringsgraden av finansiering i och med att geografisk spridning visar sig ha positiv påverkan på centraliseringsgraden. / Background: Firms using centralized financing function usually motivates it by it’s value adding property, something today’s research only theoretically touched which indicates that centralized financing can be a value adding strategy. Therefore it exists an interest for an empirical examination. The lack of a measurement for the degree of centralized financing implies that this measurement have to carried out before the theoretical value adding strategy can be empirical tested. Purpose: The study’s purposes is 1) bring forward a measurement for the degree of centralized financing, 2) secure the measurement’s validity and 3) through this measurement test it’s value adding effect to firm value. Method: The first purpose is achieved through an explorative research design where theories close to the subject together with observations of reality were applied. The second purpose is achieved through a smaller statistical study based on financial reports in conjunction with a survey aimed towards experts within the knowledge area. The third purpose is achieved through testing hypotheses in a statistical study on 152 Swedish listed companies. Results and conclusions: The study validates an approximate measure of the degree of centralized financing. The measurement’s connection to firm value can not be established. Although, the degree of centralization has a connection to firm value given certain circumstances which implies that the connection cannot be ruled out either. Further, the study finds empirical support for Tradeoff Theory, however, there are no empirical support for the explanatory model for the capital structure and, by extension, neither for the degree of centralization’s significance on capital structure. Finally, the study has also begun an explanatory model for the degree of centralization of financing since geographical spread has a significant positive effect on the degree of centralization.

I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön och alla löner sätts av arbetsmarknadens parter, det finns en mängd olika modeller för hur lönebildningen kan ske men vanligtvis sker processen genom förhandling och avtal mellan representanter för arbetstagare och arbetsgivare från ett fackförbund och arbetsgivarorganisation. Hur löner sätts och huruvida den sätts på central nivå mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation eller på lokal nivå mellan arbetsgivare och lokal facklig representant har stor betydelse för alla avlönade arbetstagare.  I den här uppsatsen analyseras orsakerna till fackförbundet Kommunalarbetarförbundet och Transportarbetarförbundets val av lönebildning. Kommunalarbetarförbundet har främst individuell lönesättning och Transportarbetarförbundet har kollektiv lönesättning genom ett tarifflöneliknande system. Båda förbunden organiserar arbetare och har en gemensam bakgrund inom arbetarrörelsen, samt ingår i den fackliga sammanslutningen LO. Syftet med uppsatsen är alltså att undersöka varför förbunden har valt så olika typer av lönebildning. Den tidigare forskning som används för att försöka förklara detta utfall är Korpi och Shalevs maktresursteori, samt Hall och Soskice:s Varieties of Capitalism-teori. Maktresursteorin används för att försöka förstå om förbundens val påverkats av den maktresurs de har, medlemsantal. Varieties of Capitalism-teorin används för att försöka förstå om den sektor och bransch de respektive förbunden verkar och verkat inom har påverkat dagens utfall.  Resultaten som funnits i undersökningen är att det visat sig vara så att maktresursteorin i detta fall stämmer på så vis att medlemsantal spelar roll för förbundets makt och för aktörernas bild av förbundets makt, men att teorin i detta fall inte kunnat förklara förbundens val av lönepolitik. Istället har Varieties of Capitalism-teorin visat sig kunna förklara utfallen i båda fall, vilken bransch förbundet verkar i förefaller ha haft stor inverkan på vilket val av lönebildning som gjorts. Transportarbetarförbundet verkar i en hårt konkurrensutsatt bransch och har därför valt att behålla sina kollektiva löner som avtalas centralt, medan Kommunal valde att decentralisera sin lönebildning på grund av olikheter i lön mellan medlemmar som verkade i olika branscher.

