El comercio internacional presenta gran cantidad de ventajas, entre las que se encuentran, en primer lugar, la promoción de la diversificación de la oferta exportable. De manera significativa, la inserción de productos locales en nuevos mercados significa mayor crecimiento económico. Sin duda, la implementación del Tratado de Libre Comercio Perú - Estados Unidos en el 2009 consolidó el libre acceso para productos agrícolas. Para ello, el instrumento de política comercial como el Tratados de Libre Comercio presente, permitió al Perú el acceso comercial a uno de los mercados más grande del mundo. Se destaca la importancia del libre comercio y acceso para productos agrícolas, los cuales acercan al Perú a distintas cadenas de producción mundial y, de esta manera, se presenta “La gran oportunidad para el Agro”. Ello es certificado e impulsado por el sector agroempresarial e instituciones del sector público con sus mecanismos de legitimación de libre comercio que dan apoyo y acceso para implementar la operalización del mismo. El objetivo de la presente investigación es analizar los factores comerciales que influyeron en las exportaciones de la partida arancelaria 20.05.99.1000, alcachofas preparadas o en conserva, durante los años 2008 - 2019, en el marco del TLC Perú - Estados Unidos. Para ello se hace uso de un enfoque de investigación mixto. Por un lado, se hace uso del enfoque cualitativo, en el cual se analiza la influencia del Tratado de Libre Comercio Perú – Estados Unidos y los sistemas de certificación como factores que influyeron en el flujo de las exportaciones de las alcachofas en conserva. Por otro lado, se hace uso del enfoque cuantitativo causal y correlacional utilizando técnicas econométricas en base a series de tiempo con información mensual desde 2008 hasta el 2019. Los hallazgos de la presente investigación muestran que la variación en las exportaciones de alcachofas en conserva se debe principalmente a la firma del acuerdo comercial TLC Perú – Estados Unidos, los sistemas de certificación y determinantes del mercado internacional como la demanda del producto por parte de Estados Unidos y la producción nacional del mismo. / International trade presents many advantages, which are, in the first place, the promotion of the diversification of the exportable offer. Significantly, the insertion of local products in new markets means greater economic growth. Undoubtedly, the implementation of the Peru - United States Free Trade Agreement in 2009 consolidated free access for agricultural products. For this, the trade policy instrument such as the present Free Trade Agreements allowed Peru commercial access to one of the largest markets in the world. The importance of free trade and access for agricultural products is highlighted, which brings Peru closer to different world production chains and, in this way, “The great opportunity for Agriculture” is presented. This is certified and promoted by the agribusiness sector and public sector institutions with their free trade legitimation mechanisms that give support and access to implement its operation. The objective of this investigation is to analyze the commercial factors that influenced exports under tariff heading 20.05.99.1000, prepared or preserved artichokes, during the years 2008 - 2019, within the framework of the Peru-United States FTA. For this, it is used a mixt research approach. On the one hand, it is used a qualitative approach, in which the influence of the Peru-United States Free Trade Agreement and the certification systems are analyzed as factors that influenced the flow of exports of canned artichokes. On the other hand, the causal and correlational quantitative approach is used using econometric techniques based on time series with monthly information from 2008 to 2019. The findings of this research show that the variation in exports of canned artichokes is mainly due to the signing of the Peru-United States FTA trade agreement, the certification systems and determinants of the international market such as the demand for the product by the United States and its national production. / Tesis

