Cette thèse porte sur l'acquisition et le développement de la négation chez deux enfants monolingues anglaise et française, filmées entre 10 mois et 4 ans et 2 mois (66h) en interactions naturelles avec leur mère. Nous adoptons une perspective constructiviste et fonctionnaliste de la langue (Tomasello 2003) en tissant des liens avec la théorie des opérations énonciatives, la socialisation langagière et avec les études sur la gestualité. Notre définition du langage est large car nous analysons toutes les ressources sémiotiques dont le locuteur dispose pour se positionner en interaction. À l'aide d'un système de codage multimodal qui repose sur l'utilisation de logiciels compatibles, nous menons des analyses qualitatives et quantitatives de l'usage des modalités verbales et non-verbales pour l'expression de la négation chez l'enfant avant 4 ans.Après avoir présenté l'ancrage théorique (partie 1) et notre méthode (partie 2), nous montrons que la négation correspond à un grand nombre de fonctions pragmatiques qui sont exprimées à l'aide de la synchronisation de modalités distinctes (partie 3). Les résultats indiquent que distinguer le rôle des modalités dans la construction de l’énoncé permet de travailler sur la complexité du langage. Concernant la négation, nous observons qu’il s’agit d’une opération énonciative qui ne repose pas systématiquement sur les mêmes formes selon la fonction exprimée.Cette recherche montre que l'usage synchronisé de plusieurs modalités en contexte de négation est une compétence linguistique et cognitive. En outre, les formes négatives s’enrichissent et se spécialisent après 3 ans pour permettre l’expression d’intentions communicatives variées. / This research focuses on the acquisition and the development of negation in two monolingual French and English children filmed from 10 months to 4 years and 2 months old (66 hours) in natural mother-child dyadic interactions.We use a functionalist and constructivist theoretical approach (Tomasello 2003) but we also bring together French utter-centred approach to language, language socialisation and gesture studies. Our definition of language encompasses all verbal and non-verbal means of expression speakers use to position themselves within interaction. We developed a multimodal coding system relying on the use of several compatible programs to combine qualitative and quantitative analyses. This method offers the opportunity to investigate the expression of negation in verbal and non-verbal modalities in children under 4.After laying the theoretical background (Part 1), we will present our methodology (Part 2). Results show that negation refers to a vast range of pragmatic functions whose expression is fully embodied because it is conveyed through the synchronisation of several modalities of expression (Part 3). Our analysis of the interplay of modalities in the construction of meaning happens to be a great locus to account for the complexity of language. We also observe that negation is a meta-category which can be expressed by a variety of forms.Our research shows that the usage of synchronised modalities in negative contexts can be considered a linguistic and cognitive skill. Moreover, the set of forms for negation develops and specialises after 3 years and helps the child express various communicative intentions linked to negation.

Cette thèse propose une analyse multimodale de l’expression des émotions chez deux enfants américaines et leurs parents monolingues. Les enfants ont été filmées entre 11 mois et 3 and et 10 mois pour l’une et entre 1 an et 1 mois et 4 ans pour l’autre au cours d’interactions spontanées en milieu familial. Nous adoptons une définition du langage large car toutes les ressources sémiotiques sont à prendre en compte : ressources verbales (lexique, marqueurs grammaticaux), vocales (vocalisations), gestuelles et corporelles (gestes, expressions faciales, actions).Nous nous concentrons sur l’acquisition et le développement des marqueurs verbaux et non verbaux exprimant les émotions chez l’enfant et sur l’usage de ces marqueurs chez l’adulte. Nous montrons que des profils expressifs bien précis et distincts semblent déjà émerger chez les enfants, grandement influencés par l’input auquel ils sont exposés chaque jour.Au plan théorique, notre recherche s’inscrit dans une approche constructiviste et fonctionnaliste de la langue (Tomasello, 2003) et nous analysons les données à l’aune de la socialisation langagière, et des études sur la gestualité et les expressions faciales comme vecteurs d’informations communicationnelles. Au plan méthodologique, nous réalisons des analyses quantitatives et qualitatives afin d’éclairer les comportements propres à chaque locuteur.Après avoir exposé notre socle théorique et notre méthodologie (partie I), nous révélons nos résultats sur l’expression de trois émotions (colère, joie, et tristesse) chez les locuteurs adultes et enfants (partie II). Nos résultats suggèrent que le développement linguistique des enfants n’a pas d’incidence sur l’expression de leurs émotions, mais que l’input et les attitudes parentales jouent un rôle majeur dans l’acquisition et le développement de chaque modalité et dans la transmission de modèles expressifs. / This research provides a multimodal analysis of the expression of emotion in two monolingual American children and their parents. The children were filmed in natural interactions in a family setting