Merger and Acquisition (M&A) is a widely adopted strategy in today's corporate landscape for acquiring a competitive edge. Despite its prevalence, M&As frequently encounter setbacks when the integration of existing IT systems is neglected. Therefore, undertaking a digital transformation becomes crucial to ensure the success of M&As. As a result of the merge, digital transformation brings about a significant shift in the way employees work, necessitating their acceptance and adaptation to the change for the transformation to be successful. This research investigates this phenomenon by conducting a case study on a recently merged organization consisting of five countries that employs digital transformation to create a cohesive work environment. From a leadership and communication perspective, this study explores soft factors that, in an early stage, can aggravate a digital transformation in a merged organization according to employees individual understanding and point of view. Specifically, the study identifies soft factors in the early stages that could aggravate the execution of the digital transformation and investigates how management and communication can address the soft factors. The study involved conducting 17 interviews with employees within the chosen organization. The data was analyzed using an analytical framework that was created by the authors called "Three Aspects During a Change Process at an Early Stage". The study identified 12 factors in the shape of soft values that could make the execution of the digital transformation more difficult and demonstrated that these factors can be addressed using the "Three Aspects During a Change Process at an Early Stage" analytical framework from a management and communication perspective. / M&A (Mergers & Acquisitions) är en strategi i dagens företagslandskap för att erhålla konkurrensfördelar. Trots dess utbredning stöter M&As ofta på hinder när integreringen av befintliga IT-system försummas. Därför blir genomförandet av en digital transformation avgörande för att säkerställa en M&As framgång. Som ett resultat av sammanslagningen kan digital transformation innebära en betydande förändring i hur anställda arbetar, vilket kräver deras acceptans och anpassning till förändringen för att transformationen ska bli framgångsrik. Denna studie undersöker detta fenomen genom att genomföra en fallstudie på en nyligen sammanslagen organisation i fem länder som använder digital transformation för att skapa ett enhetligt arbetssätt. Från ett lednings- och kommunikationsperspektiv undersöker denna studie mjuka värden som i ett tidigt skede kan komma att försvåra en digital transformation inom en organisation som genomgått en sammanslagning genom att tolka och förstå anställdas individuella uppfattningar och synsätt. Studien identifierar mjuka värden i ett tidigt skede som kan försvåra genomförandet av den digitala transformationen och undersöker hur ledning och kommunikation möjligtvis kan bemöta dessa faktorer. Studien involverar genomförandet av 17 intervjuer med anställda inom den valda organisationen. Empirin analyserades utifrån analysmodellen “De tre aspekterna under en förändringsprocess i ett tidigt skede", framtagen av författarna. Studien identifierade 12 faktorer, i form av mjuka värden, som kunde försvåra den digitala transformationen och visade att dessa faktorer kan hanteras med hjälp av analysmodellen utifrån ett ledarskaps- och kommunikationsperspektiv.

