Enligt Statistiska Centralbyrån [SCB] föddes det år 2008 109 301 barn i Sverige. Utöver dessa föddes det cirka 600 barn som dött i livmodern innan förlossning. Intrauterin fosterdöd innebär att barn föds döda efter graviditetsvecka 22. Tidigare forskning belyser vikten av att barnmorskor har ett individuellt synsätt vid mötet med par vid intrauterin fosterdöd. Forskningen åskådliggör även hur föräldrar upplevt det stöd som givits under förlossningen. Det finns dock relativt lite forskning kring hur barnmorskor stödjer vid intrauterin fosterdöd. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur barnmorskor upplever sitt stöd i samband med förlossning vid intrauterin fosterdöd. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Fem barnmorskor intervjuades på två förlossningsavdelningar i Västra Götaland och Örebro län. I analysprocessen framkom tre huvudkategorier;individanpassa, ge tid och vara ett verktyg. Resultatet visar att barnmorskors stöd under förlossning inriktar sig på att låta paren styra informationsflödet och genom närvaro lyssna in behoven. Det var av vikt att ge paren tid i förlossningsarbetet men även tid i mötet med barnet. För att stödja bör barnmorskan känna sig trygg både i sig själv och i sin profession. En trygghet kring sin egen syn på döden var också av betydelse i stödet. / According to the Swedish bureau of Statistics [SCB] there were 109 301 children born in Sweden during 2008, in addition to these there where also approximately 600 stillborn children. Intrauterine fetal death means that the child has died in the womb after the 22nd week of pregnancy. Previous research highlights the importance of the midwives´ individual approach to parents with a stillborn child. Research also illustrates how parents experienced the support given during delivery. However, there is a limited amount of research done on how midwives support the parents of a stillborn child. The aim of this study was there for to investigate how midwives experience there support during delivery of a stillborn child. The method used was qualitative content analysis with an inductive approach. Five midwives were interviewed at two maternity wards in Västra Götaland and Örebro County. The analysis process revealed three main categories; adjust to the individual, to give time and to be a tool. The result shows that midwife´s support during delivery focuses on allowing couples to control the flow of information and by being present judge the parents´ needs. It is important to give the parents time both during delivery and to spend time with the stillborn child. To be able to support, the midwife need to feel confident both personally and professionally. It was also significant what the midwife´s own view on death was.

No description available.

The purpose of this thesis was to determine whether couples gained any knowledge as a result of attending expectant parent classes.A pre-class and post-class questionnaire was utilized to evaluate the learning. Areas covered were pre-labor symptoms, labor and delivery, activities post partum period, the newborn, family relationships, family planning, and relaxation and breathing patterns. Some couples were observed during labor and delivery to evaluate the use of the relaxation and breathing patterns and the husband's participation.This study indicated that husbands and wives did learn as a result of attending the expectant parent classes. It also indicated that the husbands actively participated in the labor and delivery phases and that the relaxation and breathing patterns were utilized to various degrees during labor and delivery.Ball State UniversityMuncie, IN 47306

The doctoral dissertation “Waterbirth and Russian-American Exchange: From the Iron Curtain to Facebook” presents the social history of the Russian waterbirth movement, from the Cold War epoch to the present. One of the first ethnographies to examine Russian-American cultural exchange, this study fills a number of gaps in both Russian and American cultural history, bringing together the issues of religion, science, gender, body politics and the state. By drawing on interviews with Russian and American birth practitioners, as well as participant observation of the birthing practices on both continents, I seek to define their agendas for the development of alternative ideologies and practices, as well as their specific effects, experienced on both global and local scales. In particular, I attempt to problematize the conventional narratives of globalization and biomedicalization, presenting “local” cultures either as passive victims of the dominant Western agent or rebels exercising futile resistance. Despite the turbulent effects of Western intervention into the Russian value system and everyday practices, the local culture of Russia proved capable of producing, promoting, and communicating to the world particular models and schemes that proved to be viable, went global, and affected the vision of the body and self in the Western world. By examining the case of the waterbirth movement, the project seeks to enrich current understanding of the information flows between Russia and the West. By looking at Russian and American utopian projects, which center on science, nature, tradition and globalization, and carefully tracing their sources, origins, mutual impacts and conflicts, we can get a better understanding of the formation and distribution of authoritative knowledge on global and local levels. An empirical study of this specific set of problems is expected to stimulate a valuable insight into the mechanisms governing the relationships between social orders, complex transnational identity formation, and global/local knowledge production in late modern societies.