from the ages of 11 months to 3 years 10 months, and from 1 year 1 month to 4 years.We adopted a broad definition of language in this research which encompasses various semiotic resources – from verbal resources (lexicon and grammatical features), to nonverbal (vocalizations, facial expressions, and gestures). We focus on the children’s acquisition and development of these verbal and nonverbal markers and on how they are used by their parents. Our research shows that children develop specific and distinct communicational patterns, which are greatly influenced by the input to which they are exposed.From a theoretical perspective, our research draws from a constructivist and functionalist approach (Tomasello, 2003), and our data is analyzed in light of language socialization and of studies which have shown that facial expressions and gestures are used as communicational signals in face-to-face dialogue. Our methodology combines quantitative and qualitative methods to investigate each speaker’s verbal and nonverbal behavior when expressing emotions.Having outlined our theoretical and methodological foundation (Part I), we present our results on the expression of three emotions (happiness, sadness, and anger) in children and adults (Part II). Our research suggests that while children’s linguistic development has little impact on the richness of their emotional expression parental input and attitudes both play a crucial role in the acquisition of each modality and in the transmission of communicational patterns.

Repetitions in child-directed speech (CDS) have been shown to vary over time, and are suggested to affect first language acquisition. Correlations between verbal contents of repetitions in CDS and children’s language development have been suggested. The verbal contents of repetitions in Swedish CDS have not yet been investigated. The aim of this study was to examine the verbal contents of repetitions in Swedish CDS during the child’s first 2 years and possible changes in proportions of repetitions during the same time span. Verbal contents of repetitions in parents’ speech in 10 parent-child dyads as the children were 3, 6, 9, 12 and 24 months old were investigated focusing on word classes, sentence types and whole-constituent change. The results were compared to the children’s productive vocabularies at the age of 30 months. Possible occurrences of item-based constructions and frequent frames in the repetitions were also examined. The overall results revealed patterns concerning change in verbal contents in repetitions over time and correlations between verbal contents in repetitions and child language development. Two proposals were made: parents adjust the complexity of their speech to linguistic developmental stages of their children, and linguistic variation in the input increases as the child grows older. / Repetitioner i barnriktat tal (BRT) har visat sig variera över tid, och har föreslagits påverka förstaspåksinlärning. Även ett samband mellan det verbala innehållet i repetitioner i BRT och barns språkutveckling har föreslagits. Det verbala innehållet i repetitioner i svenskt BRT har inte undersökts tidigare. Syftet med denna studie var att undersöka det verbala innehållet i repetitioner i svenskt BRT under barnets två första år och möjliga förändringar gällande andelen repetitioner under samma tidsperiod. Det verbala innehållet i repetitioner i föräldrars tal hos tio förälder-barn-dyader då barnen var 3, 6, 9, 12 och 24 månader gamla undersöktes med fokus på ordklasser, satstyper och förändringar gällande konstituenter. Resultaten jämfördes med barnens produktiva ordförråd vid 30 månaders ålder. Även den möjliga förekomsten av typbaserade konstruktioner (item-based constructions) och frekventa ramar (frequent frames) undersöktes. De övergripande resultaten uppvisade mönster gällande förändringar inom det verbala innehållet i repetitioner över tid samt ett samband mellan det verbala innehållet i repetitioner och barns språkutveckling. Två antaganden gjordes: föräldrar justerar komplexiteten i sitt tal efter språkliga utvecklingsfaser hos sina barn, och den språkliga variationen i inputen ökar med barnets ålder. / MINT: Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MAW 2011.007)

The subject of this thesis is presence of endpoints in child-directed speech of Czech native speakers. It is based on researches, which show that czech language prefers holistic perspective. This occur for exemple in description of the motion event; a speaker tends to include the endpoint. Thanks to its holistic perspective, Czech language is unique among other Slavic languages, which use a phasal perspective. The phasal perspective highlights the motion process instead of the endpoint. There are several reasons, why Czech language uses holistic perspective: the most common is the proximity to German langugae, which also uses holistic perspective, and specific category of aspect. My thesis examines whether children can learn one of the feature of the holistic perspective, often referring to endpoints in the description of motion events. Research data consists in transcribing informal conversations between children and parents over incentives made for this purpose. I examine total amount od endpoints and how they are expressed. The analysis of the data proves high concentration of endpoints and also proves, that parents direct child's attention to them.