The research paper examines the incidence of sub-optimal effects in successful joint operations, in particular the command function in one successful joint operation. This study has been undertaken because research about joint operations tends to be normative and focus on the advantages and opportunities in joint operations instead of examining the problems that may arise. Previous research suggests that the command function should be centralized to achieve synergies. It is also suggested that the command function should be decentralized to enable lower command echelons to act on situations occurring in the theatre of operations. Since no existing theories explain this command-dilemma in full, a theory has been developed for the study’s analysis. Research design is that of a single-case study of the German operation Fall Gelb (Case Yellow) 1940. Empirical data has been gathered through written documents covering the selected case. Results of analysis reveal that there were sub-optimal effects in terms of inefficiencies during the operation Fall Gelb and a conclusion can be drawn that successful joint operations also have sub- optimal effects. The study contributes to existing research by providing a more nuanced understanding of joint operations with a focus on sub-optimal aspects.

Vid kontinuerlig leverans samt långa utvecklingscykler av mjukvara exponeras system som fortfarande inte är färdigställda för användarna. Det ställer krav på att systemets funktionalitet antingen är brukbart eller otillgängligt. Denna utvecklingsparadigm inom den agila metodiken leder till att vissa funktioner behöver döljas för alla eller en viss del användare. Detta kan lösas med Feature Toggles som i sin tur kan skapa komplexitet och redundant källkod om de inte administreras via ett centraliserat system. Denna typ av administrativt verktyg finns i dagsläget endast tillgänglig via betallösningar. Målet med denna studie är att kvalitativt och kvantitativt undersöka tillvägagångssätt för utveckling av en sådan applikation. Genom en agil utvecklingsmetodik, användning av väl etablerade ramverk, bibliotek och standarder skapades ett administrativt system som möjliggör editering, spårning av händelser och sökfunktioner kopplat till Feature Toggles. Utöver denna funktionalitet skapades ett tillhörande Representional State Transfer – Application Programming Interface (REST-API) som bidrar till att konsumerande system kan ta del utav den centraliserade informationen. Vidare ämnar studien undersöka utvecklingsmöjligheter för applikationen vilket resulterade i ytterligare förslag till funktionalitet så som tidsinställda notifikationer om redundans, optimering av redan implementerad funktionalitet och användarautentisering för ökad säkerhet. Efter genomförda metoder uppnådde studien sitt syfte och resulterade i en applikation för administrering av Feature Toggles.

Between the end of the Cold War and Russia's full-scale invasion of Ukraine, Sweden’s defence logistics resources have been reduced. This trend has also meant that logistics command and control at the operational level have been deprioritized in operational defence. As the defence of Sweden's territory becomes a priority again, this study aims to use logistics principles to understand how structural organization affects the management of operational logistics units. Using pattern matching analysis combined with thematic coding, it was possible to compare a theoretical realm with two observed realms, represented by centralized and decentralized command and control structures, at the Swedish operational logistics level. The results indicate that neither centralized nor decentralized models individually fully matched the theoretical pattern based on Kress's principles for effectively managing operational logistics resources. A synergistic application of both models is suggested to ensure optimal coordination of logistics resources.

