Syftet med studien är att genom intervjuer synliggöra hur förskollärare uppfattar måltidsmiljön, barns delaktighet och autonomi samt hur barn uppfattar sin delaktighet och autonomi vid måltidssituationen i förskolan. Då uppfattningar om delaktighet och autonomi undersöktes utgick vi från det barndomssociologiska perspektivet och eftersom vi ville synliggöra de uttalanden som var mest frekventa och bärande i intervjuerna användes tematisk analys. Studien är gjord på en förskola med åtta avdelningar i en större kommun i Halland. Studien bygger på tre semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare, där alla hade tidigare erfarenhet av olika måltidsserveringar i förskolan. Samt samtalsintervjuer i grupp med fyra femåriga barn. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att måltidsmiljön på förskolan är stökig, stressig och högljudd. Vidare framför de att barn inte görs så delaktiga och autonoma som de borde göras, vilket de anser beror på måltidsbuffén. Resultatet från barnen visar att de inte känner sig delaktiga i var de ska sitta när de äter lunch, vilken mat som serveras och inte görs delaktiga och autonoma i valet av hur mycket och vilken mat de tar, oavsett om det är vid måltidsbuffén eller vid bordet. Slutsatsen är att barnen inte görs så delaktiga och autonoma som de har potential att vara. / The purpose of the study is to use interviews to elucidate how preschool teachers perceive the mealtime environment, children's participation and autonomy, as well as how children perceive their own participation and autonomy during mealtime situations in preschool. As perceptions of participation and autonomy were investigated, we adopted a childhood sociological perspective. To highlight the most frequent and significant statements from the interviews, a thematic analysis was used.   The study was conducted in a preschool with eight departments in a larger municipality in Halland county, Sweden. The study is based on three semi-structured interviews with three preschool teachers, all of whom had prior experience with different meal services in preschool. Additionally, group conversations were held with four five-year-old children. The results of the study indicate that the preschool teachers consider the mealtime environment at their preschool to be disorderly, stressful, and noisy. Furthermore, they express that children are not made as involved and autonomous as they should be, which they attribute to the buffet-style meals. The results from the children demonstrate that they do not feel included in decisions regarding where to sit during lunch, what food is served, and are not involved in the choice of how much and what type of food they take, whether at the buffe or at the table In conclusion, it is evident that the children are not made as involved and autonomous as the have the potential to be.

Studiens syfte är att undersöka de erfarenheter förskollärare beskriver om skapandet av den fysiska miljön i förskolan utifrån barns intressen, nyfikenhet och undersökande i stunden. För att nå vårt valda syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka strategier använder förskollärare för att ge barnen inflytande över utformningen av den fysiska miljön i förskolan? Vilka utmaningar lyfter förskollärare att de möter i skapandet av fysiska miljöer i förskolan utifrån barns intresse och undersökande? Vi har valt att utgå från ett barndomssociologiskt perspektiv i studien, vilket inte enbart handlar om kunskapen om barn och barndom utan något som också bör förstås i relation till tid och rum. Detta betyder att barn blir till och påverkas på olika sätt beroende på vilken miljö som omger dem. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där det insamlade materialet har skett i fyra semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare. Resultatet visar på olika erfarenheter och utmaningar hos förskollärarna kring arbetet med att utforma en miljö utifrån barnens intresse och inflytande, samt betydelsen av vilket förhållningssätt förskolläraren väljer att ta. Förskollärarna beskriver såväl erfarenheter kring vikten av en gemensam barnsyn i arbetslaget som utmaningar i arbetet med att tillgodose varje enskilt barns behov och intressen. / The purpose of the study is to examine the experiences preschool teachers describe about the creation of the physical environment in preschool based on children's interests, curiosity and exploration in the moment. To achieve our chosen purpose, we have started from the following questions: What strategies do preschool teachers use to give the children influence over the design of the physical environment in preschool? What challenges do preschool teachers highlight that they face in the creation of physical environments in preschool based on children's interest and exploration? We have chosen to start from a childhood sociological perspective in the study, which is not only about the knowledge about children and childhood, but something that should also be understood in relation to time and space. This means that children are conceived and affected in different ways depending on the environment that surrounds them. We have used a qualitative research method, where the collected material has been done in four semi-structured interviews with different preschool teachers. The results show different experiences and challenges among the preschool teachers regarding the work of designing an environment based on the children's interest and influence, as well as the importance of the approach the preschool teacher chooses to take. The preschool teachers describe both experiences of the importance of a common view of children in the work team and challenges in the work to meet each individual child's needs and interests.