Objective and aim: Adults use child-directed-speech in their interaction with infants,w hich has been confirmed to have positive effects on their language learning. This study was a part of the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI). Within this project, a new intervention model has been developed for caregivers of children with a hearing impairment, called the Prevention Education Program forParents (PEPP). The purpose of the present study was to investigate whether caregiver’s use of child-directed speech differed between a structured play situation and in home environment. The aim was also to evaluate the PEPP model's methods of analysis; video and LENA-recording, concerning measurement of child-directed speech in a structured play situation. Data from the present study were also collected as reference data for the Words make a difference. Methods: The study involved four families with typically hearing infants aged 0-7months and their caregivers. Data collection was undertaken using PEPP's evaluation methods in a short, structured play situation and a full day recording in a home environment. Results and conlusion: In some cases, the care-givers’ use of child-directed speech differed between the structured play situation and the full-day recording in the home environment. The two data collection methods (audio recording and video recording) during the structured play situation were in good agreement regarding the use of child directed speech. The conclusion is that the PEPP model is a functional method for examining the spoken language environment of infants. Bakgrund och syfte: Barnriktat tal (BRT) används av vuxna i samspel med små barn och har visat sig innebära positiva effekter för språkinlärningen. Denna studie var en del av Ord gör skillnad- projektet på Karolinska Institutet (KI) där en ny interventionsmodell för föräldrar till barn med hörselnedsättning utvecklas: Prevention Education Program for Parents (PEPP). Den aktuella studiens syfte var att undersöka spädbarns talspråksmiljö och om föräldrars användning av BRT skiljer sig mellan en strukturerad leksituation och i hemmiljö. Syftet var också att utvärdera PEPP- modellens bedömningsmetoder; LENA-inspelning och videoinspelning. Metod: I studien deltog fyra normalhörande spädbarn i åldrarna 0-7 månader och deras mammor. Datainsamlingen gjordes med hjälp av PEPP:s bedömningsmetoder dels under en kort strukturerad leksituation dels genom en heldagsinspelning i hemmiljö. BRT analyserades utifrån fem språkspecifika särdrag; segmentell fonologi, prosodi, syntax, ordförråd och pragmatik. Resultat och slutsatser: Användning av BRT skiljde sig i enstaka fall mellan den strukturerade leksituationen och heldagsinspelningen i hemmiljö. De två bedömningsmetoderna stämde väl överens med avseende på användningen av BRT under den strukturerade leksituationen. Slutsatsen är att PEPP-modellens bedömningsmetoder är användbara vid undersökning av talspråksmiljön hos spädbarn i åldrarna 0-7 mån gällande BRT och kan med fördel användas i föräldrahandledning. Resultaten från den här studien kan komma att användas för metodutveckling av PEPP- modellen och även som referensdata till Ord gör skillnad- projektet.