The majority of cloud storage platforms rely on a centralized structure, with the most popular being Microsoft Azure. Centralization causes consumers to rely on the provider to maintain accessibility and security of data. However, platforms such as Storj.io are based on a decentralized structure. To become decentralized, Storj.io uses blockchain technology in a means to create an automated consensus mechanism between the entities storing the data. There is however little research regarding performance and security issues on a decentralized platform based on blockchain technology. The purpose of this study is to identify the beneficial and non-beneficial aspects of using blockchain-based decentralized cloud storage as a substitute for centralized ones. The study focuses on performance and security. A comparative case study has been executed, consisting of an experiment and literature study. Quantitative data from an experiment was used in a hypothesis test to determine whether there were any performance differences between Microsoft Azure Blob Storage and Storj.io. A literature study generating qualitative data was then made to identify differences in security measures and from that also discuss potential security risks on a service like Storj.io. This study found that the performance of Storj.io was lower than Microsoft Azure’s Blob Storage. Causes of these results were identified to be due to the many more steps during resource allocation in Storj.io, compared to Blob Storage. Security risks identified in Storj.io through the literature study were generally connected to the consensus mechanism. However, research shows that it is very unlikely for the consensus mechanism to be compromised. Because Microsoft Azure’s service does not use a blockchain, these risks do not exist. For secure data transfer to Azure’s service, consumers have to implement encryption manually client-side. Therefore, this study could not conclude whether Storj.io is a safe alternative because a consumer using the Microsoft Azure service is responsible for implementing security measures. Conclusions drawn from this study are intended to act as new knowledge in the field of blockchain-based decentralized cloud storage. It is an outset to decide whether to use centralized cloud storage or blockchain-based decentralized cloud storage from a performance and security perspective. / Majoriteten av datalagringsmolntjänsterna är centraliserade, varav Microsoft Azure står som den mest använda molntjänsten. Centralisering innebär att konsumenten behöver lita på att värdföretaget hanterar tillgänglighet och säkerheten av data på bästa möjliga sätt. I kontrast mot en centraliserad molnplattform finns Storj.io som är en decentraliserad molnlagringstjänst. För att åstadkomma decentralisering använder sig Storj.io av blockkedjan som används för att uppnå den autonoma konsensusmekanismen mellan noderna som lagrar data. Syftet med denna studie är att identifiera för- respektive nackdelarna med en decentraliserad blockkedjebaserad molnplattform i jämförelse mot en centraliserad molnplattform. Specifikt fokuserar studien på prestanda och säkerhet. En komparativ fallstudie har utförts med ett experiment och en litteraturstudie som datainsamlingsmetoder. Den kvantitativa datan från experimentet användes i en hypotesprövning för att identifiera om det fanns någon skillnad i prestanda mellan Microsoft Azure och Storj.io. Litteraturstudien användes i syfte för att kunna styrka skillnader om säkerhetsåtgärder och säkerhetsrisker mellan molnplattformarna. Resultatet av denna studie visar att prestandan för Storj.io är lägre än Microsoft Azures molnplattform. De identifierade faktorerna som orsakade resultatet anses vara på grund av de flertal steg som krävs vid resursallokering för Storj.io. De säkerhetsrisker som uppstår hos Storj.io kom till i samband med konsensusmekanismen. För att en säkerhetsrisk skall uppstå mot konsensusmekanismen behöver det decentraliserade nätverket hotas med majoritet. Eftersom Microsoft Azure inte använder sig av blockkedjan uppstår inte dessa typer av säkerhetsrisker. För dataöverföring till Azures datalagringstjänst behöver konsumenten själv säkerställa en krypterad kommunikationskanal. I Storj.ios fall sköts alla typer av säkerhetsåtgärder automatiskt vilket eliminerar risken för säkerhetsattacker vid överföringar. Sammanfattningsvis tyder denna studie på att Storj.io inte är ett optimalt val vid prioritering av prestanda. Eftersom konsumenten som använder Microsoft Azures tjänst ansvarar för säkerhetsåtgärder drogs ingen direkt slutsats huruvida Storj.io är ett säkert substitut. Studien visar på att det existerar konensusrisker med en tjänst som Storj.io och det är upp till envar konsument att förlita sig på att dessa inte uppstår. De slutsatser som har dragits från denna studie är avsedda som ny kunskap inom fältet som berör decentraliserade molnplattformar baserade på blockkedjan. Studien kan användas som en utgångspunkt för val mellan en centraliserad och decentraliserad molntjänst baserad på blockkedjan med prioritet för prestanda och säkerhet.