Energieffektivisering och energisnålare byggnader är idag viktiga faktorer inom byggbranschen. Det som ofta glöms bort, och där forskning saknas, är hur byggfukt påverkar energiförbrukningen. Examensarbetet avser att öka kunskaperna om byggfuktens konsekvenser genom att undersöka hur stort energibehovet är för uttorkning av byggfukt i betongkonstruktioner och undersöka om miljöcertifieringssystemen borde ta hänsyn till energiförbrukningen under produktionen då byggnader certifieras. Alla material och medium strävar efter att befinna sig i fuktmässig jämvikt med sin omgivning. För att byggmaterial ska torka ut till jämvikt krävs en förångning av byggfukt. Då ångbildning gör att materialet blir kallare ökar energibehovet för uppvärmning. I examensarbetet används fuktberäkningsprogrammen KFX03 och WUFI Pro 5.3 för att beräkna uttorkningsmängd och när den sker i betongkonstruktioner. För energiberäkningar programmerades en lathund i Excel för att snabbt och enkelt få fram energibehovet för uttorkning av en byggnad. Tre olika nyproducerade byggnader undersöktes för att uppskatta hur stor uppvärmd betongmängd nya byggnader har. Resultatet visar att energin från uttorkningen i byggnaderna gav en ökning på cirka 5 % relativt till värmeförsörjningen för 50 år, motsvarande drygt 2,5 års förbrukning. Arbetet tyder på att energiförbrukningen för uttorkning av byggfukt utgör en stor påverkan på en byggnads uppvärmningsbehov om också hänsyn tas till de olika uttorkningsförhållandena under produktion och förvaltning. Framförallt energiförluster under produktionen påverkar resultatet och kan förhöja det beräknade energibehovet. Miljö- och energicertifieringssystem borde därför i större utsträckning fokusera på energiförbrukningen under produktion än vad som görs idag. För att bättre kunna svara på i vilken utsträckning uttorkning av byggfukt påverkar energiförbrukningen bör jämförelser mellan olika vct-tal för betong genomföras samt energiberäkningar för att uppskatta energiförluster under produktion. Detta för att kunna svara på hur stor påverkan en byggnads produktionsskede har på miljön och därmed hur stor vikt skedet rimligen bör ha vid en miljöcertifiering. / Energy efficiency and low energy houses are today important factors within the building sector. What’s often forgotten, and with little or no research available, is how building moisture affect energy consumption.  The intention of the thesis is to increase the knowledge of building moistures consequence’s by investigating how large the energy is to dehydrate concrete structures and also to investigate if it should be taken in account by environmental certification when buildings are certified. All material and medium strives to be in moisture equilibrium with its environment. For building materials to dehydrate into equilibrium with its environment evaporation is required. Because evaporation makes the ambient temperature lower the energy consumption for heating increases. In the thesis the moisture calculation software’s KFX03 and WUFI Pro 5.3 are used to calculate the water quantity of dehydration and when it occurs in concrete structures. A fact sheet was programmed, in Excel, for fast and simple energy calculations of dehydration in a building. To estimate the quantity of heated concrete in new buildings three newly produced buildings where studied. The result shows that the energy for dehydrations increased a buildings heating by approximately 5 %, correspondent to roughly 2.5 years of consumption. The work indicates that building moisture has a relatively high impact on a buildings heating, when taking the different condition during construction and living in consideration. Therefore the current environment and energy certification systems should in greater regards focus on energy consumption during construction. To be able to better answer in which extent the drying of building moisture affects energy consumption comparisons should be done in concrete with different water-cement ratio and energy calculation to estimate energy losses during construction. Thus to answer how big effect a buildings construction phase has on the environment and thereby how big significance this phase should have on environment certifications.