Byggsektorn behandlar en rad krav och regleringar. Detta för att både upprätthålla kvalitet i utförande men även i säkerhet för de anställda. Offensiv kvalitetsutveckling kan ses som riktlinje och ramverk för när företag genomför förbättringar och arbetar med kundfokuserad kvalitet. Om ett företag har en högre nivå av tyst och explicit kunskap tillsammans med en motvilja för förändring skapar detta i sin tur utmaningar, detta både inom nödvändiga förbättringar och hur dessa faktiskt genomförs med bra förändringsledning. Denna studie genomförs på den anonymiserade organisationen Byggbolaget. Verksamheten arbetar med dokumentation för riskhantering vid riskfyllda moment i byggprocessen, kallat arbetsberedning. Ledningen har en känsla av att utförandet och dokumentationen för denna process inte har den kvalitet som den bör. De behöver en förståelse för differensen mellan ledningens kommunikation och medarbetarnas utförande. Studien ämnar både att undersöka denna differens samt tillhandahålla förbättringsförslag till processen för arbetsberedningar och dess dokumentation.  Teorierna som ligger till grund för studien utgår från offensiv kvalitetsutveckling, organisationsförståelse, kommunikation samt förändringsledning. Med studiens kvalitativa metod och insamlande av data, genom intervjuer, dokumentinsamling och litteratur, visar resultatet att medarbetare ser dokumentationen och riskhanteringen som mycket viktigt. Dock är problemet att tid och resurser brister, detta trots stöd från ledning. Medarbetarna känner att de inte får de rätta möjligheterna till att utföra processen på bästa möjliga sätt. / The construction industry handles demands and regulations in order to assure both quality in the outcome as well as safety for the workers. TQM can be seen as a guide when a company does improvements and customer focused quality. If a company has a bigger level of tacit and explicit knowledge, together with the natural aversion towards changes, it creates challenges. Both in which improvements are needed, and in having a good change management process for those improvements. The study is carried out at the anonymized organization Byggbolaget. The company is working with documentation regarding risk assessments in specific hazardous moments in the construction process called work preparation. The management has a feeling that the execution and documentation around the process doesn’t have the quality it should. They are in need to understand the assumed gap between management and the employee’s execution. The study aims to investigate that gap as well as present improvement suggestions regarding both the process “Work preparations” and the documentation created during execution. The theory behind the analyses is TQM, organizational understanding, communication, and change management. With its qualitative method and gathering of data, from both interviews, documentation and literature, the result shows that the employees see the documentation, and doing the risk assessment as very important. The problem is that the time and resources are lacking even though the management expresses support for the execution. The employees don’t feel that the opportunities are given to execute the process in its best way.

This study addresses the issue of a high failure rate for digital transformations and the neglect of working with social aspects of technological changes by answering the question How can organizations work with change management within a digital transformation project to facilitate a change? The study follows a qualitative approach where a case study involving interviews was conducted at a globally leading manufacturing company within the automotive industry. The case study investigated a project which involved a new production concept with new technology and methods of working, which has inspired further projects and started a digital transformation journey at the case company. The topics highlighted in this study involve how people perceived resistance and readiness within the project, leadership, and how the digital change was designed. The study concluded: 1) the environment of the change does not necessarily affect the chosen approach 2) technology characteristics set scope and time frame, 3) analyzing people’s previous change experiences and ensuring voluntary participation may reduce resistance, 4) both task- and people oriented leaders are necessary, 5) digital projects may benefit from ensuring autonomy and a distance to hierarchical structures, 6) a digital strategy must be clearly formulated and communicated, and 7) both a project- and change management model should be adopted. Further research needs to be conducted on projects in different practical settings and conditions.

This study examines the development of Volvo Group Trucks Operations Powertrain Production (Volvo GTO PTP) in Skövde, focusing on the implementation of processes for new products intended for both internal and external customers. Previously, the company solely supplied products within the Volvo Group, functioning as an Original Equipment Manufacturer (OEM). With the opportunity to adhere to the supplier-specific quality standard IATF 16949:2016, an extension of the ISO 9001:2015 quality standard. Volvo GTO PTP aims to enhance product and process development through the adoption of the Advanced Product Quality Planning (APQP) method. Unlike the existing project models, Develop Product and Aftermarket Product Portfolio (DVP) and Project Steering Model (PSM), used by Volvo GTO PTP, the APQP method validates product and process development together.   This study investigates the relationship between the current project models, DVP and PSM, and the APQP model, identifying areas within APQP that require further development. Interviews and thematic analysis were conducted to assess the current state of APQP, with an evaluation matrix employed for quantitative analysis. Findings reveal a knowledge gap within Volvo GTO PTP, wherein comprehension of APQP activities and their correlation with DVP and PSM is lacking. Critical activities for execution and management within the APQP model include measurement system analysis (MSA), checking aids, records of customer-specific requirements, part submission warrant, and Production Part Approval Process (PPAP). Furthermore, organizational culture-related deficiencies contribute to the difficulties in adopting a holistic project perspective due to siloed working practices.    The integration of APQP in the existing project models is recommended to Volvo GTO PTP in Skövde, as many APQP activities are already established or easily implementable. This integration facilitates the clear definition and demonstration of interplay between different project models, clarifying deliveries and the release of product and process development. To avoid reactive approaches to problem management, it is advisable to explicitly define responsibility for risk management and activities within the APQP model. The demand for APQP activities emphasizes their interconnectedness and creates a natural flow within the project model, contributing to an improved organizational culture and understanding of APQP. Ultimately, the APQP model establishes favorable conditions for reducing quality-related costs during the introduction of new products and product changes, ensuring appropriate preparedness in quality management. Compliance with IATF 16949:2016 also offers Volvo GTO PTP in Skövde the opportunity to obtain certification.