Research has shown fear of childbirth to be as common among men as women, but the phenomenon has not been as studied among men. Some men have trouble talking about their fear and therefore don’t get the support that they need. Where to go to get help is not so obvious for these men. The name mostly used for this clinic is Aurora. Men and women come here to get help and support to process their fears and plan for the upcoming delivery. Aurora is also available after a traumatic deliver to process the experience. The aim of this study was to describe men’s experiences of Aurora clinics as husband/partner accompanying a woman with fear of childbirth, and to investigate the existence of fear among the men themselves. Questionnaires were sent to 41 men, of who 27 answered who took part in Aurora clinic at a hospital in south of Sweden. The data was analyzed descriptive, with Chi-2 test and Wilcoxon Signed Ranks Test. The results showed that all part taking men suffered from fear of childbirth to some extent, but the men chose to take part in Aurora mainly to support the woman. The men felt confirmed, supported and taken seriously. Most men had a positive childbirth experience after taking part in Aurora. A surprising find was that few men stated that a birth plan had been established, even thou this should be routine. The findings were surprisingly positive. The midwife giving antenatal care, is the one how should identify fear of childbirth in men and women, but no specific measures are taken to find them. In our study we found several men who were afraid of childbirth, who hadn’t been discovered before. Screening all parents-to-be for fear of childbirth could possibly be a way to find more. / Studier visar att förlossningsrelaterad rädsla och oro är ungefär lika vanligt hos män som hos kvinnor, men ämnet är inte lika väl belyst ur ett manligt perspektiv. Vissa män har svårt att tala om sin rädsla och får därför inte det stöd de behöver. Vart de rädda männen ska vända sig för att få hjälp är heller inte alltid så självklart. Den verksamhet som finns för förlossningsrädda kallas oftast Auroraverksamhet. Hit kan kvinnor och män vända sig för att få stöd och hjälp att bearbeta sin rädsla och planera inför kommande förlossning. Det finns även möjlighet till kontakt med Aurora efter traumatisk förlossning för att bearbeta händelsen. Syftet med denna studie var att undersöka mäns erfarenheter av Auroraverksamheten som medföljande make/sambo till förlossningsrädd kvinna, samt förekomst av rädsla/oro hos männen själva. En enkät skickades ut till 41 män som deltagit vid Auroraverksamheten vid en kvinnoklinik i södra Sverige, 27 svarade. Studien hade en kvantitativ ansats. Studien analyserades med deskriptiv statistik, Chi-2 test och Wilcoxon Signed Ranks Test. Resultatet visade att alla män som deltog i studien själva upplevde viss förlossningsrädsla. Trots detta hade männen till största del deltagit för att stötta kvinnan. Vid besöken på Aurora kände sig männen bekräftade, hjälpta och tagna på allvar. De flesta hade en positiv förlossningsupplevelse efter besöken. Ett förvånande resultat var att få av männen uppgav att en förlossningsplan upprättats, då detta bör vara rutin vid Auroraverksamheten. Resultaten var överraskande positiva. Barnmorskorna på mödrahälsovården är de som ska identifiera förlossningsrädsla hos både kvinnor och män, men i dagsläget görs inga speciella åtgärder för att finna dem. Möjligen kan någon form av screening göra att fler får hjälp, då vi genom enkätens frågor funnit flera ej tidigare identifierade förlossningsrädda män.