L’agriculture biologique sort aujourd’hui des frontières des pays du Nord en se développant dans de nombreux pays dits du Sud. Cette dynamique a tout d’abord été celle d’un positionnement sur des filières d’export de produits à haute valeur ajoutée. Parallèlement à l’export, émergent dans un nombre croissant de pays en développement, et notamment au Kenya, des marchés domestiques. La thèse pose la question des dynamiques permettant l’émergence et le développement de ces nouveaux marchés. La recherche est structurée autour de quatre questions. La première porte sur les formes d’organisation des échanges de produits biologiques à Nairobi. À partir du cadre de l’économie néo-institutionnelle, nous expliquons comment, en l’absence de systèmes de certification crédibles, ces produits parviennent à être vendus avec premiums. La seconde question porte sur les conditions d’accès des producteurs à ces marchés. Il est fréquent de mettre en avant leur caractère plus rémunérateur. Or, une partie des producteurs qui pourraient effectivement vendre sur ces marchés privilégient les marchés conventionnels. À partir du concept de coûts de transaction, nous montrons le rôle de coûts de négociation et de suivi. Dans notre troisième chapitre, nous posons la question des effets de l’accès à ces marchés sur la diversification des cultures des producteurs, et par là sur la durabilité économique et environnementale de leurs exploitations. À partir des apports de la micro-économie, nos résultats confirment l’effet positif de l’accès aux marchés biologiques.Enfin, notre quatrième et dernier chapitre consiste en une analyse de l’efficacité de ces marchés et des conditions de leur pérennité. Nous proposons une grille d’analyse associant économie de l’information et analyse de la construction de la qualité. Elle nous permet de comparer les différents dispositifs de certification existant au Kenya. L’analyse montre que le dispositif le moins efficace est celui qui est amené à se développer, posant ainsi la question de la pérennité des marchés biologiques domestiques kenyans. / Over the past two decades the organic agro-food system has been transformed, extending beyond Northern countries and expanding in many so-called developing countries.This dynamic was first a positioning on high added value products’ export markets. Since several years, domestic markets have emerged in a growing number of developing countries, including Kenya. This thesis attempts to shed light on the dynamics explaining these new markets’ emergence and development. The research is based on four questions. The first one concerns the way organic transactions have been organized in Nairobi. Based on neo institutional economics, we explain how, in the absence of credible certification systems, these products are able to be sold with premium. The second question deals with the conditions of producers’ access to these markets. It is common to highlight that organic domestic Kenyan markets are more profitable than conventional ones. However, some producers, who could actually sell in these markets, prefer conventionalones. Thanks to the concept of transaction costs, we show the role of negotiation and monitoring transaction costs. Chapter 3 analyses the effects of selling on organic market on crops’ diversification, as a proxy of economic and environmental sustainability .Based on microeconomics’ contributions our results confirm the positive effect of organic markets. Finally, our fourth and final chapter provides an analysis of the conditions of these markets sustainability. We propose an analysis grid combining economy of information and quality construction approach, based on Hirschman (1970) works.This grid helps us comparing different certification and verification schemes existing in Kenya. Analysis shows that the least effective scheme is the one that is bound to grow,raising the question of the sustainability of Kenyan domestic organic markets.

Syfte: Syftet med detta arbete är att välja ett alternativt miljöcertifieringssystem som passar bättre för industriellt byggande av träsmåhus och även beskriva vilken nytta systemet har för både miljön och för trähusföretag inom industriellt byggande.Metod: Arbetet är baserat på kvalitativ metoder och där med används metoderna litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. En fallstudie har utförts på ett planerat projekt där en teoretisk certifiering av Miljöbyggnad har tillämpats. Detta har utförts med hjälp av intervjuer och litteraturstudie. För att kunna utföra en fallstudie har ett antal dokument analyserats som samlats in från Götenehus AB.Resultat: Resultatet redovisar skillnaderna på systemen när det kommer till teknik och administration. Författarna utgick sedan från relevanta faktorer och intervjuer som resulterade till att Miljöbyggnad valdes till det system som passar bättre för trähusföretag inom industriellt byggande. Resultatet av fallstudien som utfördes på byggnadsobjektet Riddersholm visade vilken nytta för miljön en teoretisk tillämpning av Miljöbyggnad har, exempelvis reducerat värmeeffektbehov. Studien visar även på nyttan för trähusföretag inom industriellt byggande som exempelvis att det stärker företagets varumärke.Konsekvenser: Med hjälp av certifieringssystemen blir det en mer underlättande process att förhålla sig till när man jobbar med miljöfrågor. Införandet av detta kan leda till