This study investigates developing the psychosocial safety climate in manufacturing companies in Sweden, by offering insights into following questions: How can organizations work to promote a positive psychosocial safety climate? & How can change management possibly help to develop a psychosocial safety climate? The study employed a qualitative research strategy, specifically a case study, which included various interviews. The study investigated three different departments consisting of office-based personnel. The topics emphasized in this study are psychosocial hazards, psychosocial safety climate, and the factors that help in developing the psychosocial safety climate. Moreover, the topic of leadership in relation to developing psychosocial safety climate, and change management as a tool that may help in developing psychosocial safety climate were also highlighted. The study concluded that: leadership & management is the key factor in promoting a positive psychosocial safety climate, since it impacts other factors investigated in the study, supportive policies, effective communication, work design, training & awareness, and support, resources & employee participation. Moreover, while viewing the development of psychosocial safety climate as a change, three phases with unique activities in each are essential to achieve the goal of a positive psychosocial safety climate. The phases investigated are planning, implementing and reinforcing.

The Architecture, Engineering and Construction (AEC) industry is passive in employing innovative technologies and conducting change efforts. As a result, numerous companies in the AEC industry do not exploit many of the benefits, which otherwise can be achieved with digital innovations. When engaging with digital innovations, it is suggested to understand and verify the organizational capabilities of implementing new technologies instead of merely the capacity of the latest technologies considered. It is essential for organizations that go digital, to recognize a need for digital change while identifying the organizational obstacles that potentially can obstruct their change attempts. Hence, activities related to promoting and adopting new, innovative technologies are in practice concerned with change efforts, and challenges regarding how to implement and influence individuals to embrace them, thus making the best use of a considered digital tool. This research thesis explores how consultancy companies in the AEC industry are coping with the adoption and implemention of digital innovations. By taking the consultancy firm’s perspective, the thesis identifies, analyzes and addresses the main organizational obstacles that hinder digital adoption within the AEC industry. Methodologically, this research thesis builds on a qualitative single case study approach, seeking to achieve an understanding and analytical capability instead of a generalization. The qualitative means used involve 13 semi-structured interviews with employees at a Case Company as well as external experts working with digitalization and change management. Besides, through a literature review, the thesis compares and analyzes the findings from the interviews and how they are interrelated to existing literature regarding implementing digital innovations. The empirical results indicate that a main obstacle for implementing digital innovations at consultancy firms in the AEC industry is related to an inadequately articulated and mediated vision regarding the digital transformation process and the change required. The results show that the initiated and planned change projects are not systematically shared and communicated among the Case Company’s teams, and individuals alike. So, the practices for how the employees appropriately can proceed with an idea related to digital innovation are not widely understood nor shared. Accordingly, there is a lack of knowledge among managers and employees on why they should engage in digital change projects and how this can be done appropriately. Lastly, there is also a lack of time as well as financial and personal incentives allocated towards working with digital change. This research thesis emphasizes that an organizational vision, strategy, and procedures must be realized and mediated to all teams and individuals who are involved or affected