Förlossningsrädsla utgör en speciell utmaning för mödrahälsovården och förlossningsvården.En konsekvens av rädslan är att kvinnor allt oftare kräver kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som ligger till grund för förlossningsrädsla samt att ta reda på hur omvårdnadspersonal kan ge stärkande omvårdnad till denna sårbara grupp. Metoden var en systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar. Materialet till litteraturstudien identifierades via datoriserad och manuell sökning i databaser och tidsskrifter på Högskolan Dalarnas bibliotek samt sjukhus biblioteket på Falu Lasarett. Sökningen gjordes i databaserna ELIN@dalarna, Pub Med, Swe Med, Libris och Google sholar. Sökord som användes var: Fear of childbirth. Resultatet visade att rädslans innehåll och natur hänger samman med kvinnans personliga förutsättningar samt den sociala situation hon lever i. En slutsats blev att många kvinnor behöver hjälp för sin oro inför förlossningen och många har i högre grad än andra väntande kvinnor haft besvär med psykisk ohälsa. En viktig förutsättning för ett optimalt och professionellt bemötande av den förlossningsrädda kvinnan är ett gott samarbete mellan hela vårdkedjan, så alla har samma synsätt. Genom att alla säger samma saker skapas en trygghet.

The Merge Policy for the Vocational and Senior High Schools in Tainan City and County. Abstract The declining childbirth rate and the marketization of education have been the focuses of the education system in recent years and have led to the rearrangement of the social resources and present educational policy. The aim of this study is to explore the merge policy of the vocational and senior high schools in the modern society and education system. This research drew the conclusion through the vocational and senior high school principals¡¦ interviews and SWOT analysis. The following suggestions are four steps: plan, operation process, result, and trace the effect. Besides, the school merging policy could be divided into alliances model, efficiency merging model and cooperating merging model depends on the crisis, organization growth policy and public strategic decisions. In order to merge the schools successfully and keep the local cultures, it¡¦s necessary to combine the external resources and build the cooperating systems. The further research can develop the concrete evaluation indexes about keeping the specific characteristics of the remote schools to be the tool to evaluate the merging effect.

<p>Enligt Statistiska Centralbyrån [SCB] föddes det år 2008 109 301 barn i Sverige. Utöver dessa föddes det cirka 600 barn som dött i livmodern innan förlossning. Intrauterin fosterdöd innebär att barn föds döda efter graviditetsvecka 22. Tidigare forskning belyser vikten av att barnmorskor har ett individuellt synsätt vid mötet med par vid intrauterin fosterdöd. Forskningen åskådliggör även hur föräldrar upplevt det stöd som givits under förlossningen. Det finns dock relativt lite forskning kring hur barnmorskor stödjer vid intrauterin fosterdöd. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur barnmorskor upplever sitt stöd i samband med förlossning vid intrauterin fosterdöd. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Fem barnmorskor intervjuades på två förlossningsavdelningar i Västra Götaland och Örebro län. I analysprocessen framkom tre huvudkategorier;<em>individanpassa, ge tid</em> och <em>vara ett verktyg.</em> Resultatet visar att barnmorskors stöd under förlossning inriktar sig på att låta paren styra informationsflödet och genom närvaro lyssna in behoven. Det var av vikt att ge paren tid i förlossningsarbetet men även tid i mötet med barnet. För att stödja bör barnmorskan känna sig trygg både i sig själv och i sin profession. En trygghet kring sin egen syn på döden var också av betydelse i stödet.</p> / <p>According to the Swedish bureau of Statistics [SCB] there were 109 301 children born in Sweden during 2008, in addition to these there where also approximately 600 stillborn children. Intrauterine fetal death means that the child has died in the womb after the 22nd week of pregnancy. Previous research highlights the importance of the midwives´ individual approach to parents with a stillborn child. Research also illustrates how parents experienced the support given during delivery. However, there is a limited amount of research done on how midwives support the parents of a stillborn child. The aim of this study was there for to investigate how midwives experience there support during delivery of a stillborn child. The method used was qualitative content analysis with an inductive approach. Five midwives were interviewed at two maternity wards in Västra Götaland and Örebro County. The analysis process revealed three main categories; <em>adjust to the individual, to give time</em> and <em>to be a tool.</em> The result shows that midwife´s support during delivery focuses on allowing couples to control the flow of information and by being present judge the parents´ needs. It is important to give the parents time both during delivery and to spend time with the stillborn child. To be able to support, the midwife need to feel confident both personally and professionally. It was also significant what the midwife´s own view on death was.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of California, San Diego, 2004. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 381-392).

Thesis (M.A.)--Denver Conservative Baptist Seminary, 1994. / Includes bibliographical references (leaves 125-130).