många fördelar för företagen, då de får visa sig utåt och kan där med påvisa att de har ett miljötänk från start. Alla företag har inte den kompetensen inom området och behöver därför få en mjukstart för att komma in i det.Begränsningar: Arbetet har begränsats till de fyra vanligaste systemen i Sverige. En fallstudie har begränsats till området "Energi" i Miljöbyggnads som innefattar fyra indikatorer "Energianvändning", "Värmeeffektbehov", "Solvärmelast" samt "Energislag". / Purpose: The purpose of this work is to make a proposal for an alternative environmental certification system that fits better for industrial building of wooden houses and also describe the benefits the system has for both the environment and industrial construction companies.Method: The work is based on a qualitative approach, using the methods literature study, interviews and document analysis. A case study has been carried out on a planned project where a theoretical certification of environmental construction has been applied. This has been done through interviews and literature studies. In order to carry out the case study, a number of documents have been collected from Götenehus AB and analysed.Findings: The result reports the differences between the four systems when it comes to technology and administration. The authors then took consideration of relevant factors and conducted interviews in the choice of Miljöbyggnad for the system that fits better for industrial single-family-building companies. The outcome of the case study, that carried out on the construction project Riddersholm, shows the benefits for the environment a theoretical application of Miljöbyggnad has, for example reduced heat power requirements. The study also shows the benefits for industrial single-family-building companies, such as strengthening the company's brand.Implications: With the help of certification systems, the process to deal with environmental issues gets easier. The introduction of this can lead to many benefits for companies, as they may turn outwards and can prove that they have an environmental thinking from start. All companies do not have the skills in the field and therefore need a soft start to get into it.Limitations: The work has been limited to the four most common systems in Sweden. A case study has been confined to Miljöbyggnad energy area, which includes the first four indicators.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser. Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö. Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities’ inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen. Därefter diskuteras om och hur en kommun skulle kunna använda verktyget i stadsutvecklingsprojekt. I Västra Hamnen kom initiativet att använda BREEAM Communities från de privata markägarna. Dessa uppger att verktyget fungerat som ett stöd i hanteringen av hållbarhetsaspekter i de pågående projekten. Uppsatsen pekar på att BREEAM Communities också kan bidra med fördelar i kommunala plan- och exploateringsprocesser. Vid dessa processer har verktyget potential att fungera som ett stöd och ge inspiration för att integrera hållbarhetsaspekter. Verktygets tillämpbarhet har påverkats av att det är ett relativt nytt verktyg som utvecklas kontinuerligt. Under hösten 2012 lanserades en omarbetad version av verktyget med ett nytt och förenklat upplägg. Utveckling av BREEAM Communities och det faktum att Sweden Green Building Council avser att svenskanpassa och översätta manualen kommer underlätta användningen framöver, oavsett om verktyget används i syfte att certifiera ett stadsutvecklingsprojekt eller endast som stöd och inspiration. / The study aims to explore BREEAM Communities’ potential to be used as a tool within municipal planning in Sweden. Since a few years BREEAM Communities is being applied in two development projects in the Western Harbour in Malmö. The use of the tool was initiated by the private landowners Diligentia and PEAB for the development of Masthusen and Varvstaden. By qualitative interviews with employees at Diligentia, PEAB and Malmö Municipality the experiences of using the tool are being explored. The interviews took place during the spring 2012 and focus on BREEAM Communities’ impacts on the process and the sustainability issues being addressed within the projects, followed by a discussion on the possibilities for a municipality to use BREEAM Communities. Additional interviews with civil servants at Norrköping Municipality gave supplementary perspectives on the possibilities to use BREEAM Communities as a tool within urban planning. Likewise the private landowners express that BREEEAM Communities has been a tool for addressing and integrating sustainability aspects in the development of Masthusen and Varvsstaden, this study indicates that BREEAM Communities has potential to benefit in municipal urban planning. The tool has potential to provide support and inspiration to integrate sustainability aspects from an early stage throughout the process. BREEAM Communities is a rather new tool, and it is continuously developing which has impacts on its applicability. In 2012 a new, simplified and more streamlined scheme was launched. The development of the scheme and the fact that Sweden Green Building Council will make a Swedish adjustment and translation of BREEAM Communities the will simplify the use of tool significantly.