by a digital change to address these obstacles. Managers and leaders need to foster the creation of change readiness required for the digital transformation process. This involves providing coworkers with sufficient prerequisites, mediating the change process and helping them to embrace it. For example, a) by explaining the benefits and the need for change, b) communicating and systematically informing the teams and individuals with the opportunities to develop necessary competences, and c) by offering guidance and managerial support. Still, it is essential to continuously evaluate change efforts to ensure that their outcome is valuable, instead of merely convincing individuals about the necessity of conducting a change. / Arkitektur, Ingenjör och Konstruktion (AEC) industrin beskrivs som passiv gällande att använda innovativ teknik och genomföra digital förändring. Därmed är det många företag inom AEC industrin som inte utnyttjar de fördelar som annars hade kunnat uppnås med digitala innovationer. När ett företag arbetar med digitala innovationer föreslås att man förstår och verifierar de organisatoriska kapaciteterna för att implementera en ny teknik istället för bara kapaciteten för den senaste teknologin som beaktas. För organisationer som strävar efter att bli digitalt adoptiva är det viktigt att urskilja ett behov om digital förändring och samtidigt identifiera de organisatoriska utmaningarna som potentiellt kan hindra deras förändringsförsök. När en verksamhet eftersträvar att främja och anta nya innovativa tekniker, så är det i praktiken ofta utmanande att influera individer att omfamna förändringen som dessa teknologier medför, och därmed utnyttja ett betraktat digitalt verktyg bäst. Denna forskningsuppsats undersöker hur konsultföretag i AEC-industrin klarar av implementeringen av digitala innovationer. Genom att ta ett konsultföretags perspektiv identifierar, analyserar och besvarar denna forskningsuppsats de viktigaste organisatoriska utmaningarna som hindrar digital adoption inom AEC-industrin. Forskningsmetoden bygger på en kvalitativ fallstudie som syftar till att uppnå en förståelse och analytisk förmåga istället för en generalisering. De kvalitativa medel som används involverar 13 semistrukturerade intervjuer med anställda på ett Case-företag samt externa experter som arbetar med digitalisering och förändringshantering. Genom att också utföra en litteraturstudie jämförs och analyseras resultaten från intervjuerna, samt hur de är relaterade till befintlig litteratur gällande implementering av digital innovation. Resultat visar att ett huvudhinder för att implementera digitala innovationer, för konsultföretag inom AEC-industrin, är en otillräckligt artikulerad och förmedlad vision om den digitala transformationsprocessen och den förändring som krävs. Planerade och påbörjade förändringsprojekt delas och kommuniceras inte heller systematiskt mellan Case-företagets teams och individer. Dessutom förstås eller delas inte metoderna för hur de anställda på ett lämpligt sätt kan gå vidare med en idé relaterad till digital innovation. Följaktligen saknas kunskap bland chefer och anställda om varför de ska engagera sig i digitala förändringsprojekt och hur detta kan göras på ett lämpligt sätt. Det saknas också tid såväl som ekonomiska och personliga incitament för att arbeta med digital förändring. För att hantera dessa hinder betonar denna forskningsuppsats att en organisatorisk vision, strategi och tillvägagångssätt måste realiseras och tydligt förmedlas till alla teams och individer som är involverade eller påverkade av en digital förändring. Chefer och ledare måste främja skapandet av en förändringsberedskap som krävs för den digitala transformationsprocessen. Detta involverar att ge kollegor tillräckliga förutsättningar, förmedla förändringsprocessen och hjälpa dem omfamna den. Till exempel, a) genom att förklara fördelarna och behovet av förändring, b) kommunicera och systematiskt informera teams och individer om möjligheterna för att utveckla nödvändiga kompetenser, c) genom att erbjuda vägledning och ledarstöd. Det är dock fortfarande viktigt att kontinuerligt utvärdera förändringsinsatser för att se till att deras resultat är värdefulla, istället för att endast övertyga individer om nödvändigheten av att genomföra en förändring.

No description available.