In this thesis a non-centralized algorithm is proposed to locate nearby servers based on their players’ positions in a massive multiplayer online game server cluster. The purpose of this is to enable that players can visually see each other even though they are connected to different servers. By utilizing peer to peer connection between the servers the algorithm is tolerant against possible hardware failures. The algorithm simplifies the data sent over the network with a new concave polygon creation algorithm which works in linear execution time, enabling fast computations for real-time games. The algorithm works by finding colliding polygons from other servers and the closest polygons based on distance to find nearby servers which information should be shared with. Those two algorithms at this time work in quadratic execution time which is a point of improvement, which could require the concave polygon to be converted into one or several convex polygons. The algorithm is designed to give the user good access on the amount of network traffic sent over the cluster which gives better control and understanding on how much network traffic that will be sent in the cluster. It shows that the algorithm is dependent on how players in the world are distributed over the servers. By having players nearby each other on the same server improves the result of the algorithm. It is shown that compared to having a centralized server, the network traffic on every single node have reduced network traffic than compared to a centralized server. / In den här uppsatsen presenteras en icke-centraliserad algoritm som hittar närliggande servrar baserat på deras spelares positioner i ett massivt multi-spelare online spel med flera servrar. Syftet är att möjliggöra att spelare från olika servrar kan se varandra visuellt även fast de är uppkopplade till olika servrar. Genom att använda sig av ”peer-to-peer” kommunikation i klustret blir algoritmen tolerant mot hårdvarufel. Algoritmen simplifierar data som skickas genom en ny typ av konkav polygon algoritm vilken fungerar i linjär exekveringstid, vilket möjliggör snabba beräkningar för realtidsspel. Algoritmen fungerar genom att hitta kolliderande polygoner från andra servrar och även de mest närliggande baserat på distans för att lokalisera närliggande servrar att dela information med. De här två algoritmerna arbetar i kvadratisk tid vilket skulle kunna förbättras. Detta kan kräva att konkava polygonen konverteras till en eller flera konvexa polygoner. Algoritmen är designad för att ge användaren bra tillgång till hur mycket nätverkstrafik som bör skickas inom klustret vilket ger en bättre kontroll och förståelse över hur mycket data som kommer att skickas totalt. Det visas att algoritmen är beroende av hur spelarna är distribuerade över servrarna. Genom att ha närliggande spelare i världen på samma server förbättras resultatet av algoritmen. Det visas även att jämfört med en centraliserad server så förbättras nätverkstrafiken på varje enskild nod jämfört med trafiken som mottogs av den centraliserade servern.

In the context of the Internet of Things (IoT), commissioning is the process of securely adding a new device to a network. It covers many different tasks, including the physical deployment of devices and configuration of parameters. It is network installers who need to manually commission each device one by one with the help of commissioning tools. In practice, the first task for a network installer is to identify each device correctly before configuring it with proper parameters. Individually identifying each device, especially in a large network, is a very time-consuming process. This is also known as the identification problem. This project is going to address the problem.A novel device identification approach is presented in the thesis, and there is no human intervention involved in the identification process. Devices are trying to identify themselves based on predefined rules and given information. The approach is therefore called device self-identification, and it is implemented in two different algorithms. One is the centralized device selfidentification, and the other is the distributed device self-identification. In short, only one device participates in the device identification process in the centralized approach, and in the distributed counterpart, every device is part of the identification process.The results of the implementations show the potential of the new way to identify devices in IoT. Devices in both the centralized approach and the distributed approach are able to identify themselves given necessary information about the network. A detailed discussion regarding the two proposed algorithms and the network information is presented in the thesis. / I samband med Internet of Things (IoT) är igångkörning processen att säkert lägga till en ny enhet i ett nätverk. Den täcker många olika uppgifter, inklusive fysisk distribution av enheter och konfigurering av parametrar. Det är nätverksinstallatörer som måste manuellt beställa varje enhet en efter en med hjälp av installationsverktyg. I praktiken är den första uppgiften för en nätverksinstallatör att korrekt identifiera varje enhet innan den konfigureras med lämpliga parametrar. Att identifiera varje enhet speciellt i ett stort nätverk är en mycket tidskrävande process. Detta är också känt som identifieringsproblemet. Detta projekt kommer att ta itu med problemet.En nyhetsidentifieringsmetod presenteras i avhandlingen och det finns ingen mänsklig intervention involverad i identifieringsprocessen. Enheter försöker identifiera sig baserat på fördefinierade regler och information. Tillvägagångssättet kallas därför enhetens självidentifiering och det implementeras i två olika algoritmer, en är centraliserad enhetens självidentifiering och den andra är distribuerad enhetens självidentifiering. Kort sagt, endast en enhet deltar i enhetsidentifieringsprocessen i centraliserat tillvägagångssätt, och i distribuerad motsvarighet är varje enhet en del av identifieringsprocessen.Resultaten av implementationerna visar potentialen för det nya sättet att identifiera enheter i IoT. Enheter i både centraliserat tillvägagångssätt och distribuerat tillvägagångssätt kan identifiera sig med den information som krävs för nätverket. En detaljerad diskussion om de två föreslagna algoritmerna och nätverksinformationen presenteras i avhandlingen.