En stor del av den tidiga språkutvecklingen sker i samspel med vuxna, och kommunikationen mellan vårdnadshavare och deras små barn är därför särskilt betydelsefull. Vuxna anpassar ofta sitt sätt att tala till små barn genom att göra anpassningar i de språkliga parametrarna prosodi, segmentell fonologi, syntax, pragmatik och ordförråd. Dessa anpassningar kallas ofta för barnriktat tal (BRT) och har visat sig ha både en kortsiktig såväl som långsiktig positiv inverkan på barns tidiga språkutveckling. Tidigare forskning gällande barns tal- och språkmiljö har främst fokuserat på kommunikationen mellan kvinnliga vårdnadshavare och deras små barn. Det finns därmed ett behov av forskning som undersöker manliga vårdnadshavares kommunikation, särskilt med fokus på kvalitativa aspekter så som användandet av BRT. Inom Ord gör skillnad-projektet på KI utvecklas en ny interventionsmetod, Preventive Education Program for Parents (PEPP). I metoden kartläggs kvantitativa och kvalitativa aspekter av barns tal- och språkmiljö med hjälp av Language ENvironment Analysis (LENA), videoinspelning och ett framtaget PEPP-protokoll. I föreliggande studie undersöktes förekomsten av de parametrar som utgör BRT i manliga vårdnadshavares kommunikation med sina små barn. Mer specifikt undersöktes förekomst eller icke förekomst av parametrarna samt mest respektive minst förekommande parameter. Studien syftade även till att undersöka om PEPP-protokollets nuvarande beskrivningar av parametrarna kan användas för att bedöma förekomst av BRT. I studien deltog 6 manliga vårdnadshavare och deras barn i åldrarna 0 till 12 månader. Material från barnens tal- och språkmiljö samlades in med videoinspelning under en strukturerad leksituation och med LENA under en heldag i hemmiljö. Användandet av BRT analyserades både med hjälp av PEPP-metodens bedömningsprotokoll samt genom en kompletterande uppskattning av mest respektive minst förekommande parameter. Resultaten visade att 5 av 5 parametrar som utgör BRT förekom i samtliga deltagares kommunikation i hemmiljön samt i majoriteten av deltagarnas kommunikation under den strukturerade leksituationen. För hälften av deltagarna noterades parametern pragmatik som mest förekommande parameter och segmentell fonologi som minst förekommande parameter. I studien påtalas brister gällande PEPP-protokollets beskrivningar av parametrarna och författarna presenterar förslag på förbättringsåtgärder. / A large part of early language development takes place in interaction with adults, and the communication between caregivers and their young children is therefore particularly important for the child’s language development. Adults often adapt their way of speaking to young children by making adjustments in the linguistic parameters’ prosody, segmental phonology, syntax, pragmatics and vocabulary. These adaptations are often referred to as child-directed speech (CDS) and have been shown to have both adirect, as well as long-term positive impact on young children's language development. Previous research on children's speech and language environment has mainly focused on communication between female caregivers and their young children. Therefore, there is a need for research that examines male caregivers’ communication, especially with focus on qualitative aspects such as the use of CDS. Within the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI), researchers are developing a new intervention method, Preventive Education Program for Parents (PEPP). The method maps quantitative and qualitative aspects of children's speech and language environment using Language ENvironment Analysis (LENA), video recordings and a protocol developed within PEPP. The present study explored the occurrence of the parameters that constitute CDS in male caregivers' communication with their young children. More specifically, the occurrence or non-occurrence of the parameters as well as the most and least occurring parameter were examined. The study also aimed to investigate whether the PEPP protocol's current descriptions of the parameters could be used to assess the occurrence of CDS. The study involved 6 male caregivers and their children aged 0 to 12 months. Data from the children's speech and language environment were collected with a short video recording during a structured play situation, and with LENA from a daylong recording in the child’s natural home setting. The use of CDS was analyzed both by using the PEPP protocol, and well as by a supplementary estimation of the most and least occurring parameter. The results showed that 5 out of 5 parameters that constitute CDS occurred in all participants' communication in the natural home setting as well as in the majority of the participants' communication during the structured play situation. For half of the participants, pragmatics was noted as the most occurring parameter, and segmental phonology as the least occurring parameter. The current study highlights shortcomings regarding the PEPP protocol's descriptions of the parameters and the authors proposes suggestions for improvement of the PEPP method.