With the rapid growth of industry 4.0 and the digital age, we can see that the use of digital tools, systems and solutions are becoming more standardized in all sectors. We are currently witnessing these tools becoming a much more integral part of future industry and therefore putting pressure on current organizations to adapt. Digital maturity is a phenomenon that has gained an abundance of exposure in recent years, and the importance of this phenomenon grows in relation to the growth of the digital environment. According to academia, questions about companies’ digital status have recently become topical. Digital maturity can act as a portal for possibilities and change. For example, exploiting opportunities, implementing technological processes and averting business risks that stem from advanced technologies. Academic research in this field mainly concentrates on the quantitative aspects and therefore we have engaged in a qualitative approach in order to fill the gap within this field of research. Moreover, we have identified that studies and contemporary assessment models do not consider the importance of management and aspect of change to the necessary extent. Academia mentions the importance of converting digital maturity assessments to company actions through a systematic engagement from managers. However, most studies in the field have focused on either giving overviews on different perspectives of assessments or answered questions regarding the success rate of digital transformations, we believe that management and change management are key components to digital maturity and transformational success. A qualitative approach is therefore suitable because of the exploratory nature of our interests. To gather data, we conducted interviews with participants chosen through a purposive sampling technique. The purposive sampling method was chosen to achieve a better and more qualitative result since the participants all had expertise within the field of digital development, digital maturity measurements and management. The interview questions were based on theories in our conceptual framework and served as a foundation for the interview guide. The intention was to see if our initial theories on digital maturity transformation would match the views of the participants. By using a thematic analysis method, we connected the participants answers to our identified framework themes, potentially altering our conceptual framework. The original components of our conceptual framework were: Importance of management and change management, which included theories of organizations, people, change kaleidoscope, the theory of constraints, PDSA-cycle and RACI-model. The result of the study showed that our predicted components of importance of management and change management were essential for the success of digital maturity. Our underlying theories also matched the participants views. However, new theories and components were added based on the empirical findings. These were: long term solutions and strategies, strong and motivating leadership, project triangle and communication plans. Our study indicates that management and change management can be success factors in the process of becoming more digitally mature.

Organizations are changing and growing constantly, which leads to higher complexity in development processes. For the development of complex products in a systematic way, requirements provide support. At Scania, it is of interest to investigate how engineers in the company work with requirements since a new safety standard is set to be implemented, which entails a change in the work with requirements. Thus, the purpose of this study is to investigate the ambition for working with requirements at Scania and to identify factors that can impede a change improvement in requirement engineering. This study aids in providing support for applying new practices when implementing a new safety standard. Literature within the fields of organizational change, change management and requirement engineering are considered. A qualitative case study at an automotive OEM has been conducted, where data was collected through 21 semi-structured interviews and internal documents. The findings show that the ambition level from the company perspective is not clear at Scania, thus engineers and units at the company set their own individual ambition for working with requirements and work in different ways across the organization. Also, several impeding factors such as standardization and different processes have been identified that could impede a change initiative for an improvement in the requirement engineering process. The findings contribute to the understanding of engineers purposes and motivation for requirement engineering. Furthermore, a change initiative in requirement engineering is investigated, where the impeding factors for the change are identified. Also, safety critical system development using requirement engineering is explored. It is suggested that future studies could compare other units and companies requirement engineering, and also leverage qualitative methods. Originality – To the best knowledge of the authors this is the first study to examine change initiative using Schein’s change model in a requirement engineering setting. / Organisationer förändras och växer ständigt, vilket leder till högre komplexitet i utvecklingsprocesser. För utveckling av komplexa produkter på ett systematiskt sätt ger krav stöd. Hos Scania är det av intresse att undersöka hur ingenjörer arbetar med krav i företaget eftersom en ny säkerhetsstandard är på väg att implementeras, vilket innebär en förändring av kravarbetet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur ambitionen att arbeta med krav är hos Scania och att identifiera faktorer som kan hindra en förbättring av arbetet med krav. Denna studie bidrar med att ge stöd vid tillämpning av nya metoder under implementeringen av en ny säkerhetsstandard. Litteratur inom områdena organisationsförändring, förändringshantering och kravhantering beaktas. En kvalitativ fallstudie hos en fordonstillverkare har genomförts där data samlades in genom 21 semistrukturerade intervjuer och från interna dokument. Resultaten visar att ambitionsnivån från ett företagsperspektiv inte är tydligt på Scania, vilket gör att ingenjörerna eller avdelningar sätter en individuell ambition för att arbeta med krav och arbetar på olika sätt inom organisationen. Dessutom har flera faktorer så som standardisering och olika arbetssätt identifierats, vilka kan förhindra ett förändringsinitiativ för en förbättring av kravhanteringsprocessen. Resultaten bidrar till att förstå ingenjörers syften och motivationen för kravhantering. Vidare undersöks förändringsinitiativ inom kravhantering samt faktorer som kan förhindra förändringen. Dessutom undersöks hur säkerhetskritiska system utvecklas med användning av krav. Det föreslås att framtida studier kan jämföra andra enheters och företags kravhantering, och även utnyttja kvalitativa metoder. Originalitet – Enligt författarnas uppfattning är detta den första studien som undersöker förändringsinitiativ med Scheins förändringsmodell i samband med kravhantering.