Software-Defined Networking (SDN) is a new evolving approach within the networking domain. The concept is based on decoupling and abstracting the control and data plane of the traditional network devices. This separation facilitates the network operations with many benefits such as faster delivery, better segmentation, scalability, programmability, enhancing the quality of service and the quality of experience. Despite all the benefits, SDN has its own set of challenges.  The purpose of this study is to explore the main challenges in adopting SDN architecture in Swedish organizations. The focus is on the skills gap as one of the main challenges and how Swedish organizations were able to manage it. A qualitative approach has been chosen to conduct this research using semi-structured interviews to collect the data from seven different organizations, using a mixture of a purposive and snowball sampling selection. A thematic approach was then used to generate categories and themes from the collected data. The results are consistent with previous studies when it comes to technical, financial and security challenges. The technical challenges, however, were fewer in comparison with previous studies. A new way of working was presented as a new challenge when implementing SDN solutions. Furthermore, the knowledge gap was mentioned as a key challenge within Swedish organizations when implementing/operating SDN.  Finally, clear recommendations were made to overcome the knowledge gap challenge, from consulting a third-party expert, having a detailed plan, employing a multiphase process for SDN implementation, to having an online learning platform available to the IT team. / Software-Defined Networking (SDN) är en framväxande teknik inom nätverksdomänen. Konceptet är baserat på att frikoppla och abstrahera kontrollplan och dataplan för de traditionella nätverksenheterna. Separationen underlättar nätverksdrift och ger många fördelar såsom, snabbare leverans, bättre segmentering, skalbarhet, förbättrade kvalitet på tjänsten och kvalitet på upplevelsen. Trots många fördelar har SDN också utmaningar. Syftet med denna studie är att utforska de största utmaningarna med att implementera SDN-arkitektur i svenska organisationer. Fokus ligger på kunskapsklyftan som är en av de tidigare identifierade huvudutmaningarna, och hur svenska organisationer har hanterat dessa. En kvalitativ metod har valts för att genomföra denna studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att samla in data från sju olika organisationer, med hjälp av en blandning av målinriktat och snöbollsurval. En tematisk metod användes sedan för att generera kategorier och teman från den insamlade datan. Resultaten överensstämmer med tidigare studier när det gäller tekniska, ekonomiska och säkerhetsmässiga utmaningar. De tekniska utmaningarna var dock färre jämfört med tidigare studier. Ett nytt arbetssätt presenterades som en ny utmaning vid implementering av en SDN-lösning. Dessutom, nämndes kunskapsklyftan som en central utmaning inom svenska organisationer vid implementering och drift av SDN. Slutligen presenterades tydliga rekommendationer för att övervinna utmaningen med kunskapsgapet, från att konsultera en tredje part, att ha en tydlig plan, använda en flerfasprocess för SDN-implementering samt att ha en digital utbildningsplattform tillgänglig för IT-teamet.