Submitted by Marco Antônio Amaral (marco.amaral@fgv.br) on 2013-08-30T16:43:10Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - Marco Antônio Teixeira de Amaral.pdf: 2105372 bytes, checksum: 22ca9c4fb5f213a3960d00b580e590de (MD5) / Approved for entry into archive by Janete de Oliveira Feitosa (janete.feitosa@fgv.br) on 2013-09-02T12:23:00Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Marco Antônio Teixeira de Amaral.pdf: 2105372 bytes, checksum: 22ca9c4fb5f213a3960d00b580e590de (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2013-09-10T12:22:12Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Marco Antônio Teixeira de Amaral.pdf: 2105372 bytes, checksum: 22ca9c4fb5f213a3960d00b580e590de (MD5) / Made available in DSpace on 2013-09-10T12:22:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação - Marco Antônio Teixeira de Amaral.pdf: 2105372 bytes, checksum: 22ca9c4fb5f213a3960d00b580e590de (MD5) Previous issue date: 2013-07-31 / A preocupação com o esgotamento dos recursos naturais e a conscientização sobre as questões ligadas à sustentabilidade provocaram o estudo em um setor que tem sido apontado como de grande importância para a transformação do meio ambiente: a construção civil. Com isso percebemos o surgimento de um conjunto de práticas e procedimentos visando as chamadas 'construções sustentáveis', que introduziram uma nova realidade comercial no segmento da construção civil. Para avaliar se uma construção é ou não sustentável surgiram os eco-labellings, que através de sistema de pontuação ou conceitos permitem avaliar qualitativamente em que grau de sustentabilidade uma edificação encontra-se. Em especial, o mercado brasileiro vem, desde 2004, buscando a certificação ambiental LEED; sendo assim, a presente dissertação tem como objetivo identificar, após quase uma década desde a primeira submissão de projeto brasileiro ao USGBC, quais ainda são as dificuldades enfrentadas no processo de certificação LEED. O referencial teórico reforçou que o segmento da construção civil contribui de duas formas para a degradação do meio ambiente: no consumo de recursos naturais e energéticos, e na geração de grande quantidade de resíduos. Por esse motivo, estudos nessa área são extremamente importantes para a transformação do meio ambiente, que, através da adoção de práticas construtivas sustentáveis poderá minimizar os impactos gerados. Neste trabalho, optou-se pela utilização de pesquisa exploratória quanto aos fins, uma vez que existe pouco conhecimento acumulado sobre a avaliação do processo de certificação LEED, e bibliográfica, complementada com pesquisa de campo, quanto ao meio, pois fundamenta-se em estudo desenvolvido com base em material publicado, complementado por entrevistas no campo. Este trabalho caracteriza-se por se um estudo introdutório à compreensão do tema e convida a estudos complementares mais abrangentes, dada a relevância do assunto nas três esferas de sustentabilidade: social, ambiental e econômica. / Concern about the depletion of natural resources and awareness of sustainability issues led the study in an industry that has been shown to be important for the transformation of the environment: construction. Thus we see the emergence of a set of practices and procedures for so-called 'sustainable buildings', which introduced a new commercial reality in the construction segment. To assess whether or not a building is sustainable eco-labellings emerged that through scoring system or concepts allow qualitatively evaluate the degree to which sustainability is a building. In particular, the Brazilian market has, since 2004, seeking LEED certification, so in this thesis aims to identify, after nearly a decade since the first submission to the USGBC Brazilian project, which still are the difficulties faced in the process LEED certification. The theoretical stressed that the construction industry contributes in two ways to the degradation of the environment: the consumption of energy and natural resources, and the generation of large amounts of waste. Therefore, studies in this area are extremely important for the transformation of the environment, which, through the adoption of sustainable building practices can minimize the impacts. In this work, we chose to use exploratory research as to the purposes, since there is little accumulates knowledge on the evaluation of the LEED certification process, and literature, complemented with field research, about the middle, because is based on a study supported on published material, supplemented by interviews in the field. This work is characterized by an introductory study to the understanding of the topic and invites further studies are more comprehensive, given the relevance of the subject in the three spheres of sustainability: social, environmental and economic.