Flygbranschen står inför en omfattande omställning för att uppnå nationella och internationella hållbarhetsmål. Hållbarhetsarbetet inom flygbranschen vilar på tre pelare: flygplan, flygplatser och flygtrafikledning. Flygplatser kommer att under lång tid utgöra gränssnittet där fast infrastruktur möter rörlig. Omställningen innebär införande av ny teknik som ställer nya krav och skapar nya kontaktytor mellan aktörer. Verksamhetsfält fusioneras och skapar nya områden i en bransch som traditionellt är styrd av internationell lagstiftning, överenskommelser och konventioner. Innovation och nytänkande bromsas ofta av rigiditet i regelverk som har utvecklats till stelbenthet i attityder vilket ytterligare försvårar innovativ utveckling. På grund av att Norrköping Airport AB har svårigheter med att hantera inkommande förfrågningar har möjligheter att underlätta ärendehanteringen undersökts. För att kartlägga arbetssätt och skapa verktyg har teorier och metoder ur kvalitetsteknik använts, främst offensiv kvalitetsutveckling och Lean management. Intervjuer av nyckelpersoner vid Norrköping Airport har utgjort huvuddelen av datainsamlingen som har analyserats främst med avseende på nuvarande tillvägagångssätt. Studien resulterade i en kartläggning av nuvarande arbetssätt och ett förslag till en initial bedömningsmetod av inkommande förfrågningar i form av en checklista. Slutsatserna visar att dagens hanteringsmetod saknar struktur. Ett konsekvent sätt att hantera kundfokus, kvalitet i ärendehanteringen och att se hanteringen av komplexa förfrågningar som en process kan underlätta förbättringsarbetet. Tidigare forskning har visat att det är utmanande att hantera ärenden med dynamiska och föränderliga förutsättningar. Studiens bidrag är att användningen av det föreslagna verktyget kan effektivisera och påskynda initieringen av sidoprocesser, vilket i sin tur minskar den totala tidsåtgången för ärendehanteringen. / Aviation industry is facing a major change to comply with and fulfill national and international sustainability goals. Sustainability work within the aviation industry encompasses aircraft, aerodromes and air traffic management. Aerodromes are likely to remain the main interface between fixed and mobile infrastructure. The transition involves introduction of new technology, creating new requirements and contact surfaces between stakeholders. Fields of operation merge and create new areas, governed by international law, agreements and conventions where innovative thinking is held back by regulative rigidity and rigidity in attitudes, restraining innovating development. Due to difficulties in managing complexity in inquiries, possibilities in facilitating case management have been researched. When mapping working methods and creating the suggested tool, theories and methods from areas of quality engineering, offensive quality development and Lean Management have been used. Data collection has been done by interviewing key personnel at Norrköping Airport AB. Data have been analysed primarily to map the current way of managing inquiries. The research resulted in proposing an easy-to-use tool for making initial judgements concerning inquiries. Conclusions drawn, show lack of structure in the current management of inquiries. A consistent way of managing customer focus, case management quality and to consider management of complex inquiries as processes, could facilitate improvement activities. Previous research has shown that managing matters during dynamic and variable circumstances is challenging. The contribution of this research is that use of the proposed tool may improve effectiveness in case management and to speed up starting necessary side processes, affecting total time consumption.